Denna studie syftade till att vinna kunskap om hur elever i årskurs ett kan utveckla förståelse för några av naturvetenskapens karaktärsdrag. För att undersöka detta planerade, genomförde och analyserade jag en temadag innehållandes tre lektioner med en klass elever i årskurs ett. Varia­tionsteorin och det pragmatiska perspektivet enligt Dewey användes som teoretiskt ram­verk i studien. Eleverna fick ta del av utvalda karaktärsdrag för naturvetenskap genom explicit och reflektiv undervisning. Berättelsen om Galilei bildade en röd tråd genom temadagen och ska­pade en kontext som karaktärsdragen kunde relateras till. För att synliggöra elevernas be­skriv­ning av naturvetenskapens karaktär innan och efter undervisningen genomfördes ett förtest och ett eftertest. Resultatet visar att eleverna hade fått syn på nästintill samtliga karaktärsdrag för naturvetenskap som undervisats explicit. Naturvetenskapliga arbetsprocesser som erfarits ge­nom lektionsinnehållet hade de svårt att koppla ihop med naturvetenskapens karaktär. Om­råden som frambringade flest egna reflektioner hos eleverna var mänskliga aspekter av natur­vetenskap samt naturvetenskapens begränsningar. Sammanfattningsvis visar denna stu­die att elever i årskurs ett kan utveckla förståelse för åldersadekvata karaktärsdrag för natur­ve­tenskap och att en explicit och reflektiv undervisning gynnar förståelsen.

Modern populärkultur verkar under de senaste åren ha framfört en trend i att gestalta sina antagonister som flerdimensionella. Men är komplexitet det enda sättet att göra en antagonist intressant på? I denna fallstudie undersöks antagonisterna i BioShock och Heathers: The Musical, för att förstå den tematiska funktionen av en komplex och en enkel antagonist. Det sker med ett scenurval som identifierar berättelsernas tematik och förtydligar antagonisternas karaktärsdrag. Scenerna förtydligar om antagonisterna är runda eller platta, hur de bedöms inom moral och makt samt framför vad de har för funktion i berättelsernas tematiska mål. Resultatet visar att den enkla antagonisten förespråkar en ytlig ideologi som den sprider och ger komplexitet till andra karaktärer, medan den komplexa antagonisten ger tillfälle till reflektion inom moralen av sin egen ideologi. Slutsatsen av studien blir att de två antagonisttyperna fyller användbara funktioner beroende på hur djupgående en berättelse är villig att utforska ett problem eller ideologi.

För att kunna producera egna texter av akademisk karaktär krävs förståelse för olika skrivhandlingar och deras kännetecken. Föreliggande studie undersöker därför gymnasieelevers förståelse av skrivhandingarna referera, argumentera och motivera i text samt deras förståelse av hur flera skrivhandlingar kan samspela i samma text. Eleverna som deltar i studien läser kursen Svenska 3 och går studie- eller yrkesförberedande program. Totalt medverkar 29 elever i en enkätundersökning. Enkäten består av fyra frågor som besvaras i fritext. Texttriangeln fungerar både som teoretisk utgångspunkt och som en del av analysmetoden, där modellen används för att analysera elevernas fritextsvar i relation till var i texttriangeln eleverna befinner sig och hur frekvent de olika nivåerna av texttriangeln förekommer. Resultatet visar att alla elever har åtminstone grundläggande förståelse för skrivhandlingarna referera och argumentera, medan de inte visar lika utvecklad förståelse för skrivhandlingen motivera och hur flera skrivhandlingar kan samspela i samma text. Genomgående syns skillnad i resultaten kopplat till om eleverna läser studie- eller yrkesförberedande program. Utifrån det resultatet är det möjligt att anta att eleverna inte fått möta samma undervisningsinnehåll under sin skolgång beroende på programtillhörighet, något som även styrks av tidigare forskning.

Media har visat tendenser att gestalta mental ohälsa på nedvärderande sätt gentemot karaktären. Denna studie berör hur olika grafiska gestaltningar av depression påverkar betraktarens uppfattning av karaktären. Studien riktar sig mot tillämpning inom mediet elektroniska spel. Under arbetet undersöktes tre olika gestaltningssätt – via utseende, kroppsspråk och miljö. Gestaltningarna hade två delar: Del 1 gestaltade depression; Del 2 en neutral karaktär. De ”sjuka” attributen insamlades från teoretiska källor samt studerade datorspel. Utvärdering skedde genom både enkät och intervjuer, för att nå både övergripande åsikter liksom bättre förståelse till svaren. Resultatet talade för att gestaltningen via Utseende var tydligast relaterat till depression. Gestaltning genom Miljö var däremot den som deltagarna kopplade mest till en spelbar spelkaraktär. Studien behöver dock testas mer för att ge ett pålitligt resultat. Den kan också tjäna på att bli ännu mer koncentrerad, exempelvis att fokusera på Utseende för att testa olika kombinationer av attribut, etniciteter och kroppstyper.

Jag intresserar mig i stort för berättande av olika slag och vems berättande som får ta plats. En del berättelser omvärderar vår förståelse av världen, medan andra förstärker den förståelse och ordning som redan finns. Mediers bilder spelar en roll då de kan ses som förebilder som vi förhåller oss till när vi skapar våra åsikter och värderingar. I mitt examensarbete har jag undersökt serien Klass 9A som har visats på SVT under våren. Syftet med undersökningen är att få en fördjupad förståelse för vilka bilder av lärare som visas i media. Jag undersöker hur lärare berättas och medieras i Klass 9A och hur mediet formulerar bilden av lärare. Genom bilder och berättelser skapas normer om hur lärare kan vara men också hur de inte kan vara. För att undersöka detta analyserade jag två avsnitt ur serien med hjälp av teorier om berättande, dramaturgi, diskurs och dikotomier. Med hjälp av teorierna tolkade jag min analys för att kunna besvara min frågeställning. Analysen gjorde mig uppmärksam på hur det talas om personerna i serien och att det görs en uppdelning mellan lärare och pedagoger. Denna uppdelning visar hur man som lärare ska göra, vad som är rätt och fel. Min undersökning visade också att serien Klass 9A är en berättelse, vinklad för att bli spännande tv och inte så mycket en dokumentation av verkliga lärare. Serien visar snarare karaktärer än individer. I undersökningen arbetar jag med det så kallade dubbla perspektivet. Då utbildningen är tvärvetenskaplig undersöker jag genom ett gestaltande arbete som har pågått parallellt och i samspel med uppsatsskrivandet. I mitt gestaltande arbete undersökte jag samma frågeställning som i uppsatsen. Med olika metoder närmade jag mig serien. Det resulterade i en film där man ser mig imitera och efterlikna lärarna och pedagogerna i Klass 9A samtidigt som man hör ljudet ifrån serien. Det var ett undersökande av gester, miner och tal där jag använde mig av mig själv i bearbetningen. Gestaltningen interagerar med uppsatsen på det sättet att de tankar och idéer som gestaltningen väckte har berikat den skriftliga uppsatsdelen och tvärtom. / <p>För att se gestaltningen i sin originalversion kontakta Frida Johansson.</p>

In this essay I analyse the constructions of gender in the series The Phantom by Lee Falk. I apply David Tjeders readings of the bourgouise masculinity, its sensitive character and great risk of falling into unmanliness, when discussing The Phantom’s masculine development. I have analysed three adventures of The Phantom from the years 1937, 1977 and 1996, all authored by original creator Lee Falk. I argue that The Phantom increases his use of violence, therefore risking a loss of character. The stories re-establishes his masculinity by portraying the villains more monstrously. My thesis is that The Phantom's need  to maintain a bourgeouis masculinity ceases as the popular culture has developed new masculine ideals.

A TALK ABOUT ROLES IN A SETTING (2015) is a performative work by the artist Johan Lundin. A choreographed presentation is performed for 12 participants in a scenography describing public and private environments. The production process and performance of the work is describing how roles and circumstances change when an environment is observed through a perspective where fiction is allowed to be used as methodology to engineer new reality images. Through the terms role and setting this publication is focusing on describing how the visual image of the body and its movement has an influence on how identity and gender is constantly formed in relation to the place's historical, social and cultural contexts. / A TALK ABOUT ROLES IN A SETTING (2015) är ett performativt verk av konstnären Johan Lundin. En koreograferad presentation framförs för 12 deltagare i en scenografi som beskriver offentliga och privata miljöer. Verkets process och framförande skildrar hur roller och förutsättningar ändras när en miljö observeras genom ett perspektiv där fiktion tillåts användas som metodik för att iscensätta nya verklighetsbilder. Genom termerna roll och setting sätts i den här publikationen fokus vid att beskriva hur den visuella bilden av kroppen och dess rörelse har inflytande för hur identitet och genus ständigt formas i relation till platsers historiska, sociala och kulturella sammanhang. / <p>ISBN: 978-91-982605-0-2 (Print) ISBN: 978-91-982605-1-9 (Digital) Print / Tryck: Johan Lundin, Stockholm, 2015</p>

In this essay, we have unpacked four different levels (the role of women as: a) a part of game history, b) design process, c) characters of the game and d) users) to get a better understanding of the users choice of characters in the popular fighting game Tekken 7.   We have examined the role of women as part of the game’s history and design-process to gain a deeper understanding into the background of the game’s designing process. We have interviewed users with qualitative methods and used analysis strategies such as semiotic analysis and thematic analysis.   The results of our analysis show that users choose their characters based on visual attributes and that they imagine the characters as being an extension of themselves. Users apprehend the characters as stereotypical and thereby reproduce gender-related norms. The process of picking a character to play with is difficult for some of the users - There is a difference between female and male users due to stereotypical visual attributes of the characters which means that it is more problematic for female users to identify themselves with many of the characters. This is affecting the female users experience in a negative way.

An animation system gives a dynamic and life-like feel to character motions, allowing motion behaviour that far transcends the mere spatial translations of classic computer games. This increase in behavioural complexity however does not come for free as animation systems often are haunted by considerable performance overhead, the extent of which reflecting the complexity of the desired system.  In game development performance optimization is key, the pursuit of which is aided by the static hardware configuration of modern gaming consoles. These allow extensive optimization through specializing the application, at whole or in part, to the underlying hardware architecture. In this master's theses a method, that efficiently utilizes the parallel architecture of the PlayStation®3, is proposed in order to migrate the process of animation evaluation and blending from a single-thread implementation on the main processor to a fully parallelized multi-thread solution on the associated coprocessors. This method is further complimented with an in-depth study of the underlying theoretical foundations, as well as a reflection on similar works and approaches as used by other contemporary game development companies.

Tjejer å Tjejer är en dokumentär med ungdomar i åldern 14-17 år som målgrupp. Produktionen har gjorts i samarbete med SVT, Sveriges Television, Växjö. Med filmen vill vi visa unga homosexuella tjejer, eller som de medverkande benämner det flator. Vi vill visa dessa i sina sociala sammanhang. Att vara lesbisk och ung betyder inte att man måste leva annorlunda. För att finna våra karaktärer sökte vi i hela södra Sverige. Vi tog hjälp av diverse organisationer, som RFSL och EKHO. Genom vår casting kom vi i kontakt med många intressanta människor.