<p>Kakaobönan har använts av människan i tusentals år. Framför allt användes kakaon som dryck men under det senaste århundradet även till choklad. De senaste tio åren har det framkommit att kakaon är rik på flavonoider och då främst flavanolerna epikatekin och katekin. Det är främst epikatekinerna som bidrar till olika kardiovaskulära effekter, som påverkan på blodtrycket, förändringar i HDL- och LDL-balansen och plackbildning i kärlen beroende på LDL-oxidation. Jag har gjort en litteraturstudie där dessa teorier undersöks. För att undersöka detta har sex stycken artiklar använts. Dessa bygger på olika studier som har gjorts av kakaons effekter på blodtrycket. Studierna varierar i längd, från två dagar upp till 18 veckor. Fem av studierna använder sig av deltagare som inte genomgår någon behandling för någon kardiovaskulär sjukdom. I den sjätte studien har samtliga deltagare en kranskärlssjukdom som de behandlas för. Den enda effekt som framkommer är en marginell sänkning av blodtrycket över tid. Däremot framkommer det ingen skillnad för de personer som har en kardiovaskulär sjukdom. Detta kan tyda på att flavanolerna har en förebyggande effekt snarare än en läkande effekt. Studierna kunde heller inte påvisa någon större förändring i kolesterolbalansen eller LDL-oxidationen. Eftersom epikatekin är en instabil molekyl som försvinner vid vissa tillverkningsprocesser är det svårt att veta vilken mängd epikatekin det finns i kommersiell kakao. Det är även andra faktorer som påverkar koncentrationen epikatekin i kakaon, såsom växtförhållande, genuppsättning och skördetid.</p><p>2008:F18</p>

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur information når fram till patienter med hjärt-kärlsjukdomar. Metod: Systematisk litteraturstudie. 15 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, granskades till resultatsdelen efter sökningar genom databaserna Academic Search Elite, CINAHL och PubMed, samt sökmotorn Elin@Dalarna. Artiklarna som använts är från 2002 och framåt. De hade en kvalitet som var antingen medel eller hög efter en granskning med hjälp av granskningsmallar för kvalitetsbedömning.Huvudresultat: Det fanns behov för patienter och deras anhöriga att få information om patientens tillstånd och kommande besvär. Riskuppfattning, riskbearbetning, känslor, personliga värderingar, social press, miljö och ekonomiska förutsättningar bidrog som barriärer för att få informationen att nå fram till patienterna. Patienterna uppgav att det behövdes förbättringar angående information och undervisning. Det fanns många områden där förbättringar kunde göras angående information och undervisning vid hjärt- och kärlsjukdomar. Ibland ges inte den informationen som patienterna tycker att de behöver.

Introduktion: Flest människor dör av kardiovaskulära sjukdomar globalt sett och fysisk aktivitet är viktig för att förhindra insjuknande. Fysisk aktivitet hjälper till att minska risken för insjuknande eller återinsjuknande i kardiovaskulära sjukdomar och kan på så sätt minska kostnaderna för omvårdnad av dessa patienter. Främjande av fysisk aktivitet sker med omvårdnadsinterventioner baserat på olika aktiviteter och det är sjuksköterskans ansvar att tillhandahålla individuell anpassning. Syfte: Studien syftade till att beskriva omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan använder sig av för att öka fysisk aktivitet hos patienter med kardiovaskulär sjukdom. Metod: Studien utformades som en litteraturstudie enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och Pubmed samt kvalitetsgranskades med Polit och Beck (2017) granskningsmallar. Resultatet utformades av valda artiklar, sju kvantitativa, två kvalitativa och fyra med mixad metod. Resultat: Omvårdnadsinterventionerna delades in i tre kategorier, träning, motivation och utbildning. Underkategorier framkom till beskrivna kategorier. Slutsats: Litteraturstudien visar att träning var den vanligaste interventionen och förekom som lärarledd träning och hemträning. Motivation utövades av sjuksköterskan genom personligt möte samt i kombination med träningsprogram. I resultatet framkommer även att utbildning är en intervention för ökad fysisk aktivitet som används för att utbilda patienter med kardiovaskulär sjukdom.

Kakaobönan har använts av människan i tusentals år. Framför allt användes kakaon som dryck men under det senaste århundradet även till choklad. De senaste tio åren har det framkommit att kakaon är rik på flavonoider och då främst flavanolerna epikatekin och katekin. Det är främst epikatekinerna som bidrar till olika kardiovaskulära effekter, som påverkan på blodtrycket, förändringar i HDL- och LDL-balansen och plackbildning i kärlen beroende på LDL-oxidation. Jag har gjort en litteraturstudie där dessa teorier undersöks. För att undersöka detta har sex stycken artiklar använts. Dessa bygger på olika studier som har gjorts av kakaons effekter på blodtrycket. Studierna varierar i längd, från två dagar upp till 18 veckor. Fem av studierna använder sig av deltagare som inte genomgår någon behandling för någon kardiovaskulär sjukdom. I den sjätte studien har samtliga deltagare en kranskärlssjukdom som de behandlas för. Den enda effekt som framkommer är en marginell sänkning av blodtrycket över tid. Däremot framkommer det ingen skillnad för de personer som har en kardiovaskulär sjukdom. Detta kan tyda på att flavanolerna har en förebyggande effekt snarare än en läkande effekt. Studierna kunde heller inte påvisa någon större förändring i kolesterolbalansen eller LDL-oxidationen. Eftersom epikatekin är en instabil molekyl som försvinner vid vissa tillverkningsprocesser är det svårt att veta vilken mängd epikatekin det finns i kommersiell kakao. Det är även andra faktorer som påverkar koncentrationen epikatekin i kakaon, såsom växtförhållande, genuppsättning och skördetid. 2008:F18

No description available.

Livsmedelsfett är en viktig energikälla för människor och konsumeras främst i form av triglycerider, bestående av en glycerolmolekyl och tre fettsyror av varierande antal dubbelbindningar och längd. Hälsomässigt är det fördelaktigt att konsumera enkel- och fleromättat fett framför mättat fett, för att minska risken att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar. Genom att modifiera flytande vegetabiliska oljor så kan de omvandlas till fasta fetter med fler användningsområden, som till stor del kan ersätta animaliska fetterna innehållandes en högre halt mättat fett. Partiell härdning av fett var den mest använda modifieringsmetoden fram till att det blev känt att transfett, som bildas under processen, utgör en hälsorisk. Metoden som till stor del har ersatt den partiella härdningen är interesterifiering (IE) vilket innebär att fettsyrorna omfördelas inom och mellan triglycerider, antingen på kemisk eller enzymatisk väg. Fettets konsistens, smältprofil och inverkan på hälsan beror på typen av fettsyra men också av positionen som fettsyrorna intar på glycerolmolekylen, vilket påverkas vid tillverkning av IE-fett. Föreliggande studies syfte är att undersöka hur användningen av IE-fett ser ut i Sverige samt vilka eventuella hälsoeffekter de modifierade fetterna har på människan. Intervjuer utfördes med experter som representerar svenska industrier som tillverkar alternativt använder sig av IE-fett. För att erhålla en vetenskaplig överblick gällande den senaste forskningen om möjliga hälsoeffekter med att konsumera IE-fetter utfördes en litteraturgenomgång. Med informationen från intervjuerna går det att dra slutsatsen att interesterifiering är en vanligt använd metod för att modifiera fetter som används i olika matfettsblandningar och margarin, men det krävs mer data för att kunna säga i vilken utsträckning det sker. Sammanfattningsvis är interesterifiering av oljor en viktig processmetod för att erhålla livsmedel med önskvärda egenskaper och den nuvarande forskningen tyder på att IE-fett har en neutral effekt på hälsan, men det råder kunskapsluckor för hur effekten av konsumtion under en längre tid ser ut på markörer för kardiovaskulära sjukdomar. Det krävs fler studier för att säkerställa att konsumtion av IE-fett inte är negativt ur ett hälsoperspektiv. / Fats in food is an important energy source for humans and is consumed mainly in the form of triglycerides, consisting of one glycerol molecule and three fatty acids with different numbers of double bonds and length. From a health point of view, it is advantageous to consume single- and polyunsaturated fat over saturated fat, to reduce the risk of suffering from cardiovascular diseases. By modifying vegetable oils, they can be converted into solid fats that have more uses in food products, which can largely replace the solid animal fats. Partial hydrogenation of fat was the most commonly used modification method until it became known that trans fatty acids, which is formed during the process, poses a health risk. Interesterification (IE) has largely replaced the partially hydrogenated fats, and the principle of the method is that fatty acids are redistributed between the triglycerides, either by a chemical or enzymatic process. The texture, melting profile and health effects of fats in food depends on the type of fatty acid and the position of the fatty acids on the glycerol backbone in the triglyceride, which is affected in the production of IE fat. The purpose of this present study is to investigate the use of IE fats in Sweden and what possible health effects the modified fats have on humans. Interviews were conducted with experts representing Swedish industries that manufacture or use IE fats in their products. A literature review was conducted to obtain a scientific overview of the latest research on the possible health effects of consuming IE fats. With the information from the interviews it is possible to summarize that interesterification is a commonly used method for processing fats, but more data is needed to be able to say to what extent it is occurring. Data on the consumption of IE fat in Sweden is also missing, as it is not currently considered a health risk. However, interesterification of oils is an important process method for obtaining foods with desirable properties and current research indicates that IE fat has a neutral effect on health, but there is a knowledge gap for how the consumption over a longer period effects the markers for cardiovascular diseases. More studies are needed to ensure that consumption of IE fat is not negative from a health perspective.

Bakgrund: Patienter med hjärt-kärlsjukdom beskriver att bekymmer kring den egna sexuella hälsan är ett problem, och att de upplever en oro inför att ingå i sexuella interaktioner. Dessutom har sexuell aktivitet visat sig ha positiva effekter på återhämtningen hos patienter med hjärt-kärlsjukdom. Sjuksköterskan spelar en central roll i stöttandet av patienten i hela processen, och det är väsentligt att ett personcentrerat bemötande tillämpas. För att uppnå en hälsofrämjande omvårdnad behöver sjuksköterskan inspirera patienten till att nå en god hälsa, genom att bemöta patienten med empati, respekt, förståelse, och en tro på patientens individuella kapacitet. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av den egna sexuella hälsan hos patienter med hjärt-kärlsjukdom. Metod: Studien utfördes som en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning, inspirerad av metasyntes, med induktiv ansats. Nio artiklar analyserades enligt Fribergs analysmodell, bestående av fem steg. Resultat: Artikelanalysen resulterade i de tre huvudkategorierna; upplevelsen av vården, upplevelsen inom sig själv och upplevelsen inom relationen. Slutsats: Patienter behöver erbjudas mer information och rådgivning kring sexuell hälsa efter hjärt-kärlsjukdom, med en mer kontinuerlig vägledning från sjuksköterskan. Sjuksköterskan behöver få bättre förutsättningar för att kunna erbjuda detta, i form av utbildning samt en generell normalisering av ämnet sexuell hälsa.

Bakgrund: Kardiovaskulär sjukdom är vida spridd över världen. Många riskfaktorer för sjukdomen bör kontrolleras med hjälp av hälsopreventiva insatser och kompletteras med läkemedelsbehandling. Syfte: Syftet var att undersöka vilka preventiva insatser som studerats för patienter med vaskulära sjukdomar, och effekterna av dessa. Metod: Designen var en litteraturstudie. Tillvägagångssättet var att söka artiklar med randomiserad kontrollstudie (RCT) design. 20 artiklar inkluderades och kvalitetsgranskades enligt checklista för RCT, och kvalitetsbedömning av RCT. Artikelsökningen gjordes i universitetets databaser: Pubmed/Medline, SKOPUS och CINAHL. En artikelsyntes skapades med utgångspunkt från PICO-modellen, (Population, Intervention, Comparison, Outcome), där fokus blev att jämföra interventioner och dess eventuella effekter. Som teoretiskt ramverk används Antonovsky’s känsla av sammanhang (KASAM). Begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet diskuteras. Resultat: De vanligaste sätten att bedriva prevention var via utbildningsinsatser och/eller rådgivande insatser. Dessa kan vara i möte eller via distans. De vanligaste effektmåtten kunde delas in i kategorierna: laboratorieprover, antropometriska mått, levnadsvanor, blodtryckskontroll, förändringar i riskprofil och följsamhet, upplevd livskvalitet, med flera. Bäst effekt enligt denna studie hade prevention inriktad mot utfallsmåtten blodtryck, blodfetter, blodglukos, samt följsamhet rörande vård och läkemedel.  Slutsats: Utbildning och rådgivning var bra preventiva metoder i samband med intervention mot kardiovaskulär sjukdom eller risk för sådan sjukdom. Det gällde oavsett om det gällde primär- eller sekundärprevention. Interventionerna var oftast inriktade mot livsstil. Effekterna var heterogena och varierande. Resultatet visar att blodtrycksreglering och reglering av blodfetter och blodsocker nivåer är möjliga, framförallt om följsamheten ökar. / Background: Cardiovascular disease is widely spread throughout the world. Many risk factors for the disease should be controlled by means of health preventive measures and supplemented with drug treatment. Purpose: The purpose was to investigate which preventive measures were studied for patients with vascular diseases, and the effects of these. Methods: The design was a literature study. The approach was to search for articles with randomized control trial (RCT) design. 20 articles were included and quality checked according to checklist for RCT, and quality assessment of RCT. The article search was done in the university's databases: Pubmed/Medline, SKOPUS and CINAHL. An article synthesis was created from the PICO model, (Population, Intervention, Comparison, Outcome). There, focus was on comparing interventions and its possible effects. As theoretical framework, Antonovsky’s Sense of Coherence (SOC) was used. The concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness are discussed. Results: The most common ways of conducting prevention were through training initiatives and/or advisory initiatives. These can be in personal meetings or remotely. The most common measures of effectiveness could be divided into categories: laboratory samples, anthropometric measures, lifestyle habits, blood pressure control, changes in risk profile and compliance, perceived quality of life, and more. The best effect according to this study was prevention aimed at the outcome measures blood pressure, blood lipids, blood glucose, and adherence to care and medication. Conclusion: Education and counseling were good preventative methods in connection with intervention against cardiovascular disease or the risk of such disease. It applied irrespective of the use of primary or secondary prevention. The interventions were usually focused on lifestyle. The effects were heterogeneous and varied. The result shows that blood pressure regulation and regulation of blood lipids and blood sugar levels are possible, especially if compliance is increasing.

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenska invånare. Riskfaktorer för att utveckla hypertoni är tobaksbruk, alkoholintag, felaktig kosthållning, låg motionsnivå och stress. Ändrad livsstil utgör grunden i behandlingen och distriktssköterskan har en viktig preventiv funktion som syftar till att ge patienten förutsättningar att införliva hälsosamma levnadsvanor. Syftet med examensarbetet var att jämföra olika förebyggande interventioner och vilken effekt de har på blodtrycket bland patienter med hypertoni. Målet var att sammanställa befintlig kunskap och synliggöra den för yrkesverksamma inom området. En litteraturgranskning genomfördes där samtliga vetenskapliga artiklar hämtades från databasen Cinahl. I resultatet används enbart kvantitativa studier där det framkommer att platsen för förebyggande arbete kan bedrivas på vårdcentral, i hemmiljö och på medicinsk klinik var för sig eller i kombination. Det kan också bygga på individuell rådgivning eller i kombination med grupprådgivning. Rådgivningen kan ges skriftlig och/eller muntligt. Då för få studier är analyserade kan inga generella slutsatser dras. Vi kan dock se att majoriteten av studiernas interventioner inneburit en mer eller mindre blodtryckssänkande effekt. Slutsatsen i examensarbetet är att förebyggande arbete är centralt i vården av patienter med hypertoni och att det bör individualiseras utifrån individens unika förutsättningar. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Bakgrund: En vanlig bakomliggande orsak till kardiovaskulära sjukdomar är ateroskleros. En ökning av IMT och LD ses tidigt i den aterosklerotiska processen. För att undersöka IMT och LD används ultraljud. Det finns flera riskfaktorer för att få en ökad IMT och LD. Möjligtvis finns det en sidoskillnad av IMT och LD, däremot är inte orsaken klarlagd. Syfte: Syftet var att jämföra intima-media tjocklek (IMT) och lumendiameter (LD) mellan höger- och vänster arteria carotis communis (CCA). Syftet var även att jämföra om det fanns en sidoskillnadav IMT och LD i CCAmed utgångspunkt från riskgrupperna relaterat till respektive referensgrupp. Metod: Detta arbete var en retrospektiv studie med 41 slumpmässigt utvalda deltagare. Resultat: Det sågs ingen statistisk signifikant sidoskillnad av IMT eller LD i hela populationen. Vid jämförelse av sidoskillnad av IMT och LD mellan riskgrupp och referensgrupp kunde ingen statistisk signifikant sidoskillnad påvisas hos någon av grupperna. Diskussion: Syftet uppnåddes men begränsningar som kan ha påverkat resultatet förekom. Detta arbete har fått både liknande resultat samt avvikande resultat jämfört med tidigare studier. Slutsats: Fortsatt forskning rekommenderas för att erhålla mer kunskap inom området. Därmed kan mätning av IMT och LD utvecklas och användas för förebyggande av kardiovaskulära sjukdomar. / Background: A common cause to cardiovascular disease is atherosclerosis. An increased IMT and LD reflects early stages of atherosclerosis. Ultrasound is used to investigate IMT and LD. There are several risk factors for an increased IMT and LD. Possibly there is a side difference of IMT and LD, but the cause is not clear. Aim: The aim was to compare intima-media thickness (IMT) and lumen diameter (LD) between right- and left common carotid artery (CCA). The aim was also to compare if there was any side difference based on risk groups related to each corresponding reference group. Method: This thesis was a retrospective study including 41 randomly selected participants. Results: No significant side difference of IMT and LD was seen in the entire group. When comparing side difference of IMT and LD between the risk groups and reference groups, no significant side difference could be seen. Discussion: The aim was achieved, but limitations that could affect the result occurred. Compared with previous studies, this work has both similar results as well as divergent results. Conclusion: Future studies are recommended to improve more knowledge. Thus, measurement of IMT and LD can be developed and used to prevent cardiovascular diseases.