Background: Cardiovascular disease (CVD) are some of the most common illnesses globally. It has been proven that there is a connection between CVD and sexual concerns. Patients sexual health is a fundamental factor and should be provided with proper care from a nursing perspective. Aim: To describe factors that influence the nurse’s work on sexual health for patients with cardiovascular disease. Method: A quantitative literature review with an inductive approach was implemented and based on 13 scientific articles. Results: The analysis resulted in two main themes; “The nurses’ perspective affects” and “Organizational obstacles affects” that are followed by six subthemes; “Attitudes, beliefs and emotions”, “Experience, knowledge and education”, “Responsibility”, “Patients’ gender and age”, “Guidelines and routines” and lastly “Lack of time and prioritizing”. Conclusion: Based on nurses globally, there should be a development of the area sexual health among patients with CVD. There are several obstacles that persuades the area into being secluded. Negative attitudes, incompetence, prejudice and organizational barriers are some of the common mentioned difficulties. / Bakgrund: Kardiovaskulära sjukdomar är några av de vanligaste sjukdomarna runtom i världen. Det är påvisat att det finns en koppling mellan kardiovaskulära sjukdomar och sexuell ohälsa. Den sexuella hälsan är en väsentlig del av individens liv och bör behandlas med respekt utifrån sjuksköterskans ansvarsområde. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete med sexuell hälsa för patienter med kardiovaskulär sjukdom. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt med induktiv ansats sammanställdes utifrån 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman; “Sjuksköterskans perspektiv påverkar” och “Organisatoriska hinder påverkar” som följs av sex subteman; ”Attityder, värderingar och känslor”, “Erfarenhet, kunskap och utbildning”, “Ansvar”, “Patientens ålder och kön”, “Riktlinjer och rutiner” samt “Tidsbrist och prioritering”. Slutsats: Baserat på sjuksköterskor globalt, bör det ske en utveckling kring området sexuell hälsa hos patienter med kardiovaskulära sjukdomar. Det finns flera hinder i arbetet som leder till att området hamnat i skymundan. Negativa attityder, inkompetens, fördomar och organisationsrelaterade faktorer är några av de barriärer som framkommer bland sjuksköterskor.

Background: Aging is a major risk factor for atherosclerotic cardiovascular diseases (CVD) and death. There is limited evidence on benefits of statin therapy for primary prevention in elderly patients, while there is strong evidence for its use in secondary prevention. The knowledge of prescribing patterns of statins to elderly is limited. Aim: To provide an overview of the use of statins in primary and secondary prevention for patients ≥ 75 years in Region Stockholm in 2019.  Methods: A cross-sectional study based on the regional health database VAL containing all diagnoses and dispensed prescription drugs for all 174 950 inhabitants ≥ 75 years old in Region Stockholm. Prevalence and incidence were analysed by sex, age, cardiovascular risk, prescriber category, substance and the intensity of treatment. Results: Of the elderly population, 25-43% were treated with statins, and 2-4% were initiated on statins during 2019. Men, individuals <85 years and those with higher cardiovascular risk were treated to a higher extent. Simvastatin was prescribed primarily to prevalent users and atorvastatin to incident users. A majority were treated with moderate-intensity dosages and fewer women received high intensity treatment. General practitioners accounted for a majority of all prescriptions and they prescribed mainly low and moderate intensity dosages. Conclusions: Statins are widely prescribed in elderly. It is likely that there is undertreatment among high-risk patients (especially women and elderly 85+ years) and overtreatment among patients with low-risk for CVD. Physicians seem to consider patients’ cardiovascular risk when deciding to initiate statin treatment for elderly.

Background and Objective: Comorbidity and especially cardiovascular diseases are common among patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). The primary purpose of this study was to identify drugs for the treatment of cardiovascular diseases in COPD patients. The secondary purpose was to analyze whether the use of cardiovascular drugs differs between patients with mild and severe COPD symptoms.     Method: The study was a retrospective cross-sectional study of 421 COPD patients whose drug lists were analyzed and cardiovascular drugs were identified. These drugs were then divided into eight drug groups, based on the drug's ATC (Anatomic Therapeutic Chemical classification system) codes. Only patients with reported cardiovascular diseases were included in the analysis. Patients with mild and severe COPD symptoms were identified. Thereafter, the patients were divided into two groups based on the COPD symptoms. Chi-squared test was performed to see if the use of cardiovascular drugs differs between patients with mild and severe COPD symptoms.  Setting: Primary and secondary care patients with COPD in Gävle and Dalarna.  Main outcome measures: Identify and analyze the use of cardiovascular drugs in COPD patients with mild and severe symptoms.  Results: The results of the survey showed that cardiovascular drugs were used by 274 (65%) of the COPD patients. Among them, 66 % with severe COPD symptoms and 34 % with mild symptoms. The use of the eight cardiovascular drug groups were similar between patients with mild and severe COPD symptoms. There wasn’t any statistically significant difference in the use of cardiovascular drugs between patients with mild and severe COPD symptoms (p= 0,893).   Conclusions: There wasn’t any difference in the use of cardiovascular drugs among patients with mild and severe COPD symptoms. However, this result needs to be substantiated with a follow-up study with a larger study population and longer study time to be generalizable.

Developing models of the cardiovascular system that simulates the dynamic behavior of a virtual patient’s condition is fundamental in the medical domain for predictive outcome and hypothesis generation. These models are usually described through Ordinary Differential Equation (ODE). To obtain a patient-specific representative model, it is crucial to have an accurate and rapid estimate of the hemodynamic model parameters. Moreover, when adequate model parameters are found, the resulting time series of state variables can be clinically used for predicting the response to treatments and for non-invasive monitoring. In the Thesis, we address the parameter estimation or inverse modeling, by solving an optimization problem, which aims at minimizing the error between the model output and the target data. In our case, the target data are a set of user-defined state variables, descriptive of a hospitalized specific patient and obtained from time-averaged state variables. The Thesis proposes a comparison of both state-of-the-art and novel methods for the estimation of the underlying model parameters of a cardiovascular simulator Aplysia. All the proposed algorithms are selected and implemented considering the constraints deriving from the interaction with Aplysia. In particular, given the inaccessibility of the ODE, we selected gradient-free methods, which do not need to estimate numerically the derivatives. Furthermore, we aim at having a small number of iterations and objective function calls, since these importantly impact the speed of the estimation procedure, and thus the applicability of the knowledge gained through the parameters at the bedside. Moreover, the Thesis addresses the most common problems encountered in the inverse modeling, among which are the non-convexity of the objective function and the identifiability problem. To assist in resolving the latter issue an identifiability analysis is proposed, after which the unidentifiable parameters are excluded. The selected methods are validated using heart failure data, representative of different pathologies commonly encountered in Intensive Care Unit (ICU) patients. The results show that the gradient-free global algorithms Enhanced Scatter Search and Particle Swarm estimate the parameters accurately at the price of a high number of function evaluations and CPU time. As such, they are not suitable for bedside applications. Besides, the local algorithms are not suitable to find an accurate solution given their dependency on the initial guess. To solve this problem, we propose two methods: the hybrid, and the prior-knowledge algorithms. These methods, by including prior domain knowledge, can find a good solution, escaping the basin of attraction of local minima and producing clinically significant parameters in a few minutes. / Utveckling av modeller av det kardiovaskulära systemet som simulerar det dynamiska beteendet hos en virtuell patients är grundläggande inom det medicinska området för att kunna förutsäga resultat och generera hypoteser. Dessa modeller beskrivs vanligtvis genom Ordinary Differential Equation (ODE). För att erhålla en patientspecifik representativ modell är det viktigt att ha en exakt och snabb uppskattning av de hemodynamiska modellparametrarna. När adekvata modellparametrar har hittats kan de resulterande tidsserierna av tillståndsvariabler dessutom användas kliniskt för att förutsäga svaret på behandlingar och för icke-invasiv övervakning. I avhandlingen behandlar vi parameteruppskattning eller invers modellering genom att lösa ett optimeringsproblem som syftar till att minimera följande felet mellan modellens utdata och måldata. I vårt fall är måldata en uppsättning användardefinierade tillståndsvariabler som beskriver en specifik patient som är inlagd på sjukhus och som erhålls från tidsgenomsnittliga tillståndsvariabler. I avhandlingen föreslås en jämförelse av befintlinga och nya metoder. för uppskattning av de underliggande modellparametrarna i en kardiovaskulär simulator, Aplysia. Alla föreslagna algoritmer är valts och implementerade med hänsyn tagna till de begränsningar som finnis i simulatorn Aplysia. Med tanke på att ODE är otillgänglig har vi valt gradientfria metoder som inte behöver uppskatta derivatorna numeriskt. Dessutom strävar vi efter att ha få interationer och funktionsanrop eftersom dessa påverkar hastigheten på estimeringen och därmed den kliniska användbartheten vid patientbehandling. Avhandlingen behandlas dessutom de vanligaste problemen vid inversmodellering som icke-konvexitet och identifierbarhetsproblem. För att lösa det sistnämnda problemet föreslås en identifierbarhetsanalys varefter de icke-identifierbara parametrarna utesluts. De valda metoderna valideras med hjälp av data om hjärtsvikt som är representativa för olika patologier som ofta förekommer hos Intensive Care Unit (ICU)-patienter. Resultaten visar att de gradientfria globala algoritmerna Enhanced Scatter Search och Particle Swarm uppskattar parametrarna korrekt till priset av ett stort antal funktionsutvärderingar och processortid. De är därför inte lämpliga för tillämpningar vid sängkanten. Dessutom är de lokala algoritmerna inte lämpliga för att hitta en exakt lösning eftersom de är beroende av den ursprungliga gissningen. För att lösa detta problem föreslår vi två metoder: hybridalgoritmer och algoritmer med förhandsinformation. Genom att inkludera tidigare domänkunskap kan dessa metoder hitta en bra lösning som undviker de lokala minimernas attraktionsområde och producerar kliniskt betydelsefulla parametrar på några minuter.

Bakgrund: Cirka 30% av Sveriges befolkning har svårt att uppfylla Folkhälsomyndighetens riktlinjer för fysisk aktivitet. En majoritet av våra liv spenderas sittande och detta beteende har ökat dramatiskt, eftersom många av dagens jobb utförs på kontor, där stillasittande beteende är vanligt. Dessutom har stillasittande beteende en negativ inverkan på befolkningens hälsa, på grund av den starka korrelationen mellan en stillasittande livsstil och icke-smittsamma sjukdomar. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanfatta tidigare litteratur om hur en kontorsarbetares arbetsdag kan effektiviseras ur en fysiologisk synvinkel, för att möta Folkhälsomyndighetens och FYSS rekommendationer gällande fysisk aktivitet. Metod: Designen av denna studie genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Databaserna som användes var PubMed och SportDiscus. Forskarna använde sedan en metaanalys för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Resultatet delades upp i tre underrubriker; tidigare forskning som fokuserat på förbättrat maximalt syreupptag, tidigare forskning som fokuserat på kroppssammansättning och tidigare forskning som fokuserat på båda. Resultaten från tidigare studier beskrivs enkelt i tabell 2 och 3. Diskussion: När det gäller studiens design, hade metaanalysen både styrkor och begränsningar. En tydlig styrka i studien var syftet med studien, som presenterades i ett tydligt och fokuserat förhållningssätt, samt den systematiska designen som gjorde att exakt litteratur kunde genereras. Å andra sidan fanns det en begränsning i författarnas vetenskapliga erfarenhet av att utföra en metaanalys som kan ha påverkat resultaten. När det gäller resultaten, visade litteraturen en genomsnittlig ökning av VO₂max på 11% under en, i genomsnitt, 24-veckorsperiod samt en statistisk ökning av andra fysiologiska hälsoparametrar. Dessutom kan riktlinjer skapas för att underlätta denna positiva respons från fysisk aktivitet. Slutsats: Riktlinjer skapades från metaanalysen, där frekvensen av 4 träningspass per vecka var effektiv, när intensiteten på träningspasset sattes till ett RPE på 14. Den duration som krävs för att nå den effektiva dosen var 42 minuters fysisk aktivitet och typen av fysisk aktivitet bör huvudsakligen vara aerob fysisk aktivitet. Dessutom verkar muskelstärkande fysisk aktivitet ha en positiv inverkan på att förbättra fysiologiska parametrar. Emellertid bör ytterligare kvantitativ forskning utföras för att undersöka effektiviteten av dessa riktlinjer.     Nyckelord: Fysisk aktivitet, kontorsarbetare, kardiovaskulära sjukdomar, hälsa och metaanalys. / Background: Approximately 30% of the Swedish population has difficulties meeting the Swedish Public Health Authority's (Folkhälsomyndigheten) guidelines regarding physical activity. Most of our lives are spent seated and this behavior has dramatically increased, since many of today's jobs are done in offices, where sedentary behavior is common. Moreover, sedentary behavior has a negative impact on the health of the population, due to the strong correlation between a sedentary lifestyle and non-communicable diseases. Aim: The aim of this study was to review the current literature regarding how an office worker's workday can be streamlined from a physiological standpoint, to meet the Swedish Public Health Agency and FYSS recommendations regarding physical activity. Method: The design of this study was conducted as a systematic literature review. The databases used were PubMed and SportDiscus. The researchers then used a meta-analysis to analyze the collected material. Result: The result was divided into three subheadings; previous research that focused on improved maximal oxygen uptake, previous research that focused on body composition, and previous research that focused on both. The findings from previous studies are simply described in table 2 and 3. Discussion: Regarding the design of the study, did the meta-analysis have both strengths and limitations. A clear strength of the study was the aim of the study, which was presented in a clear and focused approach, as well as the systematic design that allowed precise literature to be generated. On the other hand, there was a limitation in the design of the scientific experience of the scientist in executing a meta-analysis which may have affected the results. Regarding the results, did the literature show an average increase in VO₂max of 11% in a, on average, 24-week period, as well as a statistical increase in other physiological health parameters. Furthermore, could guidelines be created to facilitate this positive response from physical activity.  Conclusion: Guidelines were created from the meta-analysis, where the frequency of 4 training sessions per week was effective, when the intensity of the training session was set at an RPE of 14. The duration required to reach the effective dose was at 42 minutes of physical activity, and the type of physical activity should mainly be aerobic physical activity. Moreover, does resistance training seem to have a positive impact in improving physiological parameters. However, further quantitative research is needed to examine the effectiveness of these guidelines.   Keywords: Physical Activity, Office Worker, Cardiovascular Diseases, Health, Meta-Analysis.

Individer med homozygot familjär hyperkolesterolemi(FH), har höga halter av Low Density Lipoprotein (LDL) vilket leder till ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar. Behandling av dessa individer kan göras med extrakorporal elimination av LDL med hjälp av specifika reningskolonner. Syftet med studien var att utvärdera några agarosmodifierade adsorbenter för denna applikation. Adsorbenterna, modifierad polyakrylat (DALI), agaros (Zetaros), direkt sulfateradZetarose och taurin immobiliserad Zetarose, inkuberades med humant plasma spädd med PBS, och en volyms förhållande mellan matris och plasman på 1:5. Inkubering utfördes i rumstemperatur under 60 min med kontinuerlig blandning i rotator. Efter inkubation centrifugerades proverna och LDL bestämdes i såväl supernatant som pellet. Totalmängd adsorberade proteiner analyserades också i eluat från erhållen pellet. LDL bestämdes indirekt med hjälp av Friedewaldsformel (LDL = totalkolesterol (TC) –highdensitylipoprotein (HDL) - (0,45 x Triglycerider(TG)). TC och TG bestämdes enzymatiskt medan HDL kvantifierades som TC efter utfällning av LDL med dextransulfat. Resultaten visar tydligt att DALI har god adsorptionsförmåga.Dock uppvisar de modifierade Zetaroserna begränsad adsorptionskapacitet för LDL. Vid desorption av adsorbenterna visar SDS en bättre elueringsförmåga än NaCl relaterad till protein, vilket tyder hydrofoba proteiner. Metodiken som används i studien är lämplig för vidare studier av andra adsorbenter som förväntas användas i kliniska applikationer för elimination av LDL hos FH patienter. / Individuals that suffer from homozygote Familiar Hyperkolesterolemia (FH), has increased amounts of Low Density Lipoproteins (LDL) which leads to a higher risk of cardiovascular diseases. Treatment of these individuals can be achieved by extracorporeal elimination of LDL using specific columns. The aim of this study was to evaluate different agarose-modified adsorbents ability to adsorb LDL from human plasma. The adsorbents (DALI, Zetarose, sulphonated Zetarose and taurine immobilized onto Zetarose) were incubated for 60 minutes with human plasma diluted with PBS, in a ratio of 1:5 between the matrix and the plasma during rotation with a rotator. After incubation the samples were centrifuged and the LDL content was determined in both the supernatant and the pellet. The amount proteins adsorbed were assayed by eluting the pellets. LDL was determined indirectly using Friedwalds equation; LDL= Total cholesterol (TC) - High density lipoprotein (HDL)-(0,45x Triglycerides (TG). The values of TC and TG in the sample were determined enzymatically, whilst HDL was quantified as TC after LDL-precipitation by dextran sulfate. The results clearly show that DALI has good adsorption capacity, but none of the modified Zetaroses shows any capacity to absorb LDL from human plasma. Desorption of the adsorbents using SDS gave higher amounts of eluated protein compared to NaCl elution, indicating hydrofobic proteins. However, the methods used in this study could be used to evaluate new adsorbents for LDL-elimination applications in patients with chronic hyperlipemia.