The purpose of this study is to analyze how six Afghans perceive the practice of their religion after a time interval in Sweden and if their religious practice has changed. I refer to how the informants have exercised their religion in their home country based on food and drink rules as well as prayer and mosque visits, and compare how the exercise looks like in Sweden after three years. I used qualitative semi-structured interviews with a hermeneutic approach. The result showed that all informants experienced that their practice of religion has changed after the time interval in Sweden: it had diminished or decreased altogether, and religion was no longer a key factor in the informants' lives. The underlying factors for this were because the informants had lived in a country and society where religious practice was not something selectable and where factors such as school, education and economy were lower down on the list and religion in the first place. The organized and institutionalized religion that exists in Afghanistan and which is transferred from one generation to another, especially from older relatives and family, is something that the informants do not find in Sweden. In Sweden, religion is something that loses importance and religion is a private matter. It turns out that the informants feel free here in Sweden and that even though they belong to a minority group just like in their home country, they want to belong to a majority and adapt their religious practice to a post-modern society.

Bakgrund: Bipolär sjukdom innebär perioder av mani och depressioner vilket kan medföra svårigheter för personer som drabbats. För att kunna förstå och hjälpa dessa personer behöver sjukvårdspersonal kunskap om hur sjukdomen upplevs och hanteras. Syfte: att belysa hur personer med bipolär sjukdom upplever och hanterar sin sjukdom. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med kvalitativa artiklar. Resultat: Personernas inställning till diagnosen och behandling varierade och relationen till sjukvårdspersonalen var betydelsefull. Svårigheterna att hantera och bemöta sjukdomen orsakade känslor av osäkerhet, okontrollerbarhet och instabilitet. Sjukdomen påverkade självförtroendet och självkänslan och orsakade upplevd stigmatisering och problem i relationer. För att kunna hantera bipolär sjukdom krävdes egen acceptans, kunskap och insikt, struktur i vardagen samt stöd från närstående. Diskussion: Resultaten diskuteras utifrån Antonovskys teori om känsla av sammanhang, KASAM. Problematiken kring acceptans av sjukdomen och motivation till fortsatt behandling är viktig kunskap för sjukvårdspersonal, liksom att sjukvårdspersonal har personernas försämrade självkänsla och upplevda stigmatisering i åtanke. Detta för att hjälpa personerna att känna KASAM och få ett mer salutogent perspektiv. Patientutbildning bör anpassas efter varje individs behov. Slutsats: Lyhördhet för hur varje individ upplever och hanterar sitt liv med bipolär sjukdom krävs, samt att vården anpassas därefter. Därvid kan patienternas KASAM ökas. / Background: Bipolar disorder involves periods of mania and depression, which may cause difficulties for those affected. In order to understand and help those affected, health care providers need to be aware of the subjective experience and coping skills of their clients. Purpose: To examine how people with bipolar disorder experience and handle their illness. Method: A literature review of relevant qualitative articles was conducted. Results: subjects' attitudes towards the diagnosis and treatment varied and the relationship with healthcare professionals was relevant. The disorder was accompanied with feelings of uncertainty, uncontrollability and instability. It also affected self confidence, self-esteem, caused an experience of stigma and relationship difficulties. Coping strategies included acceptance, information, structure of everyday life and family support. Discussion: Antonovskys theory about sense of coherence, SOC, was used for the discussion Acceptance and motivation to treatment are key- topics for health care professionals. Clients lower self- esteem and the issue of stigma needs to be addressed. This might increase the clients SOC and facilitate the move towards a salutogenic perspective. Patient information should be adapted to individual needs. Conclusion: Awareness of individual experiences and skills is necessary. The clients care and treatment needs to be adapted accordingly.

Syftet med den här uppsatsen är att bidra med en djupare förståelse för hur musik påverkar uppfattningen av en karaktär i en film. Uppsatsen jämför resultaten från de som studerar inom ämnet musikproduktion med de som studerar inom ämnet bildproduktion på Högskolan Dalarna. Den undersökning som har bedrivits var av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Deltagarna i undersökningen har fått se en filmsekvens i tre olika versioner. Först utan musik, sedan med skräckmusik och avslutningsvis med spänningsmusik. Undersökningen är baserad på Johnny Wingstedts teorier om hur vi påverkas av musiken i vår vardag. Beroende på vilken musik de fick höra i samband med klippen så påverkades deras uppfattning av både karaktären samt handlingen i filmen.

Socialstyrelsen (2011) skriver att det är under de senaste tio åren som man har börjat uppmärksamma barn som bevittnat våld och att dessa barn kan reagera på samma sätt som barn som själva har utsatts för våld och är i behov av stöd och hjälp. Syftet med studien är att öka kunskapen om Socialtjänstens och Polisens arbete med barn som bevittnat våld. Målet är att försöka förstå om det finns en skillnad på myndigheternas bemötande med barn som har bevittnat våld gentemot barn som själva har utsatts för våld och hur denna skillnad i så fall yttrar sig. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi genomförde tre intervjuer med Socialtjänsten och tre med Polisen. Våra tre frågeställningar är: Hur arbetar Polis respektive Socialtjänst med barn som är offer för familjevåld? Hur jobbar Socialtjänsten och Polisen med barn som bevittnat våld? På vilket sätt skiljer sig Polisens och Socialtjänstens bemötande med barn som har bevittnat våld gentemot barn som själva har utsatts för våld? Vi använde oss av organisationsteorin för att på så sätt kunna beskriva hur Polisen och Socialtjänsten är organiserade och hur de bemöter barn som bevittnat våld. Resultatet från vår studie visar att informanterna upplever att det finns en stor skillnad med att arbeta med barn som bevittnat våld i jämförelse med barn som själva utsatts för våld. Informanterna menar att detta beror på att barn som bevittnat våld idag inte är brottsoffer fullt ut juridiskt sätt och att detta gör det svårare för de att hjälpa dessa barn. Alla våra informanter var eniga om att det idag behövs en lagändring som gör det lättare för de att höra dessa barn och att barnen på så sätt kan få den hjälp och det stöd de behöver. Däremot var de eniga om att alla barn de träffar värderas och bemöts på samma sätt.

Barn som bevittnar våld har blivit en mer aktuell fråga inom den svenska politiken på senare år. Det är först inom de senaste 30 åren som fenomenet har börjat definieras som ett mer allvarligt socialt problem. Införandet av barnfridsbrottet 2021 sätter en ny milstolpe i arbetet kring barn som bevittnar våld. Denna lag ligger till grund för denna uppsats syfte och frågeställningar som ämnar att analysera myndighetsutredningar och propositioner mellan 2000-2022 och undersöka hur fenomenet har konstruerats i offentliga dokument i framväxten av barnfridsbrottet. För att studera denna utveckling är detta en dokumentstudie där författarna utgår från en socialkonstruktivistisk ansats och Hans-Georg Gadamers inriktning av hermeneutik. Med dessa teorier som utgångspunkt analyseras dokumenten utifrån dess historiska kontext och hur dess resonemang kunde resultera i den utveckling som skett. Det metodologiska verktyg som har använts för att hantera problemformuleringen är Hsieh-Fang Hsieh och Sarah E. Shannons beskrivning av riktad kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet påvisar att det har skett en förändring i hur barn som bevittnar våld konstrueras i myndighetsdokument. Definitionen av barn som bevittnar våld har successivt förändrats under den studerade tidsperioden, begreppet att uppleva våld har också separerats till en egen term. Det går även att se att barnkonventionen har haft en stor påverkan kring diskussionen kring barns rättigheter i rättsliga sammanhang. Utöver detta diskuterar författarna hur konstruktionen av en bra uppväxt har förändrats i dokumenten samt hur dokumenten konstruerar våldsutövaren och den våldsutsatta.

Domestic violence is a phenomenon that occurs in many families. It's a worldwide problem but when it’s brought up the focus tends to lay on the adults that are directly involved. Children are in the shadow of the adult conflict even though several studies point out that children, particularly infants and preschool children, are present while the violence occurs. Therefore the aim of this study was to investigate how children experience domestic violence and how it affects their mental health and behaviour.  The chosen method is a qualitative literature research for this study. Eight peer reviewed articles were chosen to have credibility and quality in exploring this issue. Systematic literature analysis is used as a method to illustrate how witnessing domestic violence affects the emotional bond of children and their caregivers. In analysing our results, we applied John Bowlby's attachment theory. By understanding children's attachment pattern, it's easier to give them the kind of help they need. Also it will give a bigger picture of a child's behaviour and explain what they are explosured to.  This study found out that when children witness domestic violence it affects them negatively both in their childhood and in their adult life. Those children often feel shame and guilt. The Swedish government has decided that professionals should have the right competens to help these children, but also the family. It's a very complex issue because there is not an easy solution for helping these families. Both the victim and the child get emotional and behaviour problems throughout their lives. The perpetrator can use different methods to use violence. This is why it's very important to talk about children who witness domestic violence and spread knowledge about this issue. Children are often in the shadow of their parents' domestic violence and forgotten that they are the victim too.

The purpose of this study is to examine if gender differences regarding the effect of experiencing domestic violence among children exists and how this field can be comprehended in the light of different perspectives on gender and with social learning theory. A literature review was chosen as the mean for achieving this. The process of collecting articles resulted in the finding of 31 peer-reviewed articles. The compilation of the articles shows varying results and different perspectives on gender differences. Three themes materialized during the compilation of the articles, ”the cycle of violence and the social construction of gender”, ”externalizing and internalizing” and ”behavioral problems and psychological difficulties”. Some scientists have concluded that no gender differences can be found in relation to the three themes. The majority of these articles does however conclude that gender differences exist, and that they can be explained through different theoretical perspectives. The results of this study have been analyzed using gender theories and the theory of social learning. Using these theories in tandem has revealed the different reasons behind the gender differences, both on micro as well as macro levels. / Syftet med denna uppsats är att undersöka om könsskillnader finns i hur barn påverkas av att uppleva våld i hemmet samt hur detta område förstås med hjälp av olika perspektiv på genus samt social inlärning, en litteraturöversikt har därmed valts som uppsatsens metod. Artikelsökningen för litteraturöversikten resulterade i 31 vetenskapligt granskade artiklar. Kartläggningen av dessa artiklar har visat att forskare fått varierande resultat samt utgått från olika teoretiska perspektiv gällande om könsskillnader finns i hur barn påverkas av att uppleva våld i hemmet. Kartläggningen av artiklarna påvisade tre olika teman i artiklarna, “våldscykeln och könskonstruktion”, “externalisering och internalisering” samt “beteendeproblematik och psykiska svårigheter”. Några forskare har kommit fram till att det inte existerar könsskillnader i relation till dessa tre teman. Majoriteten av artiklarna har kommit fram till att det finns könsskillnader i relation till dessa tre teman, och dessa könsskillnader kan förklaras och förstås ur olika teoretiska perspektiv. Resultatet har analyserats med hjälp av genusteorier samt den sociala inlärningsteorin, och har visat orsaksförklaringar till könsskillnader på både mikro- samt makronivå.

Syftet med det självständiga arbetet var att undersöka hur äventyrspedagogik tillämpas i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Genom att jämföra dessa pedagogiker kan man få syn på likheter och skillnader som motiverar tillämpningens betydelse för barns lärandeprocesser. Undersökningen fick sitt praktiska utförande i en skogsmiljö på en av förskolorna, där två förskollärare hade teoretiska kunskaper inom äventyrspedagogik och Reggio Emilia. Tio pedagoger och en förälder deltog som observatörer i äventyret. Utöver dessa deltog två studenter från förskollärarutbildningen, Stockholms universitet som också är författarna till denna undersökning. Deras observationer och intervjusvar från de två förskollärarna ingår i undersökningen. I äventyret deltog femtiofem sexåringar från fem förskolor inom enheten. Utformningen av äventyret bestod av sju stationer med diverse samarbetsövningar där utmaningarna i övningarna hade olika svårighetsgrader. Barnen skulle utmanas i och få utforska sina frågor i en spännande miljö med hela kroppen. Det framkom att resurser i form av tid för planering, föräldrar och pedagoger ute i äventyret både som observatörer och som säkerhet och trygghet krävdes. Resultatet av vår undersökning visar att tillämpningen av äventyrspedagogik med sin syn på sinnliga samspelsövningar med motoriska inslag och med naturen som stöd, berikar och kompletterar förskolors arbete med barns lärandeprocesser samt Reggio Emilias syn på barns möjligheter till utveckling och lärande. / The purpose of the independent work was to investigate the adventure pedagogy applied in a Reggio Emilia-inspired preschool. By comparing these pedagogies can catch sight of the similarities and differences that justify the application's impact on children's learning processes. The survey received a practical point in a woodland setting on one of the pre-schools, where two preschool teachers had theoretical knowledge in adventure education and Reggio Emilia. Ten teachers and a parent participated as observers in the adventure. In addition to these two students attended from preschool teacher, Stockholm University, who is also the authors of this study. Their observations and interview responses from the two preschool teachers surveyed. The adventure took fifty-six year olds from five kindergartens within the unit. The design of the adventure consisted of seven stations with various team-building exercises where the challenges of the exercises had different difficulty levels. The children were challenged to explore and get their questions in an exciting environment with your whole body. It was revealed that the resources in terms of time for planning, parents, and educators around the adventures both as observers and that safety and security was required. The results of our study show that the application of adventure education with its view of sensuous interplay exercises with motor elements and with nature that support, enrich and complement förskolors work with children's learning processes and the Reggio Emilia approach to children's opportunities to learn and develop. / <p>Sebastian Palm har efter att uppsatsen skrevs bytt efternamn till Denus.</p>