No description available.

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur genus kan se ut i några av de populäraste barnböckerna för åldrarna 6-9 år idag. Vi har i denna studie läst sex populära barnböcker och gjort karaktärsanalyser ur ett genusperspektiv av några av de karaktärer som skildras i böckerna. Genom att analysera olika egenskaper, beteende och utseende hos karaktärerna diskuterar vi om de faller in i en så kallad stereotyp bild eller om de kan uppfattas som normbrytande. Det diskuteras också om vilken skildring av karaktären som finns med i boken, vi kom fram till att de flesta karaktärerna i dessa sex barnböcker i första hand är platta och statiska samt att de till stor del följer de normer som finns i samhället. Vi konstaterar genom denna studie att majoriteten av karaktärerna i de valda böckerna kan klassas under kategorin genusstereotyper och att det inte är mycket i dem som kan anses vara normbrytande.

Syftet med den här uppsatsen är att bidra med en djupare förståelse för hur musik påverkar uppfattningen av en karaktär i en film. Uppsatsen jämför resultaten från de som studerar inom ämnet musikproduktion med de som studerar inom ämnet bildproduktion på Högskolan Dalarna. Den undersökning som har bedrivits var av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Deltagarna i undersökningen har fått se en filmsekvens i tre olika versioner. Först utan musik, sedan med skräckmusik och avslutningsvis med spänningsmusik. Undersökningen är baserad på Johnny Wingstedts teorier om hur vi påverkas av musiken i vår vardag. Beroende på vilken musik de fick höra i samband med klippen så påverkades deras uppfattning av både karaktären samt handlingen i filmen.

Arbetet utgår från utbildningsvetenskap som grund och behandlar utifrån detta olika perspektiv i naturvetenskap och NO-undervisning. Undersökningen sker genom intervjuer där sex deltagare ingår från tre olika kommuner på fyra olika skolor. Deltagarna är verksamma pedagoger i grundskolans årskurs 1-3 samt en deltagare som är verksam i grundskolans årskurs 7-9. Vi använder oss av en metod kallad "reflexiva" intervjuer där vi undersöker tolkningar och reflektioner av pedagogers tankar och funderingar inom naturorienterande ämnen. Vår undersökning koncentrerar sig på ämnesteori och didaktik utifrån tidigare forskning samt pedagogers tillgänglighet till kompetensutvecklande aktiviteter. Undersökningen visar på pedagogernas behov av vidareutbildning och vilken tillgång de sex deltagarna har till relevant läromedel, men även hur de använder sig av och planerar utifrån läroplanen. Utifrån våra sex deltagare kunde vi se skillnader på hur pedagogerna förhåller sig till de naturorienterande ämnena beroende på pedagogens tillgång till vidareutbildning, tillgängligt material samt läromedel på skolorna. Undersökningen gav slutsatsen att de tre pedagoger som är verksamma i kommuner som har gjort större satsningar på läromedel inom de naturorienterande ämnena uttrycker en större säkerhet inom ämnet. Resterande tre deltagare är verksamma i kommuner där läromedel i NO- undervisningen inte är ekonomiskt prioriterat. Dessa deltagare uttrycker ett större behov av ett tryckt läromedel med starka kopplingar till läroplanen (2017).

No description available.

Undersökningen jämförde hur färg och form påverkar uppfattad godhet och ondska i karaktärskoncept. Undersökningen inleds med en översikt av tidigare forskning inom estetik. Människors färgseende förklaras först och sedan färgers betydelser. Därefter presenteras forskning kring formgivning och hur människors utseenden, gest och mimik påverkar hur de betraktas av andra människor.Undersökningens artefakt bestod av sex karaktärskoncept (stillbilder). Varje karaktärskoncept hade två färgscheman, ett gott och ett ont. Karaktärerna visades i två webenkäter. Respondenter som deltog i en enkät såg inte samma version av karaktärerna som i den andra. Resultatet visade att karaktärers fasta utseenden lade grunden för hur de upplevdes, men också att färger därefter påverkade hur karaktärerna upplevdes olika mycket. Karaktärer med goda färgscheman upplevdes som godare än deras motsvarande onda versioner. Hotfulla utseenden (kantig formgivning, aggressiv gest och mimik) kombinerat med onda färgscheman uppfattades som ondare än icke-hotfulla utseenden (rundare formgivning, vänlig gest och mimik) kombinerat med goda färgscheman.

Denna studie handlar om likheter som finns mellan metoder som används inom karaktärsdesign för att förmedla personlighet och fysionomikens metoder. Syftet är att undersöka hur karaktärsdesign kan användas för att förmedla fördomar samt vilka åsikter det finns gällande hur en karaktärsdesignare bör förhålla sig till etiska aspekter inom designarbetet. För att undersöka detta genomfördes en studie kring hur deltagare använde och resonerade kring ett karaktärsdesignverktyg framtagen efter fysionomikens metoder och hur karaktärer uppfattas. Kvalitativ data samlades in genom intervjuer och observationer. Detta kompletterades med en småskalig kvantitativ enkät där fysionomikens förmåga att förmedla karaktär undersöktes. Studiens resultat visar på att det finns likheter mellan metoder som används för att förmedla karaktär med fysionomikens fördomar. Det fanns däremot delade meningar gällande fysionomikens användning inom karaktärsdesign och vad för samhälleligt ansvar en karaktärsdesignare har i sitt arbete. Resultaten från enkäten visade att karaktärer framtagna efter fysionomiska metoder förmedlade moral men inte personlighet. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Uthyrning av lokaler undantas från mervärdeskatt enligt mervärdeskattelagen (1994:200), nedan benämnt ML. När en lokal hyrs ut för stadigvarande användning kan uthyrningen ändå bli skattepliktig om fastighetsägaren väljer att omfattas av frivillig skattskyldighet. När en fastighetsägare i stället hyr ut till en aktör som bedriver skattefri verksamhet omfattas fastighetsägaren inte av den frivilliga skattskyldigheten. Det leder bland annat till att privata skolverksamheter blir hänvisade till baracker. Vi ser därför ett behov av att kritiskt granska den frivilliga skattskyldigheten vid uthyrning av lokaler.  Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka om frivillig skattskyldighet uppnår de kriterier som följer av mervärdesskattens rättsliga karaktär. För att uppnå syftet kommer en norm att upprättas utifrån vad vi anser utgör primära kriterier för mervärdesskattens rättsliga karaktär. Därefter ska kriterierna appliceras på den frivilliga skattskyldigheten för att avgöra om regleringen följer den upprättade normen. För att applicera kriterierna måste därför även rättsläget avseende den frivilliga skattskyldigheten undersökas. När rättsläget utreds utgår vi ifrån den rättsdogmatiska metoden innebärande att vi tolkar och systematiserar gällande rätt baserat på den rättskällehierarki som består av lagstiftning, praxis, förarbeten och doktrin.  I uppsatsen har vi kommit fram till att den frivilliga skattskyldigheten endast i viss utsträckning uppfyller den upprättade normen. De kriterier som utgör normen består av att mervärdesskatten ska uttas på den slutliga konsumtionen, skatten ska övervältras i samtliga led och att skatten ska vara neutral. Vi kan därmed konstatera att frivillig skattskyldighet vid uthyrning till en aktör som bedriver skattskyldig verksamhet följer mervärdesskattens rättsliga karaktär vid fastighetsrelaterade transaktioner som egentligen är undantagna skatt. Däremot när uthyrning av en lokal sker till en aktör som bedriver skattefri verksamhet ser vi att utfallet skiljer sig åt om hyresgästen är en kommunal eller privat aktör, vilket inte följer att uthyrning ska vara neutral. Även kriterierna att mervärdesskatt ska övervältras och uttas på slutlig konsumtion uppfylls inte vid uthyrning till en aktör som bedriver skattefri verksamhet. Vi kan därmed konstatera att frivillig skattskyldighet som den är utformad i dagsläget inte uppfyller normen och därmed inte följer mervärdesskattens rättsliga karaktär. För att kriteriet neutralitet framöver ska uppfyllas anser vi att en lösning är att frivillig skattskyldighet bör avse all uthyrning av lokaler oavsett skattskyldighet.

Uppsatsen önskade undersöka karaktärerna Jo och Amy samt deras relation i Greta Gerwigs film Little Women (2019) ur ett feministiskt perspektiv. Detta gjordes genom att jämföra gestaltningen av dem i Gillian Armstrongs filmadaption av Little Women från 1994 och genom att utgå från Jens Eders karaktärsklocka och feministisk filmteori. Analysen visade distinkta skillnader i gestaltningarna av och relationen mellan karaktärerna samt att dessa innebär ett starkare feministiskt budskap i Gerwigs film. Resultatet visade att Jo hade en än mer feministisk betydelse än i Armstrongs film eftersom hon tydligare motsätter sig hur ett lyckligt slut för en kvinna måste innebära äktenskap med en man. Hon hade också mer tydligt feministiska åsikter och tankar som presenterades i Gerwigs tillagda repliker. Amy fick mer moderna och feministiska värderingar än samma karaktär i Armstrongs film. Amys ambition att bli en duktig konstnär visade enligt denna analys på motivationer utöver de att gifta sig och gjorde att hon indirekt motsäger att hon som kvinna endast är lämpad som fru och i relation till en man. Med hjälp av Eders karaktärsklocka och feministisk filmteori kunde analysen också visa att en karaktärs feministiska budskap kan fokuseras till deras inre aspekter, deras sociala roller, deras symbol och deras symptom. Den yttre aspekten och därmed den visuella njutningen är inte av betydelse för filmens feministiska budskap utan detta kan fokuseras på karaktärernas andra, ovan nämnda, aspekter. Avslutningsvis redovisades hur åskådarens subjektiva upplevelse inte var av väsentlighet eftersom identifiering med karaktärernas känslor och värderingar tillräckligt tydligt förmedlade filmens feministiska budskap.