The purpose of this study is to analyze how six Afghans perceive the practice of their religion after a time interval in Sweden and if their religious practice has changed. I refer to how the informants have exercised their religion in their home country based on food and drink rules as well as prayer and mosque visits, and compare how the exercise looks like in Sweden after three years. I used qualitative semi-structured interviews with a hermeneutic approach. The result showed that all informants experienced that their practice of religion has changed after the time interval in Sweden: it had diminished or decreased altogether, and religion was no longer a key factor in the informants' lives. The underlying factors for this were because the informants had lived in a country and society where religious practice was not something selectable and where factors such as school, education and economy were lower down on the list and religion in the first place. The organized and institutionalized religion that exists in Afghanistan and which is transferred from one generation to another, especially from older relatives and family, is something that the informants do not find in Sweden. In Sweden, religion is something that loses importance and religion is a private matter. It turns out that the informants feel free here in Sweden and that even though they belong to a minority group just like in their home country, they want to belong to a majority and adapt their religious practice to a post-modern society.

No description available.

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) är ett av lärarnas uppdrag att individanpassa undervisningen. I publicerade utredningar, tidningsartiklar och avhandlingar framgår det att elevers kunskaper inom matematiken sviktar. En orsak till detta anses vara att fokus i den individanpassade undervisningen i matematik riktar sig främst mot enskilt arbete. Enligt vår erfarenhet av den individanpassade matematikundervisningen stämmer detta påstående relativt bra. Vi anser att det för lärare i många fall kan vara svårt att tillmötesgå varje elev utifrån deras förutsättningar och behov. En brist som kan förklara varför eleverna inte når målen i matematik i årskurs nio tror vi kan vara att många lärare inte har tillräckligt med kunskap om vad individanpassad undervisning i matematik innebär. Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar av individanpassad undervisning i grundskolans tidigare år i ämnet matematik. Genom en kvalitativ metod med intervju som teknik, och med utgångspunkt i fenomenografin, var studiens övergripande syfte att bidra med kunskap inom området skolmatematik. Idén i detta var att bidra till debatten om nödvändigheten att stärka elevers kunskaper i matematik. Syftet med studien var även att diskutera implikationer för eleven som kan bli till följd av en individanpassad undervisning i matematik, enligt lärarnas utsagor. Resultatet i studien visar att det finns fyra kvalitativt åtskilda kategorier av lärares uppfattningar av individanpassad undervisning i matematik. Uppfattningarna är individanpassad undervisning i matematik som generell princip för undervisning, individanpassad undervisning i matematik som utopi individanpassad undervisning i matematik som metod och individanpassad undervisning i matematik som kategoralt tänkande. I vår studie har det visat sig att genom en individanpassad undervisning i matematik blir undervisningen mer demokratisk, eleven får en bättre förutsättning för att lära sig grunden i matematik samt att eleven får ett ökat självförtroende inför ämnet. / According to the Swedish curriculum of 1994 one of the teacher’s assignments is to individualize the teaching. In published official reports, newspaper articles and thesis it appears that students mathematic knowledge is decreasing. Reasons for this could possibly be that focus in the individualized teaching of mathematics turns more towards private schoolwork. According to our experience of individualized teaching in mathematics this statement agrees relatively well. We think that in some cases teachers have a hard time to comply with every student’s conditions and needs. A lack that we think can explain why the students don’t reach the goals in the ninth grade, which are described in the syllabus of mathematics, is despite the fact that the teachers have an assignment to individualize the teaching doesn’t have enough knowledge of the conception to do it. The purpose of this essay is to make researches into teacher’s different conceptions of individualized teaching of mathematics in the early years of school. Through a qualitative methodology with interview as a technique and with a starting point in fenomenografin, was the overarching purpose to contribute with knowledge within the field of education in mathematics. The idea was to contribute to the debate about the necessity of strengthening the student’s knowledge of mathematics. The purpose was also to discuss with implications that could be the consequence of the teacher’s interpretations. The result of the study shows that there are four quality distinct categories of teacher’s conceptions of individualized teaching in mathematics. The conceptions of individualized teaching in mathematics as a general principle of teaching, individualized teaching in mathematics as something that is positive yet impracticable, individualized teaching in mathematics as a method and individualized teaching of mathematics from different students. This study has shown that individualized teaching in mathematic makes the teaching more democratic, the student gets a better presumption to learn the basics of mathematics and that the student gets an increased self-confidence regarding mathematics.

No description available.

<p>Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) är ett av lärarnas uppdrag att individanpassa undervisningen. I publicerade utredningar, tidningsartiklar och avhandlingar framgår det att elevers kunskaper inom matematiken sviktar. En orsak till detta anses vara att fokus i den individanpassade undervisningen i matematik riktar sig främst mot enskilt arbete. Enligt vår erfarenhet av den individanpassade matematikundervisningen stämmer detta påstående relativt bra. Vi anser att det för lärare i många fall kan vara svårt att tillmötesgå varje elev utifrån deras förutsättningar och behov. En brist som kan förklara varför eleverna inte når målen i matematik i årskurs nio tror vi kan vara att många lärare inte har tillräckligt med kunskap om vad individanpassad undervisning i matematik innebär. Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar av individanpassad undervisning i grundskolans tidigare år i ämnet matematik. Genom en kvalitativ metod med intervju som teknik, och med utgångspunkt i fenomenografin, var studiens övergripande syfte att bidra med kunskap inom området skolmatematik. Idén i detta var att bidra till debatten om nödvändigheten att stärka elevers kunskaper i matematik. Syftet med studien var även att diskutera implikationer för eleven som kan bli till följd av en individanpassad undervisning i matematik, enligt lärarnas utsagor. Resultatet i studien visar att det finns fyra kvalitativt åtskilda kategorier av lärares uppfattningar av individanpassad undervisning i matematik. Uppfattningarna är individanpassad undervisning i matematik som generell princip för undervisning, individanpassad undervisning i matematik som utopi individanpassad undervisning i matematik som metod och individanpassad undervisning i matematik som kategoralt tänkande. I vår studie har det visat sig att genom en individanpassad undervisning i matematik blir undervisningen mer demokratisk, eleven får en bättre förutsättning för att lära sig grunden i matematik samt att eleven får ett ökat självförtroende inför ämnet.</p> / <p>According to the Swedish curriculum of 1994 one of the teacher’s assignments is to individualize the teaching. In published official reports, newspaper articles and thesis it appears that students mathematic knowledge is decreasing. Reasons for this could possibly be that focus in the individualized teaching of mathematics turns more towards private schoolwork. According to our experience of individualized teaching in mathematics this statement agrees relatively well. We think that in some cases teachers have a hard time to comply with every student’s conditions and needs. A lack that we think can explain why the students don’t reach the goals in the ninth grade, which are described in the syllabus of mathematics, is despite the fact that the teachers have an assignment to individualize the teaching doesn’t have enough knowledge of the conception to do it. The purpose of this essay is to make researches into teacher’s different conceptions of individualized teaching of mathematics in the early years of school. Through a qualitative methodology with interview as a technique and with a starting point in fenomenografin, was the overarching purpose to contribute with knowledge within the field of education in mathematics. The idea was to contribute to the debate about the necessity of strengthening the student’s knowledge of mathematics. The purpose was also to discuss with implications that could be the consequence of the teacher’s interpretations. The result of the study shows that there are four quality distinct categories of teacher’s conceptions of individualized teaching in mathematics. The conceptions of individualized teaching in mathematics as a general principle of teaching, individualized teaching in mathematics as something that is positive yet impracticable, individualized teaching in mathematics as a method and individualized teaching of mathematics from different students. This study has shown that individualized teaching in mathematic makes the teaching more democratic, the student gets a better presumption to learn the basics of mathematics and that the student gets an increased self-confidence regarding mathematics.</p>

In this study I have examined teachers’ attitude to children in preschool. I have used the qualitative method focus groups to collect empirical data where the participants discussed freely about two fictitious cases. The cases is of such a nature that they could happen daily in the preschool and that they have no right or wrong answer in how teachers should act, instead there are many different ways to act in the situations. The approach a teacher has to the children proved to be about what kind of view on children they have and how it is influenced by external factors. The result shows that there are many different ways to perceive and relate to children in preschool, in this study I have found seven different categories. In the study I use a phenomenographically way of looking at the phenomenon. In a phenomenographically way of looking at a phenomenon you are interested of the second order perspective. With the second order perspective it means that you look at how the participants perceive the phenomenon. / I denna studie har jag undersökt pedagogers förhållningssätt till barnen i förskolan. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden fokusgruppssamtal för att samla in empirin där deltagarna har fått diskutera fritt kring två fiktiva case. Casen är av sådan karaktär att de skulle kunna hända dagligen i förskolan och att de inte har något rätt eller fel i hur pedagogen ska handla utan det finns många olika sätt att agera i situationerna. Vilket förhållningssätt till barnen en pedagog har visade sig handla om vad denne har för barnsyn och hur pass påverkad pedagogen blir av yttre faktorer. Resultatet visar att det finns många olika sätt att uppfatta och förhålla sig till barn i förskolan, i den här studien har jag funnit sju olika kategorier. I studien använder jag mig av en fenomenografisk ansats och tittar i och med detta efter andra ordningens perspektiv. Med andra ordningens perspektiv menas att en tittar på hur deltagarna uppfattar fenomenet.

Uppsatsen undersöker debatter inom offentlig konst och hur olika konstdebatter kan presenteras i dagstidningar mellan 1982 och 2014. Detta görs med hjälp av tre exempel av offentliga konstverk - Nimis från 1980, Jag tänker på mig själv, 2005 från 2006 och Övermålning från 2014. Vilket görs för att se hur konstverken upplevs i debattartiklar och insändare i tidningar under olika tidsperioder. Men även för att förstå debatter inom offentlig konst i ett vidare sammanhang och hur konst kan uppfattas så behandlas även offentlig konst allmänt. Men också hur konst kan skapa reaktioner och vad offentlig konst kan ha för olika värden för människor. Undersökningen visade att konstverken uppfattades olika beroende på tidsperiod. Nimis uppfattades i debatten som att det passade in i miljön men att det var ett olagligt bygge. Jag tänker på mig själv, 2005 visade att det fanns kostnadsmässiga argument att Växjö kommuns befolkning hade fått finansiera ett konstverk som ingen av invånarna hade nytta eller glädje av. Men insändarna visade också att det kunde få människor att värdera sina liv, att alla inte hade det gott ställt. Övermålning uppfattades i några av insändarna som positiv då den kunde medverka till en jämställd representation av kön i det offentliga rummet. Skribenterna menade att det fanns för lite kvinnlig representation i den offentliga konsten jämfört med manlig representation. Medan några menade att det inte är konst och att den inte passade in på en skola med ungdomar eftersom att den föreställde ett könsorgan. Sammanfattningsvis har jag kommit fram till att det fanns likheter och skillnader (mönster) mellan hur de offentliga konstverken uppfattades med ekonomiska värderingar - kostnadsmässiga prioriteringar av skattemedel, feministiska värderingar– hur ett konstverk uppfattas på grund av att det avbildar ett kvinnligt kön och vad det representerar, men även politiska värderingar- vilket innebär vad som är lagligt och inte i skapandet av ett konstverk i ett naturreservat där en myndighet bestämmer. Det finns även vissa likheter undersökning i val av ord och sättet att uttrycka skäl för och emot konstverkets befintlighet i texten.

Syftet med studien är att klargöra om nyckelhålsmärkningen har betydelse för konsumentens uppfattning och val av produkt, samt belysa förekomsten av källkritiskt tänkande kring nyckelhålsmärkningen. Som metod tillämpades intervjuer på 50 respondenter. Studien indikerar att nyckelhålsmärkningen har en inverkan på både val av produkt samt den generella uppfattningen om hur hälsosam en produkt är. Studien visar även på en slående avsaknad av källkritik då konsumenter utvärderar nyckelhålsprodukter. / The purpose with this study is to illustrate if the keyhole-symbol of food products has an impact on consumers view on, and choice of food product. This study will also illuminate if the consumers reasoning is critical of the sources. Fifty interviews were applied. The study shows that the keywhole-symbole has a positive influence on respondent's perception of healthiness and on likelihood to buy the product. The study also shows striking results int the absence of critical thinking about the sources.