Global ETD Search

1	Sex, passion och njutning : En kvalitativ studie om kvinnlig sexualitet och samhällets normer kring kvinnors sexualitet Granlund, Jeanette January 2014 (has links) I denna kvalitativa uppsats har jag fokus på kvinnors sexualitet och hur samhällets normer påverkar och begränsar kvinnor i utövandet av deras sexualitet. Data kommer från Kerstin Thorvalls bok ”Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig” (2000) där hon som huvudkaraktär i boken berättar om sina sexuella möten med män och hur hon upplever detta samt hur samhället och andra individer bemöter henne och särskilt då hennes sexualitet.Teoretiska utgångspunkter i uppsatsen är Gayle Rubins sexuella värdehierarkier samt Judith Butlers och Lena Gemzöes tankar om genus och genusdualism. Även begreppet skam används med hjälp av teoretikerna Norbert Elias och William McDougall.Vad uppsatsen visade på var att Thorvall i vissa fall upplevde sig begränsad i utövandet av sin sexualitet på grund av de rådande normerna om kvinnors sexualitet i samhället. Men man kunde även se att dessa normer inte alltid fungerar som ett absolut avgörande i hennes handlingar vilket visar på att normer inte alltid har fullt inflytande över individers handlingar. Vad man även kunde se var att normer kring kvinnors sexualitet begränsas utifrån normer om ålder, promiskuitet, otrohet, casual sex med mera samt att kvinnors och mäns sexuella beteende bedöms olika utifrån deras kön. Kvinnor sexualitet genus skam Kerstin Thorvall
2	Hon tar vad man vill ha : en studie av sexuella maktrelationer i samtida relationsromaner Claesson, Marlene January 2006 (has links) <p>The aim of this study is to analyse the sexual power relations in contemporary urban novels of Swedish female writers.</p><p>I have identified a discourse in these novels as a heteronormative matrix which power is ruled by norms and assumptions about normality in both the heterosexual and lesbian stories. For this purpose I have related to Ivar B. Neumanns theory that individuals always find a way to confront the discourse by three different strategies. These strategies are used in my study as tools to organise these novels, because it is possible to see that the protagonists find at least one of these strategy’s to her protest.</p><p>The first strategy I studied was the docile. Here I argument that the heroines in Alla vilda, Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig, Inte enklare än så, Lögner and Att älska henne do not reject the discourse about sexual power relationships. The second strategy, named the oppositionist, implies the protagonists refusing to be left as victims. In one way or another, either by change the rolls of the sexes (Ta vad man vill ha) or by problematising the order of them (Ego girl) or find lesbianism as a way to reject the discourse (both the novels by Mian Lodalen: Smulklubbens skamlösa systrar and Trekant). The reluctant is the last strat-egy who is the creative one, which rejects some things and adapt to other. Here I place the heroines from Stjärnor utan svindel, Andra sidan Alex and Storlek 37.</p><p>The result of this study is that despite quite different strategies to oppose against the hetero-sexual power discourse and the normative femininity everyone relates to it and thereby con-firms it.</p> relationsromaner sexuella maktrelationer Chic lit Kerstin Thorvall Birgitta Stenberg Denise Rudberg Mian Lodalen Unni Drougge Louise Boije af Gennäs Eva Lejonsommar Kajsa Ingemarsson Charlotta von Zweigbergk Literature Litteraturvetenskap
3	Hon tar vad man vill ha : en studie av sexuella maktrelationer i samtida relationsromaner Claesson, Marlene January 2006 (has links) The aim of this study is to analyse the sexual power relations in contemporary urban novels of Swedish female writers. I have identified a discourse in these novels as a heteronormative matrix which power is ruled by norms and assumptions about normality in both the heterosexual and lesbian stories. For this purpose I have related to Ivar B. Neumanns theory that individuals always find a way to confront the discourse by three different strategies. These strategies are used in my study as tools to organise these novels, because it is possible to see that the protagonists find at least one of these strategy’s to her protest. The first strategy I studied was the docile. Here I argument that the heroines in Alla vilda, Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig, Inte enklare än så, Lögner and Att älska henne do not reject the discourse about sexual power relationships. The second strategy, named the oppositionist, implies the protagonists refusing to be left as victims. In one way or another, either by change the rolls of the sexes (Ta vad man vill ha) or by problematising the order of them (Ego girl) or find lesbianism as a way to reject the discourse (both the novels by Mian Lodalen: Smulklubbens skamlösa systrar and Trekant). The reluctant is the last strat-egy who is the creative one, which rejects some things and adapt to other. Here I place the heroines from Stjärnor utan svindel, Andra sidan Alex and Storlek 37. The result of this study is that despite quite different strategies to oppose against the hetero-sexual power discourse and the normative femininity everyone relates to it and thereby con-firms it. relationsromaner sexuella maktrelationer Chic lit Kerstin Thorvall Birgitta Stenberg Denise Rudberg Mian Lodalen Unni Drougge Louise Boije af Gennäs Eva Lejonsommar Kajsa Ingemarsson Charlotta von Zweigbergk Literature Litteraturvetenskap
4	"Medan detta nya fruktansvärda hände i Kramfors, stod mamma i köket och putsade prästgårdssilvret" : hushållssysslor som hemmets rumsliga praktiker. Thorvall, Johansson och Sandberg / "While these new and horrible things happened in Kramfors, mother was in the kitchen polishing silverware from the rectory" : Household chores as spatial practice in novels by Thorvall, Johansson and Sandberg. Pärsson, Sara January 2015 (has links) This thesis is a study of spatial practice and literary depictions of homes in novels by Elsie Johansson, Kerstin Thorvall and Kristina Sandberg. The theoretical perspective is based on Henri Lefebvre´s view on social space, and on the concept of spatial practice. Research questions are: What homes are depicted? How does spatial practice function in the texts? How does the depictedspatial practice relate to norms and ideals? The novels, published 1993-2014, depict an interesting period in Swedish history (cirka 1920-1970) when politics and society at large was deeply involved in reshaping the homes and lives of Swedish citizens. The aim was to turn the citizens into new, healthy and rational parts of the new and rational society. Housewives where put in a position where the new rational housekeeping clashed with the standards and practices of earlier generations. Class is found to be a crucial factor in performing and experiencing domesticity in the studied novels. Housewive characters in the Thorvall and Sandberg novels, raised in working class families, struggle in adapting the spatial practice of home in their new middle class environments.Part of the thesis is a discussion on domesticity seen as an adaptive pracitce – catering to the needs of husbands and children. The novels show this, but also depict housework being used as a way to escape unpleasant conversations or forget ones unpleasant feelings. Another task with complex connotations and uses is cleaning. Cleaning in these novels have a strong connection to positive feelings like pleasure and pride, but also to negative feelings of shame and a loss of control. Acting normal to achieve a state of normality within the home and family is a common strategy for the housewives. The material is found to support Lefebvres idea on the importance of spatial practice - sense of home, for the studied housewife characters, is found to be more dependent on spatialpractice than on the home itself. domesticity homemaking spatial practice spatial reading Kerstin Thorvall Elsie Johansson Kristina Sandberg Henri Lefebvre 20th century Sweden housewives Kerstin Thorvall Elsie Johansson Kristina Sandberg hushållsarbete hushållssysslor rumsliga praktiker praktiker Henri Lefebvre rumslig läsning hem husmor husmödrar Yvonne Hirdman genus Sverige folkhemmet
5	”Det kändes lyckligt” : En studie av Kerstin Thorvalls Det mest förbjudna (1976) i ljuset av Epikuros och Lucretius hedonistiska filosofi / ”It felt happy” : A study of Kerstin Thorvall’s novel Forbidden Fruit (1976) in the light of Epicurus and Lucretius hedonistic philosophy Gristelli, Juliana January 2019 (has links) Denna uppsats analyserar och tolkar Kerstin Thorvalls roman Det mest förbjudna (1976) komparativt i ljuset av begrepp från Epikuros (341 f. Kr. - c:a 270 f. Kr.) hedonistiska och materialistiska filosofi framställd i dess mest betydande kvarstående källa, Lucretius (c:a 95 f. Kr. - c:a 55 f. Kr.) lärodikt De rerum natura. Uppsatsens syfte är att undersöka om/hur motiv ur Epikuros etik förekommer i Thorvalls roman; och att utforska om hedonism medverkar/motverkar feminism i romanen. Metoden är en tvärvetenskaplig komparativ analys och tolkning mellan Thorvalls roman och Epikuros filosofi i Lucretius dikt. Metoden inspireras av Pierre Machereys i boken À quoi pense la littérature (1990). Undersökningsresultat struktureras tematiskt efter några av de jämförda verkens motiv: religionens ondo, behovet av att avlägsna rädslan för döden, njutningen som det högsta goda, kritiken av tvåsamma kärleken, synen på kunskap. Min teoretiska utgångspunkt är Epikuros och Lucretius hedonistiska filosofi; och, i mindre utsträckning, ett intersektionellt perspektiv (med fokus på kategorierna kön, genus och sexualitet). Resultatet visar huvudsakligen att trots skillnader gällande begärens begränsning, kan slutsatsen dras att Thorvall gör en feministisk omtolkning av hedonistiska motiv och vägleder läsaren mot ett feministiskt och hedonistiskt etiskt mål. Kerstin Thorvall (1925-2010) Det mest förbjudna Epikuros (341 f. Kr. - c:a 270 f. Kr.) De rerum natura epikurism hedonism etik njutning lust begär feminism kön genus kvinnors sexualitet i litteraturen flickor och kvinnor i litteraturen intersektionalitet materialism lärodiktning litteratur och filosofi General Literature Studies Litteraturvetenskap

1

Page generated in 0.0696 seconds