Syfte:Syftet är att undersöka hur barn resonerar kring begreppen ondska och godhet, vad det finns för likheter/skillnader i barnens resonemang samt hur dessa skillnader/likheter kan förstås.Bakgrund:Undersökningen tar upp det ideologiska arvet från upplysningstiden där världen delas upp i dikotomier, det vill säga ont/gott, manligt/kvinnligt, Jaget/Den Andre etc. Denna dikotoma föreställning av världen återspeglas även inom populärkulturen och barnkulturen där ondska och godhet är en ständigt återkommande tematik. Undersökningen bygger även på små barns förmåga att tänka och handla etiskt och hur de tolkar sina uppfattningar om världen genom leken. I avsnittet redogörs för Bourdieus begrepp habitus vilket används som teoretiskt ramverk för att förklara hur barn i förskolan indelas i olika fält samt hur habitus präglar barnens sätt att förhålla sig till olika fenomen.Metod:Undersökningen är kvalitativ, hermeneutisk och jag har använt mig av intervju som metod där en illustrationsdel ingår. Totalt intervjuas sex barn i åldrarna 4,2 till 6,2 år. Resultatet från intervjuerna delas upp i tre olika kategorier: Betydelser av begreppet ondska, betydelser av begreppet godhet samt en separat del där illustrationerna analyseras.Resultat:Resultatet visar hur barnen tilldelar det onda och det goda ett dikotomt förhållande samt hur en del av pojkarna ger det onda en positiv innebörd. I diskussionen problematiseras frågan rörande huruvida barns erfarenheter och intressen värdesätts av pedagoger på ett likvärdigt sätt. Diskussionen går även in på barnkulturens för- och nackdelar i barns skapande av en rättvis människosyn. / Program: Lärarutbildningen

Undersökningen jämförde hur färg och form påverkar uppfattad godhet och ondska i karaktärskoncept. Undersökningen inleds med en översikt av tidigare forskning inom estetik. Människors färgseende förklaras först och sedan färgers betydelser. Därefter presenteras forskning kring formgivning och hur människors utseenden, gest och mimik påverkar hur de betraktas av andra människor.Undersökningens artefakt bestod av sex karaktärskoncept (stillbilder). Varje karaktärskoncept hade två färgscheman, ett gott och ett ont. Karaktärerna visades i två webenkäter. Respondenter som deltog i en enkät såg inte samma version av karaktärerna som i den andra. Resultatet visade att karaktärers fasta utseenden lade grunden för hur de upplevdes, men också att färger därefter påverkade hur karaktärerna upplevdes olika mycket. Karaktärer med goda färgscheman upplevdes som godare än deras motsvarande onda versioner. Hotfulla utseenden (kantig formgivning, aggressiv gest och mimik) kombinerat med onda färgscheman uppfattades som ondare än icke-hotfulla utseenden (rundare formgivning, vänlig gest och mimik) kombinerat med goda färgscheman.

Uppsatsens syfte är att undersöka förhållandet mellan skolans värdegrund och den bild av skolan som ungdomarna har. Nio elever med en religiös identitet och som identifierade sig som antingen ”muslimer” eller ”kristna” intervjuades för att se hur de resonerar kring moraliska frågor, med utgångspunkt från begreppet ”godhet”. Syftet var även att analysera de eventuella likheter och skillnader som fanns i deras sätt att resonera. Bland annat Kohlbergs moralutvecklingsteori användes för att strukturera empirin. Resultatet visade på de svårigheter som finns för skolan när det kommer till att arbeta med värdegrundsfrågor. Eleverna tenderar att befinna sig på en prekonventionell nivå när de resonerar om moraliska dilemman, men visar ansats till att tänka utifrån en konventionell nivå när det kommer till övergripande frågor om skolans värdegrund. Detta kan tolkas som att skolans värdegrund är medvetandegjord men inte levande. Uppsatsen samtalar även om behovet att diskutera godhet, för att främja den moraliska processen.

No description available.

Detta arbete handlar om hur jag har tagit fram koncept och färdiga modeller på fyra karaktärer, två manliga och två kvinnliga. Under arbetets gång har jag försökt ta reda på om jag kan förmedla livsåskådningarna god och ond genom subtilare formelement. Jag valde att använda mig av både ett västerländskt och österländskt perspektiv i min karaktärsdesign. Det västerländska perspektivet på de goda och det österländska på de onda karaktärerna. Jag har studerat bland annat hur vi uppfattar varandra, kroppsspråk, stereotyper och färger. Jag har dessutom jämfört västerländskt tecknade filmer, Walt Disney, med japanskt tecknad animeserier. Jag kom fram till att en blandning av former, stereotyper och färger gör det möjligt att förmedla godhet och ondska med en subtilare stil, det vill säga min stil.

<p>Detta arbete handlar om hur jag har tagit fram koncept och färdiga modeller på fyra karaktärer, två manliga och två kvinnliga. Under arbetets gång har jag försökt ta reda på om jag kan förmedla livsåskådningarna god och ond genom subtilare formelement. Jag valde att använda mig av både ett västerländskt och österländskt perspektiv i min karaktärsdesign. Det västerländska perspektivet på de goda och det österländska på de onda karaktärerna.</p><p>Jag har studerat bland annat hur vi uppfattar varandra, kroppsspråk, stereotyper och färger. Jag har dessutom jämfört västerländskt tecknade filmer, Walt Disney, med japanskt tecknad animeserier. Jag kom fram till att en blandning av former, stereotyper och färger gör det möjligt att förmedla godhet och ondska med en subtilare stil, det vill säga min stil.</p>

Syftet med denna text är att belysa problematik i de narrativa rollerna ‘antagonist’ och‘protagonist’. Detta görs genom karaktärsanalys av Rumpelstiltskin och Killian Jones frånABC:s Once Upon a Time. Utifrån Immanuel Kants teorier om gott och ont studeras niohändelseförlopp för att se om antagonister är onda, goda eller tvetydiga. Abraham Maslowsteori om mänskliga behov och Paul Ekmans forskning om emotioner används för att stödjaanalysen. Detta visar att den traditionella synen på antagonister och protagonister inte fungerarutifrån Kants moralfilosofi. Därför bör klassificeringen av karaktärer som antagonister ochprotagonister utmanas då varken den ena eller den andra är helt ond eller god.

Grafiska och musikaliska teorier kring godhet och ondska har tolkats och översatts till teorier lämpade för ljuddesign. Detta för att undersöka om en karaktärs godhet och ondska kan uttryckas endast med hjälp av ljuddesign som berättarverktyg. Genom tidigare forskning samt intervjuer som hölls med professionella ljuddesigners skapades en ljudande gestaltning som satte dessa nya teorier på prov i praktiken. Artikeln finner att dessa teorier går att översätta till ljuddesign, men att ljuddesign som berättarverktyg inte är det mest effektiva att förmedla karaktärens godhet eller ondska. Att förmedla godhet och ondska görs enligt artikeln fortfarande mest effektfullt genom musik och grafik. Eftersom godhet och ondska inom ljuddesign är ett relativt outforskat område har denna artikel börjat etablera de första stegen genom att undersöka de extrema ändarna av egenskaperna godhet och ondska. / Graphic and musical theories regarding good and evil have been interpreted and translated to theories suited for sound design. This was done in order to examine if a character's good and evil traits can be expressed solely through sound design as its only narrative device. Through research and interviews held with professional sound designers, an audio-visual prototype was created to test these theories in practice. This article finds that, while these theories can be translated to sound design, this narrative tool is not the most effective in conveying good and evil, and it is still more effectful to convey this through graphic and musical theories. This is a relatively unexplored area of sound design and this article serves to establish some of the first steps by exploring the two extremes of good and evil traits.

<p>Abstract</p><p>The purpose for writing this essay is to study the culture of kindness in the Church of Sweden, as the church constitutes as an idealistic organization (non-profit or voluntary organization).</p><p>The focal point is on how such a culture affects the employees, and if any new components</p><p>that can amplify the concept can be distinguished.</p><p>To do this a case study-design has been employed. The primary sources are qualitative</p><p>interviews with six employees in a congregation in the Church of Sweden, and participant</p><p>observations on two different occasions at the same congregation.</p><p>Theories of organizational sociology has been applied to the material, more specific Edgar H</p><p>Schein’s definition of organizational culture and the concept of a culture of kindness (deriving</p><p>from a report by the Swedish Work Environment Authority) as a specific part of the church’s</p><p>organizational culture.</p><p>The conclusions we can make from our study is that a culture of kindness affect employees in</p><p>both a positive and a negative way. There are many expectations that come with working in</p><p>the Church of Sweden, and these do have an effect on the work performed. There is also</p><p>evidence pointing to the fact that leadership can counteract the fear of conflicts that otherwise</p><p>is associated with the culture of kindness. Finally one can conclude that the concept of</p><p>kindness culture could be elaborated, for instance with a notion of leadership.</p>

Abstract The purpose for writing this essay is to study the culture of kindness in the Church of Sweden, as the church constitutes as an idealistic organization (non-profit or voluntary organization). The focal point is on how such a culture affects the employees, and if any new components that can amplify the concept can be distinguished. To do this a case study-design has been employed. The primary sources are qualitative interviews with six employees in a congregation in the Church of Sweden, and participant observations on two different occasions at the same congregation. Theories of organizational sociology has been applied to the material, more specific Edgar H Schein’s definition of organizational culture and the concept of a culture of kindness (deriving from a report by the Swedish Work Environment Authority) as a specific part of the church’s organizational culture. The conclusions we can make from our study is that a culture of kindness affect employees in both a positive and a negative way. There are many expectations that come with working in the Church of Sweden, and these do have an effect on the work performed. There is also evidence pointing to the fact that leadership can counteract the fear of conflicts that otherwise is associated with the culture of kindness. Finally one can conclude that the concept of kindness culture could be elaborated, for instance with a notion of leadership.