Uppsatsen behandlar "Gösta Berlings Saga" och framförallt Gösta Berling som en föränderling karaktär samt en tolkning av hur han förändras genom bokens gång. Uppsatsen handlar om hur olika händelser och andra karaktärer i boken påverkar Gösta Berling och hur han lever i en illusion som han inte är förmögen att ta sig ur med egna krafter. Uppsatsen visar en teori om hur kvinnorna mognar före Gösta Berling och hur han får hjälp med att ta sig ur den illusion han lever i.

<p>Uppsatsen behandlar "Gösta Berlings Saga" och framförallt Gösta Berling som en föränderling karaktär samt en tolkning av hur han förändras genom bokens gång. Uppsatsen handlar om hur olika händelser och andra karaktärer i boken påverkar Gösta Berling och hur han lever i en illusion som han inte är förmögen att ta sig ur med egna krafter. Uppsatsen visar en teori om hur kvinnorna mognar före Gösta Berling och hur han får hjälp med att ta sig ur den illusion han lever i.</p>

Alla förskolegårdar ser olika ut, placering, utformning och yta varierar från gård till gård. De förutsättningar och erbjudande barnen får kan ha betydelse för hur barns samspel och lek möjliggörs på gården. Syftet med denna studie är att undersöka hur barns samspel och lek gestaltar sig på två förskolegårdar. Studien genomförs på två förskolor med barn i åldrarna 3-6 år och videodokumenterade observationer på respektive förskola utgör det empiriska materialet. En teoretisk utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv och ett centralt begrepp inom detta perspektiv har använts som analytiskt redskap. Den andra utgångspunkten är Gibson´s teori om begreppet affordance som också används som ett centralt begrepp och är ett analytiskt redskap i denna studie. I resultatet framgår det att barnen leker varierande lekar utifrån gårdens erbjudanden och förutsättningar trots likheter i materialet på utomhusgården. Tre tydliga lekkaraktärer har framträtt i resultatet: tagningskaraktär, kreativitetskaraktär och bekräftelsekaraktär. Som en slutsats är förskolegårdens utformning och materialets placering avgörande för hur barns samspel och lek gestaltar sig. Däremot har storleken på gården inte en betydelsefull roll.

Syftet med arbetet är att ta reda på om det går att bygga fram identitet. Även att ta fram ett förslag som uttrycker identitet. Två aspekter som är viktiga för att skapa ett välmående bostadsområde är identitet och karaktär. Områdens identitet handlar om struktur och strukturen behöver vara unik och igenkännbar. Identitet ska spegla något som är minnesvärt för platsen. De faktorer som påverkar skapelsen av positiv identitet tas upp i teorikapitlet. Där studeras bland annat byggnadens utformning, materialval samt ljusinsläpp men också byggnadernas omgivande miljö och hur grönområden påverkar människans hälsa. Samspelet mellan byggnader och utemiljön studeras också. Förslaget ritas som en visualiseringsmodell där identiteten avgränsas till den yttre miljön där utformningen på byggnaderna och omgivningen studeras.

Flera studier redovisar att skolans undervisning sällan behandlar vad som karaktäriserar naturvetenskaplig verksamhet på ett explicit och reflekterande sätt. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilket stöd ett digitalt läromedel inom biologi för högstadiet ger angående naturvetenskaplig verksamhet, dvs gällande naturvetenskapliga undersökningar och kunskap om naturvetenskapens karaktär. Läromedlets texter och filmer analyserades genom att specifikt leta efter vad som förmedlas, eller inte förmedlas angående förutbestämda aspekter av vad naturvetenskapliga undersökningar och naturvetenskapens karaktär innehåller. Resultaten visar att läromedlet ger ett omfattande stöd till samtliga förmågor relaterande till naturvetenskapliga undersökningar (planera, genomföra, utvärdera, dra slutsatser och redovisa resultat). Läromedlet ger delvis ett bra stöd för att uppnå förståelse för naturvetenskapens karaktär. Tre aspekter av naturvetenskapens karaktär; empiriskt grundade, kräver människor som ser sambanden samt att den existerar i sociala och kulturella sammanhang, framgår explicit i det digitala läromedlet. Aspekterna preliminär och subjektiv framgår endast implicit i läromedlet.

Följande artikel syftar till att visa hur man kan åstadkomma en berättande estetisk, samt informativ ledning i audiell form. Kan ljud, utan direkt riktad information, påverka en spelares planerade agerande? Kan ljud vara det som får människor att definiera en specifik karaktär eller föremål i ett aktivt berättande? Dessa är exempel på frågor som vi kommer undersöka såväl som pröva i denna artikel. Dess undersökning kommer att genomföras ihop med ett egenproducerat datorspel. För att åskådliggöra detta nyttjas olika designperspektiv, vilka framgår i artikeln samt redovisar dess implementering och effektivitet. / The following article aims to show how to achieve a narrative aesthetic, as well as informative guidance in audio form. Can sound, without directed information, affect a player's planned actions? Can sound be what makes people define a specific character or object in an active narrative? These are examples of issues that we will examine as well as verify in this article. Its research will be investigated together with a self-produced computer game. To illustrate this, different design perspectives are used, which appear in the article and report on its implementation and efficiency.

Detta examensarbete dokumenterar min utveckling av en scenkaraktär till mitt elektroniska musikframträdande. I arbetet analyserar jag inspirationskällor med uppgift att gestalta en egenskapad karaktär för att lägga till en dimension till mitt framträdande. Efter det vänder jag mig till källor med information om hur man övar skådespel och skådespelar realistiskt för att ge mig en möjlighet att skapa en utvecklingsprocess av min karaktär. Till sist uppträder jag med den rollen jag har framställt med musiken i en konsert och ger därefter frågeformulär till personer i publiken att svara på med syfte att jämföra min upplevelse till deras för att skapa ett utomstående perspektiv.

Detta arbete undersöker hur karaktärsanimationer kan användas som gränssnittsfunktion i både underhållande och lärande spel. Bakgrund behandlar gränssnittsdesign, karaktärsanimation i relation till instruktionsdesign samt förutsättningar för inlärning enligt kognitionsteori. Frågeställningen som undersökningen ämnar att besvarar utreder om en spelare kan lösa enklare spatiala uppgifter som förmedlas genom gestindikation från en 3D-animerad karaktär. Artefakten består av ett kort spel där karaktärsindikation hänvisar till ett objekt i scenen med nivåer från vag till tydlig indikation där respondenten ska lyckas klicka på rätt objekt. Av 28 respondenter var det 22 personer som löste uppgiften och 6 respondenter inte lyckades att lösa uppgiften. Resultaten från undersökningen visar på att det är möjligt för en spelare att lösa enklare spatiala uppgifter på en bredd mellan subtil indikation till mycket tydligt indikation från en icke spelbar karaktär. Framtida studier kan ämnas att vidare utreda hur olika nivåer av subtil till tydlig gestindikation kan vägleda en spelare.

<p>Titel: Friends – Vänskap i förändring? En studie huruvida en TV- serie förändras</p><p>Författare: Pär Källman och Rickard Karlsson</p><p>Dokument: C- uppsats</p><p>Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, höstterminen 07</p><p>Institution: Sektionen för Hälsa och Samhälle </p><p>Högskola: Högskolan i Halmstad</p><p>Handledare: Eva-Lotta Frid</p><p>Examinator: Malin Nilsson</p><p>Sammanfattning:</p><p>Vi har gjort en utvecklingsstudie i syfte att ta reda på om dramaturgi, dialog och karaktärsdrag, i TV-serien Vänner förändrats under de tio år som den producerades. Utifrån en kvalitativ hermeneutisk utgångspunkt har vi gjort en textanalys av serien. Vi har hämtat inspiration från diverse c-uppsatser från tidigare år och från narratologin och hermeneutiken.</p><p>I vår frågeställning vill vi veta om dramaturgin, dialogen, och karaktärerna på något sätt utvecklats eller förändrats under seriens lopp. Vi fördjupade oss i tre avsnitt ur serien, ett från första säsongen, ett från femte, samt ett från den tionde och sista. </p><p>Resultatet av vår analys visar att serien utifrån våra forskningsperspektiv består, snarare än förändras. Vi hade en teori om att serien på något sätt förändrats för att kunna ligga rätt i tiden och kunna behålla sin publik men i huvudsak skedde ingen större utveckling.</p>

Titel:Friends – Vänskap i förändring? En studie huruvida en TV- serie förändras Författare:Pär Källman och Rickard Karlsson Dokument:C- uppsats Utbildning:Medie- och kommunikationsvetenskap, höstterminen 07 Institution:Sektionen för Hälsa och Samhälle Högskola:Högskolan i Halmstad Handledare:Eva-Lotta Frid Examinator:Malin Nilsson Sammanfattning: Vi har gjort en utvecklingsstudie i syfte att ta reda på om dramaturgi, dialog och karaktärsdrag, i TV-serien Vänner förändrats under de tio år som den producerades. Utifrån en kvalitativ hermeneutisk utgångspunkt har vi gjort en textanalys av serien. Vi har hämtat inspiration från diverse c-uppsatser från tidigare år och från narratologin och hermeneutiken. I vår frågeställning vill vi veta om dramaturgin, dialogen, och karaktärerna på något sätt utvecklats eller förändrats under seriens lopp. Vi fördjupade oss i tre avsnitt ur serien, ett från första säsongen, ett från femte, samt ett från den tionde och sista. Resultatet av vår analys visar att serien utifrån våra forskningsperspektiv består, snarare än förändras. Vi hade en teori om att serien på något sätt förändrats för att kunna ligga rätt i tiden och kunna behålla sin publik men i huvudsak skedde ingen större utveckling.