Norrköping är en stad vars historia har haft en stor inverkan på stadens utveckling. Mest framträdande är dess storhetstid som en industristad. När en av stadens mest attraktiva områden blir tillgängliga genom omlokalisering av den inre hamnens aktiviteter, ser jag en möjlighet att fördjupa stadens karaktär som en industristad, genom att förankra ett nytt lager av stadens historia. Den norra delen av Inre hamnen kommer att vara en delvis nybyggd stadsdel i anknytning till innerstaden, men med en genomträngande karaktär av den tidigare hamnen. Spår av den tidigare industriverksamheten kommer att synas i både byggnader och gaturum. Utvalda byggnader kommer att bevaras och ett noggrant arbete med byggprocessen, kommer att bli en två av de viktigaste verktygen i processen för att fördjupa stadens karaktär. Detta historiska lager är det andra planerade bevarandet av ett arkitektoniskt lager i stadens historia, och det är en inbjudan till att ytterligare lager läggs till i framtiden. Allt i syfte att bibehålla stadens karaktär och ta med den med stolthet in i framtiden. / Norrköping is a city with a history which has had a strong impact on the city’s development. Most prominent is its heydays as an industrial city. When one of the city's most attractive areas becomes available through the relocation of the inner harbour activities, I see the opportunity to deepen the city’s character as an industrial city, by adding a new layer of historical impact. The North part of the Inner harbour will be a partly newly built neighbourhood related to the inner city but with a penetrating character of the former harbour. Traces of the past industrial activity will be visible in both the buildings and the street rooms. Specific buildings will be kept and a careful work with the building process, will be a two of the important tools in the process to deepen the city’s character. This historical layer is the second architectural layer planned in the city’s history, and it’s an invitation for further layers to be added in the future. All with the intention to maintain the city’s character and bring it with pride into the future.

Denna studie är en analys av Claude Debussys Cellosonat skriven år 1915. Sonaten är ett av de sista verk som Debussy komponerade innan sin död, och tillhör de mästerverk som går att hitta i repertoaren för cello och piano. I min analys försöker jag hitta vilken form varje sats har, och bryta loss rytmiska och melodiska motiv för att se hur Debussy utvecklar och använder sig av sitt material. Trots att det är svårt att komma fram till ett fast resultat blev min slutsats att första satsen är i sonatform, med delar ABA &amp; Coda. Andra satsen har jag valt att beteckna som ett rondo, med formen ABACA. Den tredje satsen innehåller både strukturen av sonatform och rondo och delas upp i ABACDAC (Coda). Sonaten hålls ihop med hjälp av hur de olika teman går mellan satserna istället för att luta sig på en fast struktur. Genom att framföra verket och söka efter klangfärgerna har jag slutligen fått en djupare förståelse för detta verk. / <p>J. S. Bach: Svit nr. 4 i Ess-dur, BWV 1010</p><p>C. Debussy: Cello Sonat i d-moll</p><p>S. Taneyev: Piano Trio i D-dur, Op. 22</p><p></p><p>Övriga medverkande:</p><p>Jonna Simonsson, violin</p><p>Albert Dahllöf, piano</p>

Hur har Sveriges militära avskräckningsstrategi anpassats som ett resultat av de förändringar av krigets karaktär som ägt rum de senaste fyra decennierna? Krig utkämpas inte längre enbart i de traditionella militära domänerna, utan omfattar numer aktörers alla tillgängliga maktmedel. För att vara effektiv måste således en aktörs militära avskräckningsstrategi kunna möta hot även i dessa nya domäner. Uppsatsen jämför försvarsbesluten 1982 och 2020, ur ett avskräckningsperspektiv, i syfte att beskriva hur Sverige har anpassat sin militära avskräckningsstrategi för att möta de förändringar av krigets karaktär som ägt rum sedan Kalla kriget.  Uppsatsen nyttjar en deduktiv ansats för att göra en temporal jämförelse av Sveriges militära avskräckningsstrategi genom att analysera försvarsbesluten 1982 och 2020 med hjälp av tematisk analys. Analysen görs med stöd av ett egenutvecklat analysverktyg, baserat på en typologi ur Axelsson, Sörenson och Ångström (2016) samt John Mearsheimers (1983) avskräckningsteori, som erbjuder möjligheten att analysera militära avskräckningsstrategier i en tid av allt mer komplexa hotbilder. Analysen visar att Sverige sedan 1982 har förändrat sin militära avskräckningsstrategi i enlighet med förändringarna av krigets karaktär för att kunna avskräcka ett potentiellt angrepp. Sveriges militära avskräckningsstrategi utgörs 2020 av en mer vedergällande strategi, som syftar till att möta en hybrid hotbild tillsammans med andra aktörer, än vad som var fallet 1982.

Uppsatsen undersöker hur de tre karaktärstyperna protagonist, antagonist och hjälte introduceras i de första bilderna i filmerna Avatar och Lord of the Rings: The Fellowship of the Ring utifrån berättarkomponenterna bildutsnitt, ljussättning, djupindikationer och ljud. Totalt sex karaktärsintroduktioner från filmerna kommer att analyseras och därefter jämföras med varandra. Det finns otroligt många olika metoder att introducera en karaktär på, som filmskapare är det viktigt att tänka på hur man vill att varje karaktär ska skildras. Därför kan den här uppsatsen ses som inspiration för hur en karaktär kan introduceras, då det inte finns ett definitivt svar.

<p>Godkänt datum 2020-01-09</p>

Försvarsmakten har framför allt från år 2000 intill idag minskat sin personal, inte linjärt, utan som en följd av olika omständigheter och händelser, såsom omstruktureringar, nedskärningar och politiska beslut. Nu går Försvarsmakten en ny framtid till mötes där myndigheten går in i en tillväxtfas nationellt med etablering av nya regementen. Ett eventuellt medlemskap i Nato står vid dörren och därmed också en ökning av antalet utlandsstationeringar.  Vi har identifierat tre förhållanden som påverkar den personella utmaningen som Försvarsmakten står inför vid ett eventuellt medlemskap i Nato. Antalet officerare som är tillgängliga idag med konstaterandet att det har minskat över tid. Det ökade behovet av officerare för tjänstgöring utomlands om Sverige blir en Nato-medlem. Den frivillighet som råder idag när det gäller att stationeras utomlands med URA-avtalet. I denna kvalitativa intervjustudie har målet varit att skapa en fördjupad förståelse för vad som motiverar och begränsar officeren förenat med en stationering utomlands. Studiens slutsatser är indelad i motivation och begränsningar där de tre viktigaste för respektive begrepp kortfattat redovisas nedan: Vad som motiverar• Utvecklas som individ och i sin yrkesroll och bidra till FM med ny kompetens• För officeren är det viktigt att ha familjen med sig vid en utlandsstationering• Arbetets karaktär och den internationella arbetsmiljön Vad som begränsar• Ekonomisk förlustaffär när officeren har medföljande• Brister i sammanhållen personalplanering på individnivå• Brister i information och stöd från arbetsgivaren / The Swedish Armed Forces have primarily reduced their personnel from the year 2000 up until today, not in a linear fashion, but as a result of various circumstances and events, such as restructuring, cutbacks, and political decisions. Now, the Armed Forces are heading towards a new future, where the authority is entering a growth phase nationally with the establishment of new regiments. A potential membership in NATO is on the horizon, and thus an increase in the number of foreign deployments. We have identified three conditions that affect the personnel challenge that the Armed Forces face in the event of membership in NATO. The number of officers available today with the finding that it has decreased over time. The increased need for officers for service abroad if Sweden becomes a NATO member. The voluntary nature that prevails today when it comes to being stationed abroad with the URA agreement. In this qualitative interview study, the goal has been to create a deeper understanding of what motivates and limits the officer associated with a stationing abroad. The study's conclusions are divided into motivation and limitations, where the three most important for each concept are briefly presented below:  What motivates• Develop as an individual and in their professional role and contribute to Swedish Armed Forces with new skills• For the officer, it is important to have the family with them when posted abroad• The nature of the work and the international work environment What limits• There is an economic loss situation when the officer has accompanying family members• Shortcomings in coherent personnel planning at the individual level• Lack of information and support from the employer

A problem which I have encountered is that many students are not interested or motivated by the school’s science. To stimulate motivation for science is one of my greatest challenges as a science teacher. The aim of this study was to investigate if inquiry- and context-based teaching can increase students’ motivation for science. In inquiry-based teaching, students are engaged in research inquiries by asking questions, planning and doing experiments, interpreting data and communicate their findings. By doing this, students will become more motivated and attain a deeper understanding of the nature of science (Driver et al., 1996). With context-based teaching, the topics which are addressed will have relevance for the students and/or the society. These topics may be socio-scientific issues, where the students use science while discussing and debating controversial subjects (Ekborg et al., 2013). Such questions are more likely to be meaningful, relevant and motivating for students. The study was conducted using questionnaires, in which the students answered to what extend they agreed or disagreed to a set of statements. The statements addressed students’ experiences of their science lessons. A total of 10 secondary school students (4 girls and 6 boys in year 8) participated in the study. Three different topics were addressed and evaluated; antibiotics, chemicals in the environment and microplasics. All these issues have been frequently appearing in Swedish media recently and have huge importance for people, environment and society. Further, the responses from these experimental lessons were compared to an ordinary science lesson. The results showed that inquiry-based teaching was perceived as positive by the students and suggests an increased interest in science. These findings are corroborated by previous studies (e.g. Chen & Cowie, 2013; Seraphin et al., 2013). The small sample size makes it hard to conclude more with certainty, but there are several tendencies, e.g. indicating positive influences on curiosity and critical thinking. Thus, there are still several questions which merit further research in this area. Especially the long term effects on motivation and interest, as well as the students’ ability to use their knowledge in other contexts or questions.

Detta examensarbete tar på olika sätt avstamp i Rebecca Clarkes romans The Seal Man (1922) för mezzosopran och piano med text av John Masefield. Jag har tillsammans med pianisten Josefin Orrmalm Puccio arbetat med en fördjupad tolkning av verket, texten och uttrycket. Under arbetes gång har jag reflekterat över de olika arbetsmetoder vi använt i såväl det enskilda som det gemensamma arbetet. För att gestalta de tre karaktärerna som finns i The Seal Man, Berättaren, Flickan och The Seal Man, har jag arbetat med olika sångtekniker och hämtat inspiration från annan repertoar.   Arbetet med The Seal Man har även lett till att jag komponerat ett eget verk, en romans som bygger på fortsättningen av Masefields novell The Seal Man. I kompositionsarbetet inspirerades jag av Clarkes tonspråk och historiska perspektiv och den så kallade ”Murder Ballade”- genren.   Som en sista del av mitt examensarbete har Josefin Orrmalm Puccio och jag skissat på det som ska komma att bli vår sceniska gestaltning av The Seal Man och som utöver de bägge romanserna också kommer att innehålla talade textpartier från Masefileds novell.   Arbetet heter Den konstnärliga friheten – Att fördjupa och utveckla en romans för sång och piano, och det är just det steget till konstnärlig frihet som jag har tagit och vågat arbeta med olika verktyg, skapa och dela med mig av min konstnärlighet. Samt att samarbetet mellan sångaren och pianisten är en viktig del att fördjupa sig i för mitt framtida yrke som sångerska.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur huvudkaraktären i Selma Lagerlöfs debutverk Gösta Berlings saga gestaltas. Fem olika kapitel har valts ut på grund av att de är mest utmärkande för Gösta Berlings karaktärsgestaltning och utveckling. Som teoretiskt underlag använder jag mig av Shlomith Rimmon-Kenans karaktärsindikatorer som appliceras på varje utvalt kapitel och diskuteras i fem olika textanalyser. Ambitionen är att få en tydligare bild av en fascinerande, motsägelsefull och abstrakt karaktär. Resultatet tyder på en rik karaktärsgestaltning med karaktärsdrag som följer en utveckling från svag till stark där etiskt ansvar ställs mot estetiskt leverne. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-05-30</p>

Naturvetenskap och teknik för alla - NTA är tänkt att främja ett undersökande arbetssätt där elever ställer hypoteser, drar slutsatser, diskuterar och arbetar systematiskt. Tidigare studier visar bristande tydlighet kring vad elever bör lära sig genom NTA och hur det påverkar deras lärande. Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärares syn på lärande, utmaningar och möjligheter kopplat till NTA-lådan. Genom analys av semistrukturerade intervjuer visar studien att de hinder och möjligheter lärare upplever i NTA-undervisningen påverkar elevers lärande. Vår slutsats är att ramfaktorer i verksamheten spelar en betydande roll för vilka hinder lärarna möter, vilka förutsättningar de har samt vilka anpassningar som behöver genomföras för att kunna bedriva NTA-undervisningen.