171 |
Demokratische Gemeinschaft trotz ethnischer Differenz : Theorien, Institutionen und soziale Dynamiken /Schlenker-Fischer, Andrea. January 2009 (has links)
Diss. Univ. Berlin, 2007.
|
172 |
Att äga sin egen anställning och vardag : om frilans inom IT / To own your employment and everyday life : about freelance in ITChristiansson, Madelen, Kaya, Zeynep January 2020 (has links)
Tidigare forskning visar att frilansare många gånger upplevt missnöje och känslor av begränsning i sina tidigare tillsvidareanställningar. Frilansare inom professionella yrken söker aktivt frihet och önskar själva bestämma över sitt arbete. Det är vanligt för högt kvalificerade professioner att ta vägen till frilans i en bransch genom att först vara tillsvidareanställd i den branschen. Forskning visar också att frilansare många gånger saknar ett ekonomisk kapital och inte kan ta del av det sociala trygghetssystemet. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som möjliggör för deltagande respondenter att arbeta som frilansare inom IT. I studien undersöks hur deltagande respondenter beskriver och resonerar om vilka faktorer som möjliggör och motiverar dem att arbeta som frilansare inom IT. Studien utgår från att tolka respondenternas utsagor som både är relaterade till dåtid, nutid och framtid. För att svara på syftet och frågeställningarna har denna undersökning antagit en kvalitativ metodansats. En hermeneutisk utgångspunkt har använts för att få svar på undersökningens syfte och frågeställning samt få respondenternas uppfattning av det undersökta fenomenet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer, totalt genomfördes åtta intervjuer varav sex av dem användes för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Använda huvudteorier är Bourdieus kapitalformer och fält samt Deci och Ryans självbestämmandeteori. Resultat för den föreliggande undersökningen visar att denna grupp av respondenter uppger att de gjort ett eget aktivt och medvetet val när de gått in i frilans. Behov av frihet när det gäller att bestämma över sin tid och göra egna val i sitt arbete är en bidragande faktor till valet att frilansa enligt de intervjuade. Detta har en betydande inverkan på deras autonomi och motivation för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Att bestämma, styra och leda utifrån egna önskemål väger, enligt respondenterna, högre än en tillsvidareanställning med säkerhet i form av socialt skyddsnät.
|
173 |
Entreprenörers användning av sociala nätverk vid anställning i nystartade företagHansson, Amelie, Svangård, Cornelia January 2016 (has links)
Det finns mycket forskning gjord kring entreprenörskap samt om sociala nätverk. Det finns även mycket forskning kring rekrytering. Dock är frågan huruvida entreprenörer använder sina sociala nätverk för att rekrytera personal ett relativt outforskat område. Vi ville, genom en kvalitativ studie, öka vår förståelse för hur entreprenörer använder sina sociala nätverk för att anställa personal i sina nystartade företag. Detta gjorde vi genom semistrukturerade intervjuer där fyra entreprenörer själva fick berätta om sina erfarenheter för oss. Vi utförde studien med grund i två valda dimensioner; kön och ålder. Vi valde dessa dimensioner för att vi hade generella uppfattningar om att vi skulle kunna finna betydande skillnader mellan entreprenörer i olika åldrar och kön. Vi fann att samtliga entreprenörer i studien använt sig av sina sociala nätverk vid anställning av personal i sina företag. De skillnader vi förväntade oss mellan generationerna var dock mindre än förväntat. Vi såg istället större skillnader mellan kvinnors och mäns användning av starka respektive svaga länkar i nätverken.
|
174 |
Påverkar det sociala kapitalet människors jobkvalité?Henningsson, Lisa, Johanna, Lundell January 2016 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka om individers sociala kapital påverkar deras jobbkvalité i form av bättre anställningsförhållanden och högre löner. Med avstamp i Lins (2000) teori definierar uppsatsen socialt kapital som en investering och kan användas som en resurs med förväntan om en viss avkastning. Lin (2001) menar att det sociala kapitalet kan bidra till bättre arbetsförhållanden genom att individer kan få nyttig och användbar information om ”bättre” tjänster. Metod/data: I denna kvantitativa studie används data ur Levnadsnivåundersökningen 2010. I LNU innefattas ett svenskt riksrepresentativt urval mellan åldrarna 18-75 och slutade svarsfrekvensen på 4415 personer. Resultat visar ett positivt signifikant samband mellan visstidsanställningar och hur ofta individer träffar och har telefonkontakt med sina nära vänner. Fortsättningsvis visar resultatet ett negativt signifikant samband mellan “telefonkontakt ofta med nära vänner” och månadslön. Slutligen visar resultatet att individer som har mer telefonkontakt med sina nära vänner tenderar att ha lägre löner. När det kontrolleras för oberoende variabler visar resultatet att klass har ett negativt samband med visstidsanställningar. Variabeln “ålder” ger ett signifikant resultat på att yngre individer tenderar att inneha visstidsanställningar. Diskussion: Studiens hypotes får inte stöd i resultatet som visar på att individer med visstidsanställningar innehar större socialt kapital, vilket motsäger Lins (2001) teori om sociala resurser. Därmed anser vi att ålder har en betydande roll. Yngre personer besitter mer visstidsanställningar och kan således ha mer tid att umgås och ha kontakt med sina nära vänner vilket troligtvis har påverkat studiens utfall. Därför vore det intressant om sambandet studeras i fortsatt forskning för att få en djupare kunskap om ämnet.
|
175 |
Dags att söka jobb, men hur? : En kvalitativ studie på tio invandrade kineser om deras uppfattning om sitt human kapital och social kapital på den svenska arbetsmarknadenXu, Annie, Congxian, Zheng January 2016 (has links)
No description available.
|
176 |
It’s a match! : En kvalitativ studie om anställningsbarhet i rekryteringsprocesserFarhoudfar, Elnoosh January 2016 (has links)
Syftet med denna studie har varit att studera begreppet anställningsbarhet ur ett organisationsperspektiv. Få studier har gjorts utifrån det organisatoriska perspektivet kring anställningsbarhet. Detta kan möjligtvis förklaras med att det främst är individens uppfattning och upplevelser som innefattas i begreppet. Studiens frågeställningar är: -Vilken förståelse har de intervjuade rekryteringsansvariga av begreppet anställningsbarhet? -Hur förhåller de sig till anställningsbarhetens olika komponenter och vilken relevans tillskriver de dem i rekryteringsprocessen? Den teoretiska modell som ligger till grund för denna studie, baseras på det individuella perspektivet och upplevelsen av anställningsbarhet. Fyra intervjuer med rekryteringsansvariga på olika företag har genomförts för att göra denna undersökning. I studien har en växelverkan mellan deduktiv och induktiv ansats använts. Temat för intervjufrågorna samt resultatet har baserats på de dimensioner som ingår i den teoretiska modellen av individers anställningsbarhet; Karriärsidentitet, Personlig anpassningsförmåga, Socialt kapital. I studiens resultat framkommer det att de rekryteringsansvariga jag kommit i kontakt med, inte använder sig av begreppet anställningsbarhet i sitt dagliga arbete. Begreppet associeras med individens perspektiv och upplevelser av att göra sig anställningsbar. De förhåller sig dock till komponenter som ingår i teorin av upplevd anställningsbarhet hos individer, men benämner det som kompetens. Respondenterna menar att olika komponenter av begreppet, har baserat på roll och yrke, varierande relevans i rekryteringsprocessen. Det går därmed inte att avgränsa sig till enstaka egenskaper som genomgående gör en person anställningsbar.
|
177 |
Hjälper det att träna? : En intervjustudie om hur vuxnas livsstil och hälsa påverkats av att en förälder har diabetes typ-2.Frölander, Rose-Marie January 2015 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur vuxna individers erfarenhet av att ha en förälder med diabetes typ-2 påverkat deras sätt att tänka och se på sin hälsa och livsstil. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med fem respondenter. De teorier som användes vid analys av resultatet var Pierre Bourdiues teori om habitus och kapital, Berger & Luckmanns teori om primär och sekundär socialisation samt The Health Belief Model. I resultatet framkom bland annat att både hälsosamma och ohälsosamma vanor från uppväxten kunde ha en viss inverkan på respondenterna beteenden även som vuxna. Erfarenheten av att ha en förälder med diabetes typ-2 kunde även det ha viss inverkan på hur de uppfattade risken att själv bli sjuk i framtiden. Respondenterna uppfattdes tillfreds med sin nuvarande livsstil, vilken de själva anser vara tämligen hälsosam. Flera faktorer, förutom föräldrarna, har påverkat respondenternas nuvarande livsstil.
|
178 |
”Man måste se snygg ut - hela tiden” : en kvalitativ studie av tonårstjejer och deras relation till kläderGebauer, Linda, Ganga, Bady January 2006 (has links)
<p>The purpose of this study was to investigate a group of teenage girls and their relation to clothes by using the theories about habitus and different types of capital by the French sociologist Pierre Bourdieu. We have used semiotics since we also wanted to know what clothes symbolized for our respondents. The questions were therefore:</p><p>1. How is a group of teenage girls who go to school in Stockholm city influenced by their habitus and symbolical capital in their attitude and relation to clothes?</p><p>2. What do the clothes symbolize for these girls?</p><p>We have interviewed four sixteen year old girls who all study at a high school in Stockholm city. Our conclusion is that each girls habitus and different assets of capitals have an influence on her attitude and relation to clothes. For our respondents the clothes symbolized status, economical capital and to look attractive to others.</p> / <p>Avsikten med denna uppsats var att undersöka en grupp tonårstjejer och deras relation till kläder utifrån den franske sociologen Pierre Bourdieus teorier om habitus och olika former av kapital. Vi har också använt oss utav semiotiken då vi även ville veta vad kläder symboliserar för våra respondenter. Våra frågeställningar blev därför:</p><p>1. Hur influeras en grupp tonårstjejer som går i skolan i Stockholm av sitt habitus och symboliska kapital när det gäller deras inställning och relation till kläder?</p><p>2. Vad symboliserar kläder för dessa tjejer?</p><p>För att besvara dessa frågor har vi intervjuat fyra sextonåriga tjejer som alla studerar vid ett gymnasium i Stockholms innerstad. Vår slutsats är att det habitus och olika tillgångar av kapital hos respektive tjej vi intervjuade påverkade hennes klädbruk. Kläderna symboliserade status, ekonomiskt kapital och att se attraktiv ut inför andra.</p>
|
179 |
Föräldraengagemang - reflektioner kring engagemang i barns föreningsidrott : En intervjustudie med fyra föräldrar till barn som deltar i föreningsidrottGehlin, Anna January 2014 (has links)
Föräldraengagemang är viktigt för barn, även för idrottsföreningar men det ideella arbetet glöms ofta bort. Att vara engagerad idrottsförälder är en balansgång mellan att vara uppmuntrande och att ställa krav och att pressa barnen. Syftet var att undersöka hur föräldrar till barn som deltar i lagidrott ser på sitt föräldraengagemang. Vad uppger föräldrar till barn som är aktiva inom föreningsidrott för omständigheter som inverkar på deras engagemang? Detta för att se om det finns sakförhållanden som föräldrarna uppfattar som väsentliga för deras engagemang. Urvalet var föräldrar till barn som spelar lagidrott i förening i ett län i Mellansverige. Metod för undersökningen var intervju, informanterna fick berätta och reflektera över det egna föräldraengagemanget. Data tematiserades sedan in i faktorer som påverkat föräldrarnas engagemang. Resultatet redovisas i dessa teman som utgörs av omständigheter som hittats i föräldrarnas reflektioner. Slutsatsen var att föräldrarna engagerar sig i första hand för att deras barn har ett intresse för att idrotta och de vill se att barnen är lyckliga. Att engagemanget bidrar till en gemenskap med andra föräldrar gör det till en positiv erfarenhet. Respondenterna tydliggör att föräldraengagemang sker på den enskilda förälderns egen nivå, alla kan hjälpa till med något.
|
180 |
Folkbibliotek som mötesplats för flyktingar : En undersökning av två folkbibliotek och deras potential att öka socialt kapital i samhälletBlomfelt, Therese January 2014 (has links)
This essay points at the importance of public libraries as arenas of meetings between refugees and the local population, and by this - creating social kapital in the society as a whole. The researchers Aabø, Audunson and Vårheim have created theories about low-intensive meeting places, that means – neutral, public places where accidential meetings with different strangers can happen, which can create social capital and trust among each other. To complement these theories I also use Vårheim who have implementet social capital-theories to the sphere of public libraries. These two theories complement each other and can help me investigate two public libraries in a rural area in Sweden. My purpose is to see how these two libraries are used as low-intensive meeting places for refugees and if the libraries contribute to build social capital in the society. I am interviewing library personal and the two heads of the libraries. I want to see what services etc. they provide for refugees and overall their thoughts and attitudes towards the library as a meeting place for refugees. In conclusion I have found that neither library is very strong when it comes to the function of creating meetings between refugees and the local population. But overall they have open attitudes towards it, and they try in different ways to provide services for immigrants. I can see in the material that these libraries have a good platform and possibilites of creating social capital in the society, and in many ways they contribute to this.
|
Page generated in 0.0422 seconds