Tidigare studier har visat att äggläggande malariavektorer attraheras till vissa flyktiga organiska ämnen (VOC) som finns i olika gräsarter. Syftet med den här studien var att verifiera att flyktiga organiska ämnen finns i fyra olika gräsarter från Kenya; Panicum repens,Cynodon dactylon och Cyperus papyrus med Pennisetum setaceum rubrum som kontroll förde andra gräsarterna. För att analysera de flyktiga organiska ämnena extraherades gräset medhjälp av ultraljudsextraktion (UAE) och fastfasextraktion (SPE). De flyktiga organiska ämnena analyserades med gaskromatografi- masspektrometri (GC-MS). På grund av utbrottet av COVID-19 så analyserades istället resultat från en tidigare studie som använde samma metod. Det visades att Cyperus rotundus innehöll flera olika terpener och det antogs att Cyperus papyrus också innehåller några av dess föreningar. Det drogs också slutsatsen attbåde UAE och SPE ska användas för att ge bästa resultat med avseende på mängden analytersom extraherats. Fortsättningsvis så drogs slutsatsen att då UAE ska användas så är acetonitril att föredra över metanol som lösningsmedel. Den här studien är en översikt av den tidigare nämnda metodiken.

This project was undertaken at one of AstraZeneca's substance factories in Södertälje, Ersättningsfabriken, EFA. The project aimed to facilitate discharge of different solvent streams from the factory. The manufacture of drugs necessitates the use of large quantities of solvent. This creates  a  huge volume of waste to be disposed of. As waste streams leave one of the units in the factory, they are categorized based on their contents and provided with different article numbers. After  the  waste streams leave the units they are sorted and later destroyed according to their article number. The aim of this project was to map out all those waste streams from EFA that travel via the tank cellar to the storage unit, before destruction/purification. Factors such as amount, time of depletion and the way the waste streams travel to AstraZeneca central unit for waste disposal, were evaluated. At the central unit for waste disposal the solvents are stored in destruction tanks before external or internal destruction/purification. The goal of the project was further to develop a plan to reduce the number of bottlenecks that occur whilst emptying units during production and to increase the efficiency of the emptying process. A number of different methods were employed in order to achieve the project's goals. Practical work and a one week internship in production were combined with interviews,  data  collection  from archives, documents  and the use of different programs. A survey of all the waste streams leaving units in the factory was produced. Furthermore, statistics regarding the load in the tanks in the tank cellar and usage of different articles were compiled. A comparison of the methods of sorting waste and the articles was made between AstraZeneca and the external company that collects the  waste. This comparison  led to a recommendation to eliminate one of the articles, as eliminationwould  enable more efficient  usage of  the tank cellar. / Projektet genomfördes på en av AstraZenecas substansfabriker i Södertälje som heter Ersättningsfabriken, EFA, med syftet att underlätta hanteringen av avfallsströmmar från fabriken. Vid läkemedelstillverkning används stora mängder lösningsmedel vilket leder till att stora mängder avfallsströmmar som måste tas om hand. De olika avfallsströmmarna erhåller ett artikelnummer baserat på dess innehåll då de lämnar en enhet i fabriken och sorteras samt destrueras beroende på detta artikelnummer. Projektets inledande mål var att kartlägga alla avfallsströmmar i fabriken som leds via tankkällaren till lagring innan destruktion/rening. Faktorer som undersöktes var mängd, tömningstid och tömningsväg till AstraZenecas centrala enhet för avfallshantering. Vid den centrala enheten lagras lösningsmedlen i destruktionstankar innan extern eller intern destruktion/rening. Målet med projektet var även att reducera antalet krockar som uppstår vid tömning i produktionen då flera enheter önskar tömmas samtidigt samt att utforma en plan för att effektivisera tömningama för smidigare produktion. För att uppfylla projektets olika mål krävdes ett brett arbetssätt för att inhämta information och data. Praktiskt arbete och praktik i produktionen i EFA har kombinerats med intervjuer och datainsamling från arkiv, dokument samt genom användning av olika datorprogram.

En vanlig källa till kontakallergiskt eksem är sensibiliserande (allergiframkallande) kemikalier som finns i hårfärger. Permanenta hårfärger innehåller kraftiga allergener, men det saknas kartläggande forskning på toningar. För att ta reda på vilka allergener som ingår i toningar behöver dagens utbud kartläggas. Detta projekt har skett i Stockholm och innehållet i sex olika märken har kartlagts. Toningar och permanenta hårfärger skiljer sig åt genom att permanenta hårfärger polymeriseras i håret genom oxidation med väteperoxid. Toningar innehåller kromofora ämnen som fäster i håret, antingen genom diffusion eller adsorption. Totalt kunde tio kromofora ämnen med kända sensibiliserande egenskaper hittas i toningarna varav en möjlig cancerogen. I varje produkt fanns i snitt 0,4–2,4, och som mest tre, kända sensibiliserande kromofora ämnen. Hårfärger utan sensibiliserande färgämnen kunde hittas i alla kulörer utom svart och brun. Även sensibiliserande parfymämnen och konserveringsmedel kunde påvisas. Eftersom det finns hårfärger i de flesta kulörer utan sensibiliserande färgämnen bör dessa ämnen fasas ut.

Laborationer inom naturvetenskap är en självklarhet. Laborationer ges därför en central roll i undervisning i de naturvetenskapliga ämnena i skolan. Dess roll och funktion lyfts upp i de gällande styrdokumenten. Samtidigt så finns det sedan länge en pågående debatt över hur effektiva laborationer egentligen är i undervisningen och om eleverna verkligen lär sig av dem. Det finns många åsikter om hur laborationer bör utformas men ofta räcker varken tid eller resurser för att implementera idéer och omvandla dem till praktiska övningar. I denna uppsats försöker jag att testa om små variationer i utformningen av laborationsinstruktioner inverkar på elevernas laborativa förmåga. Genom att använda mig av enkätundersökning samt observationer har jag kunnat visa att tiden som eleverna får för att läsa igenom instruktioner verkar inte vara avgörande. Det som har störst påverkan är en gemensam genomgång i början av laborationen. Vid gemensam genomgång var det färre elever som begick misstag eller ställde frågor som kan besvaras av laborationshandledning. Majoriteten av elever tyckte även att det var till hjälp med ett visningsexemplar av laborationsutrustningen eftersom då behövde man inte oroa sig för att göra misstag. Även eleverna tyckte att gemensam genomgång var hjälpsam. Intressant nog så verkar antalet elever som tydligt följer laborationsinstruktioner vara konstant och mer knutet till personligheten hos eleven än till hur instruktionerna ges. Eleverna tyckte allmänt om laborationer och tyckte även att de förstod laborationer och deras anknytning till teorin i boken.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken betydelse bilder har då elever som läser gymnasiekemi ska redogöra för några olika begrepp. Två vanliga begrepp; lösningar och syror valdes ut och förståelse av dessa begrepp mättes hos elever vid två olika skolor i en enkätundersökning. Eleverna kunde lättare redogöra för begreppen när de fick tillgång till en bild och skillnaden var signifikant. Mekanismen bakom detta är troligen att bilden hjälpte dem att bygga en inre bild av ett fenomen, som sedan blev enklare att uttrycka i ord. Det fanns ingen skillnad i begreppsförståelse mellan de två skolorna, men elever som läste kemi B kunde redogöra utförligare för begreppen än eleverna i kemi A. Undersökningen visar också att eleverna själva är mycket positiva till bilder i undervisningen. De bilder som eleverna föredrar―enkla, tydliga, färgbilder som visar förlopp eller reaktioner― är också de bästa ur undervisningssynpunkt, enligt tidigare forskning.Utifrån resultaten och tidigare forskning diskuteras hur man bör tänka didaktiskt, när man använder bilder i undervisningen. / The role of pictures in conceptual understanding of chemistry was studied among high school students by evaluating the understanding of two concepts with and without pictures . The results suggest that pictures help the students to explain the concepts. The mechanism is probably that the pictures help to build cognitive connections between words and pictures. The results also show that students prefer simple pictures in colour, visualising a reaction in many steps.

Publiceringar från internationella undersökningar syns flitigt i den svenskaskoldebatten, då det skett en globalisering och internationalisering av skolresultat desenaste 20 åren. Flera av de senaste internationella undersökningarna visar att bådemåluppfyllelsen och attityden till naturvetenskap har sjunkit i grundskolans senareårskurser.Under 1990-talet startade en nationell utvärdering för att undersöka omgrundskoleelever når kunskapsmålen i naturvetenskap. Denna undersökning byggerpå en återupprepning av de nationella utredningar som gjordes 1992 respektive 2003och samma metodansats användas. Undersökningen begränsas till att ämnet kemi.Syftet med denna undersökning var att undersöka hur elevers måluppfyllelse i kemihar förändrats för årskurs 9 i jämförelse med 1992 respektive 2003 och om det finnsnågon skillnad mellan könen. Vidare undersöktes också om attityden till ämnet kemihar ändrats mellan 2003 och 2021. För att undersöka måluppfyllelsen besvarades 16st frågor av eleverna. Därefter besvarades enkätfrågor av eleverna med givnasvarsalternativ. 99 st elever från tre skolor deltog i studien och alla svarenanalyserades manuellt av författaren.Undersökningen visade att mellan 1992 och 2021 påvisades ingen signifikantskillnad mellan antal rätta svar. Mellan åren 2003 och 2021 påvisades en ökning iantal rätt svar. Vidare visade undersökningen att attityden till kemi har förändrats.Tidigare studie 2003 visade att pojkar tyckte ämnet var viktigt och intressant medandenna undersökning visade att nu var det flickor som tyckte det.De tidigare undersökningarna har gjorts på ett större elevunderlag än i dennaundersökning. Likaså kan inte en undersökning på 16 frågor helt täcka in och ge enfull förståelse för elevers kunskap i ett ämne. Utifrån de besvarade frågorna kandenna undersökning dock anses visa att det är en signifikant skillnad mellan 2003och 2021 i antal rätta svar. Resultatet i undersökningen visar en trend i att attitydentill kemi nu är mer positiv hos flickor, istället för som tidigare pojkar.

No description available.

Plasmonics have attracted significant attention from the scientific community for photoelectrode technologies since they offer tunability, large light absorption cross-sections, transparency and potential scalability. On the downside, plasmonics exhibit large absorption cross sections in a narrow window compared to the total electromagnetic spectrum, leading to relatively small efficiencies. It has been already demonstrated, that coupling plasmonics with a Fabry Pérot nanocavity can significantly enhance the absorption of light in photoelectrode systems. Traditionally Fabry Pérot nanocavities are fabricated through clean room processes hindering their scalability. In this project, we report the successful enhancement of light absorption in a plasmonic photoelectrode system via a Fabry Pérot nanocavity that has been produced via solution methods. Furthermore, we report significant evidence of enhancement in the electrochemical properties of the system fabricated.

Denna rapport belyser två olika perspektiv på hur man skulle kunna lösa problemet med att elektrifiera bärplansbåtar. En tillämpning av bränslecell hybrid som kommer ge upphov till ökad räckvidd samt applikationen av ett snabbladdningssystem för minskad laddningstid vid kortare sträckor.  Olika laddningsmodeller av batterier undersöktes och efter dessa utvecklades en optimal snabbladdningskurva som tar hänsyn till olika degraderingsmekanismer i batteriet. Vidare diskuterades hur denna kunde anpassas till ett 12s, 63 Ah batteri som skulle användas för att åka sträckan Tranholmen till Ropsten.  Undersökning av hybrida batterier och bränslecellsystem visade att PEM-system som drivs av syrgas var betydligt mer effektiva gentemot PEM som använder luft. Dock på grund av den ökade komplexiteten är dessa mer lämpliga för användning hos större bärplansbåtar. Förändringar av systemets tryck ledde till påverkan på effektiviteten hos PEM-cellen. Utöver det bestämdes en lämplig hybridsystemmodell för användning på Float SAM plattformen.

The nitrogenous metabolite urea is an important biomarker that indicates cows’ nutritional intake. Today, determining the urea concentration from milk samples requires analysis techniques in a lab which is time-consuming and expensive. It would be favourable to have an on-site measurement method to achieve a fast detection allowing farmers to quickly adjust the feed of individual cows, which might make it possible to reduce costs, increase milk production, and/or reduce the amount of nitrogen emission to the environment. This thesis is a part of a collaboration project between Linköping University and the Swedish University of Agricultural Sciences named “On-farm measurement of milk urea - development of a sensor”. The thesis investigated the activity and stability of the urease in an electrochemical biosensor, in which the urease is immobilised via encapsulation in a gel of poly(carbamoyl sulfonate) on a screenprinted electrode coated with a metal catalyst (copper), a cation exchanger (Nafion) and a conductive polymer (polyaniline). The linear range of the biosensor was successfully extended up to 2500 μM urea with a diffusion barrier composed of chitosan and polyvinyl butyral, enabling higher urea concentrations measurement than without the barrier (680 μM). Reproducibility, reusability, and storage stability measurements of the urease immobilised electrodes were performed and evaluated. A comparison between free enzyme, immobilised enzyme on the electrode surface and immobilised enzyme on an electrode surface that had been stored for a few days, was conducted to determine urease activity and stability. In addition, five components of milk (casein, lactose, ammonium, iron, and ascorbic acid) were measured separately to evaluate their interferences during milk urea detection. Interference was observed in several cases. A final evaluation of the present electrochemical biosensor was done by analysis of real milk samples giving promising results for future development. / On-farm measurement of milk urea - development of a sensor