Syftet är att redogöra och visa på vilka strategier reklambyråer använder sig av i skapandet av reklam och detta leder till frågan hur reklambyråerna ser på branschens framtid. Problem: Reklam har funnits länge och är i ständig utveckling. Genom reklam skapas livsstilar och identiteter som har sin del i den kulturella och sociala miljö vi lever i. Hur skapas reklam och hur ser dess framtid ut? Metod: Semi-struktuerad intervju, textanalys. Resultat: Resultatet av undersökningen visar hur reklambranschen är under ständig utveckling och att den är en del av den tekniska utvecklingen. Det fanns en nyskapande kraft inom branschen som visade att de är villiga att anpassa sig efter utvecklingen. Ny teknik leder till nya fora vilka leder till nya plattformer för att möta mottagare. Det har blivit allt viktigare att skapa reklam som sticker ut i mängden och väcker uppmärksamhet, till skillnad från reklam som konkret och direkt drar in pengar till det specifika företaget. Trots att utvecklingen går mot Internet och applikationshållet kommer den trycka reklamen alltid att finnas kvar.

Titel: Vi söker dig! - Kompetensens roll i rekryteringsprocessen Författare: Victor Brännfors och Jacob Widgren Handledare: Ilkka Henrik Mäkinen Lärosäte: Uppsala Universitet Datum: 2014-01-02 Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en ökad insyn i vilka kompetenser som uppfattas som attraktiva av en arbetsgivare vid rekrytering av nya medarbetar inom rekryteringsyrket. Uppsatsen ämnar också kartlägga kompetensmönster i kravprofiler för att skapa en bild av vilka typer av kompetenser som efterfrågas hos sökande kandidater. Metod: Datainsamlingen skedde genom kvantitativ innehållsanalys av platsannonser tagna från arbetsförmedlingens databas. Totalt 80 platsannonser analyserades och diskuterade utifrån begreppen fält, kapital och habitus samt Lindelöws kompetensmodell. Resultat/slutsats: Elva kompetenser stod ut som mest efterfrågade. Av dessa elva kompetenser återfanns formell kompetens gällande någon form av utbildningskrav, erfarenhetskrav och kunskapskrav. De resterande åtta kompetenserna utgjorde de informella kompetenserna: prestationsorienterad, energisk, relationsskapande, god muntlig kommunikationsförmåga, serviceinriktad, ekonomisk medvetenhet, strukturerad och kvalitetsmedveten.   Nyckelord: Kompetens, Kompetenskrav, Kapital, Habitus, Fält, Lindelöw / Titel: We are looking for you! - The competencies role in the recruitmentprocess Authors: Victor Brännfors and Jacob Widgren Seat of learning: Uppsala Universitet Purpose: The purpose of this paper is to provide insight in which competencies employers seek in job applicants within the occupation of recruitment consultants. The paper also aims to identify patterns with regards to which competencies are sought after together. Methodology: The data collection was done by quantitative content analysis of job advertisements taken from the largest swedish employment services database. A total of 80 job advertisements were analyzed and discussed by the theoretical concepts of capital, field and habitus. The earlier research section focused primarily on skills, expertise and Lindelöws competency model. Results: Eleven competencies stood out as most in demand. Of these eleven competencies four were formal competence regarding some sort of educational requirements, experience requirements and proficiency. The remaining eight competencies were informal competencies: Performance-oriented, energetic, relationship-building, oral communication skills, service-oriented, financial awareness, structured and quality-conscious.   Key words: Competencies, Qualification requirements, Capital, Habitus, Field, Lindelöw

Det finns en välkänd koppling mellan social bakgrund och framgång i skolan. Tidigare forskning visar också på ett samband mellan tillgång till socialt kapital och skolresultat. Med ett fåtal undantag, har denna koppling dock inte studerats i svenska förhållanden. Syftet med denna studie är att fylla denna kunskapslucka, och samtidigt undersöka om tillgången till socialt kapital förstärker eller utjämnar skillnader mellan elever med olika social bakgrund. Utifrån de teorier som utvecklats av bland andra Pierre Bourdieu och Nan Lin definierar jag socialt kapital som de värdefulla resurser – ekonomiska, kulturella, sociala eller andra – som är tillgängliga för individen genom hennes relationer till andra. Genom en OLS-regression gjord med data från 1234 svenska niondeklassare framträder fyra källor till socialt kapital vilka har en positiv påverkan på elevens betyg, nämligen familjesammansättning, familjens kontakter, elevens föreningsmedlemskap och elevens vänner. Resultaten tyder på att bättre tillgång till socialt kapital från någon av dessa källor leder till bättre studieresultat. En vidare analys visar att elever med mer välutbildade föräldrar och föräldrar med mer prestigefyllda arbeten har bättre tillgång till socialt kapital. Såväl flickor som elever vars föräldrar är födda i ett annat land har dock bättre tillgång till socialt kapital än andra elever. Detta indikerar att socialt kapital i viss mån kan vara en utjämnande faktor mellan grupper, samtidigt som det i större utsträckning förstärker skillnader mellan klasser. / There is a well-known link between social background and educational achievements. Students whose parents have studied longer and have more prestigious work perform better. Research also suggests a connection between access to social capital and achievement in schools. However, this connection is little studied in Sweden. This study aims to fill this gap, while also inquiring into whether social capital is an equalizer or rather a factor that furthers societal divides. Following the theoretical development of Pierre Bourdieu, Nan Lin and others, I define social capital as the valuable resources – economic, cultural, social or other – that are only accessible through a person’s social network. Using a stepwise multiple OLS-regression and data collected from 1234 Swedish students at the last term of compulsory school, I identify four sources of social capital connected with educational achievement: family, friends of the family, membership in voluntary organizations and the student’s peers. The results indicate that greater access to social capital from any of these sources leads to greater academic achievements. A further analysis reveal that access to social capital from each of these sources depends on the student’s social background. Students well educated parents and parents with more prestigious jobs have greater access to social capital. However, both second generation immigrants and girls within this study report greater access to social capital than their male, non-immigrant peers. This suggests that social capital can to some extent be an equalizer between groups, while it to a larger extent is a divider between classes.

No description available.

No description available.

Både rapporter från skolinspektionen och tidigare forskning inom skolan har visat att det är vanligt förekommande i skolmiljön att elever beter sig illa mot varandra. De svenska skolorna ska i dag ha ett likabehandlingsarbete där skolpersonalen ska agera vid varje incident där någon elev blir illa behandlad. I denna uppsats är syftet att analysera och jämföra gymnasielärares sätt att arbeta med likabehandling. För att uppnå syftet ställs fyra forskningsfrågor om hur elever beter sig mot varandra, bakomliggande orsaker till dessa beteenden, lärares metoder för att arbeta med likabehandling och skolans gemensamma likabehandlingsarbete. En fallstudie har genomförts med åtta intervjuade gymnasielärare samt en enkätundersökning i elevrådsstyrelsen. Resultatet från studien visar att lärarna tycker att likabehandling är viktigt och att det främst är genom sitt språkbruk som eleverna beter sig illa mot varandra. En del elever har inte för avsikt att skada någon annan, men kan inte förstå konsekvenserna av sitt beteende. Lärarnas erfarenheter och kompetens inom likabehandling har stor betydelse för hur de arbetar med detta. Två vanliga arbetssätt är att skapa gemenskap och att samtala med eleverna om likabehandling. För att skolans gemensamma likabehandlingsarbete ska förbättras måste samarbetet mellan lärare inom olika ämnen bli bättre, det är både lärarna och elevrådsstyrelsen överens om.

SammanfattningI dagens samhälle har kunskap blivit alltmer användbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en värdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter många utmaningar och därmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istället för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring är avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lärande och resultat. Kan man få de anställda att dela med sig av sina kunskaper kommer de immateriella tillgångarna i organisationen öka. Det krävs alltså att man kan motivera sina medarbetare att dela sina kunskaper, men detta är inte helt lätt. När individer uppfattar den kunskap de besitter som en värdefull råvara kommer kunskapsdelningen bli en beslutsprocess där individen avgör vilken kunskap de vill dela, när de vill dela och till vem de vill dela sin kunskap. Individens förhållande till mottagaren är en av faktorerna som kan påverka motivationen att dela med sig. Socialt kapital är den tillit som individerna i en grupp eller ett samhälle har för varandra, det avser förtroende, normer och nätverk som kan förbättra samhällseffektiviteten. Socialt förtroende kan uppstå ur normer för ömsesidighet och nätverk av medborgerligt engagemang.Syftet med studien är att undersöka hur kunskapsdelning kan påverkas med hjälp av socialt kapitals olika lager; förtroende, normer och nätverk.För att förstå grunden till socialt kapital och kunskapsdelning i stort har vi använt oss av artiklar och böcker inom de aktuella områdena och sammanfattat den information vi funnit i teorikapitlet. Vi har även använt teorin som mall för att jämföra resultaten från de olika fallen. För att undersöka vårt syfte har vi intervjuat tio medarbetare inom olika organisationer där vi har använt oss av semi -strukturerade frågor. Vi valde att analysera våra intervjuer enligt en metod, kallad “Pattern-finding in Qualitative data”, där intervjuerna transkriberades och fördes in i tabeller. De mönster vi hittade i modellerna använde vi i analysen för att hitta samband.Studien visar att socialt kapital har en positiv effekt på kunskapsdelningen. Vår studie visar även att socialt kapital kan underlätta kommunikationen samt information- och resursbyte som är en av förutsättningarna för att kunskapsöverföring ska kunna ske. Att bygga ett nära nätverk har fördelar när det kommer till tillgång och byte av information. I mönstret vi kunde utläsa i modellen fann vi ett tydligt samband mellan tillit och kunskapsöverföring. Nyckelord: Kunskap, Kunskapsdelning, Kunskapsöverföring, Socialt kapital och Tillit.

Vårt sociala kapital, det vill säga våra relationer med andra, har betydelse för våra möjligheter i livet. Olika typer av kontakter bidrar till olika delar av det sociala kapitalet och kan vara av olika värde för individen. Kontakter varierar också i styrka, de svagare kontakterna kallas ytliga kontakter och är en viktig del av det sociala kapitalet. En grupp som är i behov av fler ytliga kontakter är unga nyanlända tjejer. Tidigare forskning visar dessutom att denna grupp står längst ifrån det svenska föreningslivet och därför vill projektet AxxessUmeå skapa fler kontakter mellan dem och föreningar i Umeå. Denna studie undersöker de ytliga kontakternas betydelse för unga nyanlända tjejers sociala kapital. Detta görs genom att undersöka vilka ytliga kontakter AxxessUmeå har bidragit med och vilken betydelse de nyanlända tjejerna upplever att dessa kontakter har. Vi har genomfört två deltagande observationer på fritidsaktiviteter där nyanlända tjejer deltagit och intervjuat sju av deltagarna och projektledaren till AxxessUmeå. Samt tagit del av en enkätundersökning, en sammanställning av tre gruppdiskussioner som AxxessUmeå ha rgjort och statistik över vilka aktiviteter som AxxessUmeå rekommenderat under projektets första verksamhetsår. Resultatet visar att deltagarna har fått olika typer av nya ytliga kontakter vilket har ökat deras sociala kapital. Det har dock gett en större ökning av det sammanbindande sociala kapitalet som ger en trygg miljö och ett psykologiskt stöd än det överbryggande sociala kapitalet handlar om kommunikation mellan olika grupper. Delaktighet i föreningslivet ger också en ökad delaktighet i samhället. Deltagarnas ökade individuella sociala kapital gör att det kollektiva sociala kapitalet ökar vilket leder till ett mer välfungerande samhälle där medborgarna har lättare för att samarbeta spontant.

Den här uppsatsen besvarar frågan om hur den svenska bredbandsstrategin är tänkt att förverkligas och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan de inblandade aktörerna. Uppsatsen undersöker även mer specifikt hur ansvarsfördelningen och hanteringen ser ut gällande inkludering och exkluderingen vid deltagandet i byanäten. För att kunna besvara syftet utförs en fallstudie i Uppsala län där fyra stycken kvalitativa intervjuer genomförs med de inblandade parterna: Länsstyrelsen, Tierps kommun, Lidén Data Gruppen samt ett byalag i Månkarbo. Det genomförs även en diskursanalys på utvalda dokument publicerade av regeringen. Detta för att se om landsbygdsborna, i bredbandsutbyggnaden, tillskrivits någon roll och i så fall även hur den rollen motiveras. Av det insamlade empiriska materialet framkommer att ett stort ansvar läggs på byalagen. En förklarande faktor kan vara tillgången till socialt kapital och den vana av att arbeta ideellt som de boende på landsbygden beskrivs besitta. Den svenska bredbandsstrategin tycks även bygga på en form av statligt tillbakadragande, då statligt ansvar lagts över på marknadsaktörer, vilket kan ses som en form av governance.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan ett barns familjestruktur och barnets skolkbeteende. Studien gjordes med hjälp av tre logistiska regressioner med tre olika skolkvariabler som vardera representerar olika nivåer av skolkbeteenden. Den främsta oberoende variabelnfamiljestruktur delades in i “två föräldrar” och “ensamstående förälder”. Sambandet kontrollerades även för Syskon, Kön, Eget rum, Studietid med föräldrar, Mor arbetstid samt Far arbetstid. Hypotesen(1) är att barn med ensamstående föräldrar i större utsträckning kommer att visa på ett skolkbeteende än barn med två föräldrar. Den centrala frågeställningen i denna uppsats är: Skolkar barn till ensamstående föräldrar mer än barn boende med två föräldrar? Teorierna som användes för att förklara sambandet är teorin om socialt kapital av James S. Coleman samt teorin om tillsyn. Coleman menar att barn vars föräldrar lägger ner tid och engagemang i barnets skolgång och liv, kommer att erhålla en högre grad av socialt kapital. Barnets högre grad av socialt kapital kommer därmed att resultera i att detta barn visar på ett bättre beteende och högre resultat i skolan i jämförelse med barn med lägre socialt kapital. Teorin om tillsyn menar att barn vars föräldrar utför en högre grad av tillsyn, i form av t.ex. vetskap om vad barnet gör, var barnet befinner sig och om barnets umgänge, med lägre sannolikhet visar på dåligt beteende i skolan. Resultatet visade på ett positivt samband mellan familjestruktur och alla tre grader av skolkbeteende. Ett barn till en ensamstående förälder kommer alltså med högre sannolikhet sent till skolan, skippar en lektion under skoldagen samt skolkar en hel skoldag. En ensamstående förälder har generellt mindre tid över, då den föräldern på egen hand försörjer ett hushåll. På grund av brist på tid kommer den ensamstående föräldern inte att kunna spendera lika mycket tid med barnet som en förälder i ett partnerskap. Barnet till den ensamstående föräldern kommer då i sin tur erhålla en lägre grad av socialt kapital än barnet med två föräldrar, och visa på ett skolkbeteende. Den ensamstående kommer samtidigt inte att kunna utföra lika mycket tillsyn över sitt barn som en förälder i partnerskap. Skolkbeteendet visat av barnet med en ensamstående förälder kan då även förklaras på det sättet.