Allt fler barn upplever en föräldraseparation, vilket kan anses vara ett växande jämlikhetsproblem då tidigare forskning redogjort för de negativa effekter en separation för med sig i exempelvis skolresultat och utbildningsnivå. En separation innebär ofta att mindre tid spenderas med en utav föräldrarna, vilket kan förklara de negativa effekterna. Colemans teori om socialt kapital förklarar detta genom att den disponibla tiden föräldrarna har för att föra vidare kunskap och stötta barnet i dess skolgång minskar vid en separation. Internationella studier har visat att tid med föräldrar påverkar den obligatoriska utbildningen, men få svenska studier har övervägt de långsiktiga effekter tid med föräldrar under barndomen kan ha på högre utbildning. Denna kvantitativa studie utgår från hypotesen En högre grad av umgängesfrekvens har ett samband med en större sannolikhet att ha en högskoleexamen och ämnar att öka kunskapen om hur separationens konsekvenser kopplat till utbildningsnivå skiljer sig åt beroende på hur umgängestiden fördelades mellan föräldrarna under uppväxten. Detta analyserades med hjälp av data från 2010 års Levnadsnivåundersökningen. Fyra linjära sannolikhetsregressioner användes för att testa sambandet mellan umgängesfrekvens med den särlevande föräldern och utbildningsnivå. Stegvis justerades det för periodeffekter, föräldrars utbildningsnivå och slutligen förhållanden under uppväxten. Studiens resultat styrker delvis hypotesen att en högre grad av umgängesfrekvens har ett samband med en större sannolikhet att ha en högskoleexamen. Specifikt var mötet med båda föräldrarna i allmänhet, i förhållande till att aldrig träffa en förälder, förknippat med en större sannolikhet att ha en högskolexamen. Umgängestid verkar därmed ha ett samband med utbildningsnivån men i svensk kontext verkar det inte spela någon roll hur pass mycket tid som spenderas med den särlevande föräldern, bara att tid spenderas.

This study examines Swedish teachers' opinions on the division between high and low in literature and how Swedish teachers view the canon discussion in relation to the concepts of high and low. The empirical material has been collected through nine qualitative interviews where all the respondents were trained Swedish teachers active in upper secondary school. The method has had a phenomenographic approach as we intend to investigate the views of the phenomenon high and low. The result has been interpreted based on Pierre Bourdieu's theories of fields, habitus, and cultural capital. The results show that the majority of teachers make a division between high and low literature and that the criteria for high literary works are based on their aesthetics and institutional and sociological value. Teachers prefer to use low works to introduce reading and are positive about a canon discussion, but generally do not want to see an established canon in the Swedish education system.

No description available.

AbstractExamensarbetet handlar om hur socialisationsprocesser förstås utifrån lärarperspektiv i enmångkulturell skolmiljö. Syftet med examensarbete är att förstå hur man gör ”elevskapet” i enmångkulturell skola och vilka socialisations mål som determinerar denna fostransprocess. Imin undersökning utgår jag från tidigare forskning kring socialisationsfenomenet imångkulturella kontexter och ställer mig följande frågor: Vad fostras barn till i skolan enligtlärarna? Vilka metoder använder sig lärarna av i sin undervisning för att fostra barn? Hurser lärarna på sin roll som socialisationsagenter? Hur är den ideala eleven enligt lärarna?För att besvara frågeställningarna har jag använt mig av kvalitativa forskningsmetoder så somobservationer i fyra olika klasser på en skola med ett stort antal minoritetsbarn, samtintervjuer med klasslärarna. Pierre Bourdieus begreppsapparat och den sociokulturella teorinhar varit mina teoretiska utgångspunkter och de analytiska redskap jag använt mig av i minundersökning.Mina resultat tyder på att socialisationsprocessen i en mångkulturell skola kräver fler insatserfrån lärarnas sida än vad som vore fallet om barnen var mer etniskt enhetliga. Dengemensamma värdegrunden måste diskuteras i skolan tillsammans med elever och lärarnasetik och förhållningssätt är viktiga för barns möjligheter att bevara och utveckla sin unikaidentitet. Man strävar efter att forma elever till socialt fungerande individer, utrustade med enuppsättning av allmänt erkända värden och kunskaper. Skolan fostrar elever till livet somansvarsfulla medborgare i ett demokratiskt samhälle, men de metoder man använder sig av iundervisningen verkar vara mindre demokratiska. Den didaktiska socialisationen avslöjar sinkonservativa natur genom att den praktiseras i ett åldershierarkiserat system, där barnentillskrivs den passiva mottagarrollen. Nyckelord: etnicitet,fält, habitus, kulturellt kapital, socialisation

AbstraktArbetslösheten runt omkring i Sverige har växt, samtidigt som landets högskolor och universitet lockar fler sökanden. I Borås där vi har genomfört vår undersökning har antalet högskolestudenter ökat med 11 % från 2008 till 2009 och detta är den största ökningen de senaste fem åren. Trots denna ökning är studenter till lågutbildade föräldrar fortfarande underrepresenterade. Barnen påverkas av föräldrarnas sociala klasstillhörighet i sin möjlighet till framgång i utbildning. Med kapitalt, habitus och motivationsstrategier som teoretiska utgångspunkter är syftet med vår studie att få en bild av varför en grupp studenter har valt att vidareutbilda sig på högre nivå. Vi vill även undersöka vad det är som driver dem i sitt val att fortsätta att utbilda sig och om det kulturella kapitalet reproduceras, och i så fall se hur det uttrycker sig. Vidare vill vi undersöka om huruvida studenterna påverkades av om deras föräldrar hade en högre utbildning eller ej. Vi har utfört en kvalitativ undersökning genom åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att studenterna inte påverkats nämnvärt av om deras föräldrar har en högre utbildning eller ej. Det är snarare den egna motivationen och strävan att lyckas som är de största förklaringarna till vad som driver studenterna i deras mål. Studenterna uppvisar en inneboende motivationen, positiv framtidssyn och en tro på sig själva. Det framkommer även att valet av utbildning inte alltid är det viktigaste, studenterna ser sig som flexibla och den nuvarande utbildningen är inte alltid självklar som utbildning för framtida yrkesval. I studien framkommer det även att studenterna känner en press inifrån dem själva och att det är viktigt att vara sysselsatt och utbildad i tidig vuxenålder. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

<p>Många ungdomar immigrerar med eller utan sina föräldrar till Sverige varje år. Deras livssituationer är olika; de kommer från olika kulturer, från olika länder och har alla olika bakgrund. Detta är en kvalitativ studie som gjorts på fyra elever på IVIK med syftet att studera framtidsföreställningar och motivationen för att få en bild av deras framtida val och beslut för utbildning och yrke. Resultatet visar att de fyra eleverna vill och har som mål att läsa på högskolan men de är osäkra på vad de vill läsa. Social tillhörighet, genus och intresse är faktorer som påverkar studie- och yrkesval. Motivationen ser olika ut hos dessa elever men alla delar samma mål, att studera på högskolan.</p> / <p>Many young people are immigrating with or without their parents to Sweden every year. Their life situations are different; they come from different cultures, different countries and have all different backgrounds. This is a qualitative study of four students at IVIK to study their future performances and motivation to get a picture of their future choices and decisions on education and occupation. The result shows that the four students aims to study in high school and university but they are uncertain about what they want to study. Social inclusion, gender and interest are the factors that affect the study and career choices. The motivation is different for these students, but all share the same objectives, to study at the University.</p>

<p>I denna uppsats utreds effekterna av HIV/AIDS på tillväxt i södra och östra Afrika. Detta sker via en teoretisk undersökning av effekterna på fysiskt, humant och socialt kapital som är tre viktiga bakomliggande faktorer som påverkar ekonomisk tillväxt. Resultatet av studien är att HIV/AIDS troligen har negativ verkan på alla dessa tre typer av kapital, men att det är effekterna på humant och socialt kapital som får långsiktiga ekonomiska följder i form av lägre ekonomisk tillväxttakt i länderna i fråga.</p>

Många ungdomar immigrerar med eller utan sina föräldrar till Sverige varje år. Deras livssituationer är olika; de kommer från olika kulturer, från olika länder och har alla olika bakgrund. Detta är en kvalitativ studie som gjorts på fyra elever på IVIK med syftet att studera framtidsföreställningar och motivationen för att få en bild av deras framtida val och beslut för utbildning och yrke. Resultatet visar att de fyra eleverna vill och har som mål att läsa på högskolan men de är osäkra på vad de vill läsa. Social tillhörighet, genus och intresse är faktorer som påverkar studie- och yrkesval. Motivationen ser olika ut hos dessa elever men alla delar samma mål, att studera på högskolan. / Many young people are immigrating with or without their parents to Sweden every year. Their life situations are different; they come from different cultures, different countries and have all different backgrounds. This is a qualitative study of four students at IVIK to study their future performances and motivation to get a picture of their future choices and decisions on education and occupation. The result shows that the four students aims to study in high school and university but they are uncertain about what they want to study. Social inclusion, gender and interest are the factors that affect the study and career choices. The motivation is different for these students, but all share the same objectives, to study at the University.

I denna uppsats utreds effekterna av HIV/AIDS på tillväxt i södra och östra Afrika. Detta sker via en teoretisk undersökning av effekterna på fysiskt, humant och socialt kapital som är tre viktiga bakomliggande faktorer som påverkar ekonomisk tillväxt. Resultatet av studien är att HIV/AIDS troligen har negativ verkan på alla dessa tre typer av kapital, men att det är effekterna på humant och socialt kapital som får långsiktiga ekonomiska följder i form av lägre ekonomisk tillväxttakt i länderna i fråga.

I denna studie undersöks relationen mellan det kulturella kapitalet och eleverna på Eriksbergsskolan i Uppsalas gymnasieval. Studien undersöker dels vilka skolor och program som eleverna söker samt hur eleverna motiverar dessa val. Den metod som används är en kvantitativ metod som bygger på att eleverna i årskurs 9 på Eriksbergsskolan har fått svara på en enkät som rör gymnasievalet samt motiven bakom dessa. Detta har resulterat i att det går att utskilja vissa skillnader i hur eleverna väljer gymnasieskola och gymnasieprogram beroende på deras kulturella kapital. Det framgår även att det finns vissa skillnader i hur eleverna motiverar dessa frågan är om dessa är tillräkligt stora eller om motiveringarna till sitt gymnasieval ser likartade ut oberoende av det kulturella kapitalet.