Historicly speaking wood is our moste important building material and it’s usage streches far back in time. Todyay it’s low density makes it possible to prefabricate whole wood bodies in factories that are later shiped out to building sites where they can be asembled. To meet the requierments of todays housing market, Lindbäcks Bygg AB has started a project where a 14-stories house is the be developed. To build on the height is a necessity due to rising land prices and the land has to be used mor efficient. A build of this high put a great demand on the constructual soulution in order for the wood body to withstand high columnloads on the lower flear, while it is stable enough to withstand the wind. The purpose of this report is to show you a possible way of constructing a 42 m high 14-stories hos usinga cross laminated timber(CLT). For the calculation a preliminary floor used, that has not been entirely completed. This gives the calcultations and arbitrary soulution that can work for similar buildings with varying floor plans. For this reason utilization of the CLT is a bit lower than what is otherwise wanted for cost optimization. In order to wind stabilize the building two differet methods are beging evaluated. In the first one the stabilazation is acheived by stairwells made of concrete In the other one it’s acheived by using 120 mm thick CLT-panels. In both cases the CLT is supporting the vertikal loads that are acting on each floor. On every fifht floor concrete slabs are placed of which the task is to miminize the load effect on the weaker parts of the body. By using composit theory according to (Blass & Fellmoser, 2004), the CLT-panels are controlled if they are in risk form shear, deformation or compression. The CLT-panel can be concidered as gluam wood, GL28h if it consists of C24 timber, which  this report is based on. Since the CLT panel is concidered as a solid element it experienced a reduced compressive and lifting forces, that it would otherwise if it was mad by a column system. The calculations shows that the CLT is strong enogugh to withstand the compressive and horisontal forces that is acting on them. When the building is stabilized using a concrete stairwell, this leads to and horisontal load that the concrete needs to be strong enough to withstand. The result shows that when concidering static loads, it is possible to construct a 14-stories building wtih a CLT-body that meets the requirements of Eurocode. However, when the building is stabilized with concrete towers it generates a load on against the stairwells. It has not been investigated whether or not the concrete is strong enough to withstand this load. / Historiskt sett är trä vårt viktigaste byggmaterial där användandet sträcker sig långt bak i tiden. Idag gör dess låga vikt det möjligt att prefabricera hela trästommar i fabrik för att sedan fraktas ut till arbetsplats där de kan monteras på plats. För att möta behoven och på bostadsmarknaden har Lindbäcks Bygg AB startat ett projekt där ett 14-våningshus ska projekteras. Att kunna bygga högt ligger i linje med ökade markpriser, eftersom marken måste utnyttjas på ett effektivare sätt. En sådan hög byggnad ställer stora krav på konstruktionslösningar för att kunna klara av stora pelarlaster i botten på byggnaden och samtidigt vara stabil mot vind. Syftet med denna rapport är att visa hur det är möjligt att konstruera ett 42 meter högt 14-våningshus med KL-trästomme. Vid beräkningar används en preliminär planlösning, som inte är helt färdigställd. Detta är för att ge möjlighet att visa en godtycklig lösning som kan fungera för byggnader med olika planlösning. Av samma anledning är nyttjandegraden för KL-träskivorna lägre än vad som önskas för att en byggnad skall anses kostnadsoptimerad. Det resultat som redovisas är med avseende på statiska laster. Dynamiska laster och svängningar har inte beaktats. För att vindstabilisera byggnaden undersöks två olika metoder. I ena metoden utgörs stabiliseringen av trapphusen av betong. I det andra fallet stabiliseras byggnaden genom skivverkan med 120 mm tjocka KL-träskivor, vilket även används till att bära upp de vertikala lasterna i bägge fallen. På var 5:e våning i byggnaden används betongbjälklag, som bidrar med att minska lastens fördelning på de svagare delarna i konstruktionen. Med kompositteori kontrolleras KL-träskivorna med avseende på skjuvning, deformation och tryck. Skivan kan betraktas som limträ av klass GL28h om C24-virke används, vilket är antaget i denna rapport. KL-träskivorna ses som ett homogent element när de tar upp horisontala krafter. Detta medför att skjuvkrafterna kan spridas genom hela skivan, vilket medför lägre tryck och lyftkrafter i ändarna av de stabiliserande skivorna, jämfört med en traditionell gipsvägg. KL-träskivorna som används visas vara tillräckligt styva för att klara av vindlasterna och trycklasterna. Då en byggnad stabiliseras med betongtrapphus antas det att betongstommen utformas så att den kan ta upp de horisontala lasterna som leds in till betongtrapphusen. Resultatet visar på att det är möjligt att med avseende på statiska laster konstruera ett 14-våningshus med en KL-trästomme, som uppfyller kraven enligt EKS9. Då byggnaden vindstabiliseras med betongtorn så uppkommer det en last mot trapphusen. Det har inte undersökts om betongens kapacitet är tillräcklig för denna belastning.

No description available.

Detta examensarbete syftade till att med hjälp av teoretiska beräkningar och praktiska försök beräknakarakteristisk och dimensionerande bärförmåga samt karakteristisk styvhet för ett skruvat träförband iKL-trä. Vidare syftade arbetet till att fastställa hur överrensstämmande praktik och teori var.Beräkningar enligt teori utgick från Dimensionering av träkonstruktioner del 1-2 samt KLTrähandbokenoch de praktiska försöken utfördes med hjälp av en provmaskin. Sju provkroppargenomgick provning och materialparametrarna fastställdes. Den karakteristiska bärförmågan enligtteori uppgick till 14.48 kN och 13.86 kN enligt praktiska försök. Den dimensionerande bärförmåganenligt teori uppgick till 10.16 kN och 9.60 kN enligt praktiska försök. Karakteristiska styvheten enligtteori uppgick till 10000000 kN/m/m och 6380 kN/m/m enligt praktiska försök. Slutsatsen är att deframtagna karakteristiska och dimensionerande bärförmågorna stämmer bra överrens.Beräkningsteorin bör dock utökas med fler formler som tar hänsyn till förband som inte uppfyller dekrav som den nuvarande teorin förutsätter. Karakteristiska styvheten baserat på teori är mycket högreän styvheten enligt praktiska försök och detta är något som bör beaktas vid dimensionering. Dettadärför att det teoretiska värdet ger en icke verklighetstrogen bild av hur lastfördelningen ser ut i enkonstruktion vid till exempel en lastnedräkning eftersom att infästningarna i verkligheten har enmycket lägre styvhet. / This thesis aimed at calculating characteristic load-bearing capacity as well as characteristic stiffnessfor a screwed wood joint made out of CLT using theoretical calculations and practical experiments.Furthermore, the work aimed at determining how consistent practice and theory were. Calculationsaccording to theory were based on Dimensionering av träkonstruktioner del 1-2 as well as KLTrähandbokenand the practical experiments were carried out using a test machine. Seven specimensunderwent testing and the material parameters were determined. The characteristic load-bearingcapacity according to theory was 14.48 kN and 13.86 kN according to practical experiments. Thedesign load-bearing capacity according to theory was 10.16 kN and 9.60 kN according to practicalexperiments. The characteristic stiffness according to theory amounted to 10000000 kN/m/ m and6380 kN/m/ m according to practical experiments. The conclusion is that the characteristic loadbearingcapacities correspond well. However, the theory should be expanded with more formulas forjoints that do not meet the requirements which the current theory requires. The characteristic stiffnessbased on theory is much higher than the stiffness according to practical experiments and this issomething that should be considered when designing. This is because the theoretical value gives anon-realistic picture of how the load distribution appears in a construction when calculating resultingloads because the joints in reality have a much lower stiffness-value.

Är korslaminerat trä ett bra alternativ för påbyggnader? Studiens syfte är att utreda hur väl påbyggnader i CLT står sig som alternativ i konkurrens med andra metoder att ta fram nya bostäder inom tätort där ett behov av förtätning finns. Studien riktar sig till en eventuell byggherre och i första hand till uppdragsgivaren: AB Gotlandshem. Kvartert Höken 1 är uppfört i början på 1960-talet. De aktuella byggnaderna för en eventuell påbyggnad är tre hus om två våningsplan och källare. Dessa byggnader benämns: B, D och F. Bärande väggar i stommen är uppförda i varierande material. I studien har två väggar valts ut som särkilt intressanta. De undersöks närmare genom statiska beräkningar enligt EKS 9. Studien konstaterar att de har tillräcklig tryckhållfashet för att bära en påbyggnad. Studien undersöker även ekonomiska förutsättningar för en påbyggnad i CLT. Detta görs genom att särkostnader identifieras och jämförs. Givetvis är kostnaden för materialet en särkostnad när valet står mellan två material, men studien identifierar även produktionskostnader för montering av bjälklag och installationer som särkostnader. Den ekonomiska jämförelsen indikerar en möjlighet att göra en besparing vid ett val av CLT-bjälklag. Studien visar att det är möjligt att utföra en påbyggnad av hus B, D och F i kv. Höken 1. Dessutom visar det sig att CLT är ett gott alternativ ur ekonomisk synpunkt. Materialet har fördelar som medför rationell produktion. Det innebär att CLT kan vara en billigare lösning för en påbyggnad. / Is cross laminated timber a suitable building material for adding storeys to a building? The purpose of this study is to examine how good an alternative CLT makes in comparision with other methods of developing new homes in urban areas. This study aims to a property developer and primarily to the client: AB Gotlandshem. The block Höken 1 was built in the beginning of the 1960s. The buildings of current interest are three houses with two stories and basement. These buildings are designated: B, D and F. The load bearing structure is constructed in varying materials. Two walls has been selected as especially interesting. They are examined closer through static analysis accordnig to EKS 9. The study concludes that they are sturdy enough to carry an added storey. The study also examines the ecomonic premises for adding a storey made from CLT. Separate costs are identified and compared. Naturally is the materials cost a separate cost in the choice between two different materials, but the study also identifies costs for mounting subfloor construction and installations as separate costs. The economic comparision indicates a possibility to cut costs by choosing subfloor constructins of CLT. The study shows that it is possible to add a storey to house B, D and F. Furthermore is CLT a good alternative from an economic viewpoint. The material has advantages that results in rational production methods. From this follows that CLT may be a cheaper solution for adding a storey.

Från att en råvara utvinns till att den används som en produkt och sedan ska slängas eller återvinnas sker en miljöpåverkan i flera olika steg. Med en livscykelanalys (LCA) går det att beräkna en produkts miljöpåverkan i alla dess faser. Det handlar om hur stora mängder växthusgaser som släpps ut och påverkar miljön på ett negativt sätt. Syftet med denna rapport är att ta reda på vilket av ett trä- och betonghus som är mest klimatsmart vad gäller utsläpp från utvinning av material fram till dess att huset står färdigt.Med hjälp av två företag erhölls mängder för de olika husen vad gäller materialåtgång för grunder och väggar. När mängderna var framtagna kunde undersökningen gå vidare och för det användes programmet Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg där mängderna kalkylerades för dem material som var efterfrågade.För att nå ett resultat avgränsades vissa delar av livscykelanalysens helhet. Saker som togs med i rapporten var byggskedet, alltså A1-5 i Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, som innefattar råvaruutvinning, tillverkning av material samt bygg- och installationsprocessen.Av programmets beräkningar framgick det att betonghuset står för en större del klimatpåverkan än trähuset. Betonghusets totala klimatpåverkan (GWP), kg CO2 per m2 Atemp var 48.753kg medan trähusets totala klimatpåverkan var 14.836kg från att råvarorna utvunnits till att huset ska stå färdigt.Slutsatsen är att det är mer klimatsmart och att det finns fler fördelar med att bygga ett hus i trä än att bygga ett hus i betong under byggskedet, även fast de båda har en betongplatta. / When a raw material is being extracted to being used as a product and then demolished, environmental impact occurs in many different steps. With a Life-cycle-assessment (LCA), it is possible to calculate a product's environmental impact in all its phases. These are large amounts of greenhouse gases that are released into the environment and have a negative impact on the environment. The purpose of this report is to find out which of a wooden and concrete house is the most climate-smart in terms of emissions from extraction of materials until the house is completed.With the help of companies, we managed to obtain the quantity of the various houses in terms of material consumption for the foundation and walls of the houses. When the quantities have been obtained, the survey can go ahead and for this the tool Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg is used where the quantities are calculated for the materials that are in demand.In order to achieve a result, certain parts of the life-cycle-assessment are delimited. Things that will be included in the report are the construction phase, i.e. A1-5 in the tool Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg. This includes raw material extraction until the building is completed.The program calculations show that the concrete house accounts for a greater part of the climate impact than the wooden house. Concrete house's total climate impact (GWP), kg CO2 per m2 Atemp, is 48.753kg, while the wooden house's total climate impact is 14.836kg from the raw materials being extracted to the house being finished.The conclusion is that it is more climate smart and that there are more benefits to building a house in wood than building a house in concrete during the construction phase, even though they both have a concrete slab.

One of today’s biggest concerns in many industries is indubitably the environmental concern we arestanding against. Not least in the construction industry is this a big factor in creating and evolvingconstruction methods. The construction industry alone stands for 19 % of the greenhouse gas emissionsin Sweden.This has led to an increased use of wood in buildings and different construction details. Such as woodenframes in higher buildings and as in this study is very relevant, concrete composite slabs. The use of CLTconcretecomposite slabs utilizes the tensile strength from wood and the compression strength fromconcrete. While concrete has high carbon emissions this has led to development of Bascement which isa composition of Portlandcement and fly ash.This project will analyze the use of Bascement in composite slabs and how the impact of moistureevaporation from the hardening concrete will affect the CLT slab. These results will be compared with analready published study which analyzed the moisture properties and effects on a CLT-concretecomposition with standard Portland cement. By using the same model and parameters and onlychanging the cement the moisture is being measured in a 28-days timeframe with laboratory work forshort term vapor transmissions and an additional simulation for long term moisture content. / Kunskapen och användning av träkonstruktioner ökar kraftigt i nutidens byggindustri, trä är ett populärt byggmaterial och en stor anledning av det är på grund av dess klimatneutrala egenskaper. I takt med att klimatmedvetenheten i världen ökar, ökar även användandet av trä i större byggnationer. Byggindustrin står för en stor del av växthusavgaser i Sverige och världen. Många företag jobbar hårt med att utveckla klimatsmarta alternativ för att minska dessa avgaser i byggbranschen. Med tanke på att detta är ett stort fenomen världen över tog projektgruppen ett intresse i ämnet. I betongindustrin finns alternativet att använda betong som är framställd på portlandcement och flygaska, flygaska är en återanvändbar restprodukt från kolförbränning. Vid djupare undersökning har projektgruppen upptäckt att det finns mycket forskning om flygaska i betong men det finns även blandade tankar huruvida det fungerar som byggmaterial, det återkommande problemet med betong med flygaska är dess långsamma uttorkningstid i jämförelse med betong gjord på standardportlandcement. På vilket sätt skiljer uttorkningen, och hur påverkar det anslutande byggnadsdetaljer? Samverkansbjälklag är en byggnadsmetod som utnyttjar träs goda draghållfasthet och betongens tryckhållfasthet. Denna typ av konstruktion finns mycket kunskap om och tidigare studier har undersökt hur KL-trä i samverkanskonstruktioner påverkas av betongens uttorkning. Tidigare studier har kommit fram till att ett tätskikt mellan materialen bör användas men det finns undantag då det inte är nödvändigt. Hur ser det här då ut med en cementtyp som leder till längre uttorkning av betong. Vilka problem kan den längre uttorkningen leda till och är riskerna som kan finnas stora nog att man inte ska använda sig av betong gjord med flygaska? Studien som genomförts bygger på att genomföra en jämförelse mellan standardportlandcement och Portland-flygaskacement. För Portlandflygaska-cement används Bascement och denna jämförs med Byggcement. Vid jämförelse av Bascement och Byggcement i samverkansbjälklag, används en metod som bygger på en tidigare genomförd studie. Genom att sätta upp en fysisk modell av ett samverkansbjälklag med betong gjord på Bascement kan uttorkningsprocessen dokumenteras och fuktpåverkan i KL-träet analyseras. Fuktkvoten i KL-träet mäts av under 28 dagar under experimentet. Utöver det fysiska experimentet genomförs även en simulering som visar hur fuktrörelserna ser ut under en längre period. Resultatet från experimentet och även simuleringen har gett en tydlig uppfattning om hur Bascement kommer påverka KL-träet under en 28 dagarsperiod. Data som framtagits har presenterats i tabeller och grafer för att kunna jämföras med tidigare genomförda experiment. All data visar på att uttorkningen tar längre tid, men att den nödvändigtvis inte utgör en större risk jämfört med Byggcement på grund av den märkbart lägre maximala fuktkvoten i betongen gjord på Bascement. Resultaten visar att ett tätskikt bör användas med hänsyn till de byggnadsfysikaliska egenskaperna hos trä och betong.

En jämförelsestudie mellan stommaterial av KL-trä och betong med hänsyn till miljön, byggtid och ekonomi samt redovisning av lokala aktörers åsikter. / There is a housing shortage in all municipalities in Östergötland and housing construction is limited by expensive production costs and conflicts with the Environmental Code. In combination with meeting future housing needs, it is also necessary for the construction industry to switch to climate neutrality as the parliament has decided that Sweden will have no net emissions of greenhouse gases in 2045.  The purpose of the report is to study the effects of building multi-story apartments with a wooden frame in comparison against concrete and examine how local developers and contractors view such a building technology solution. This is done by investigating the effects of choice of frame material on a reference object with regard to environment, construction time and economy. Further to compile advantages and disadvantages with the material selection according to local developers and contractors and to illustrate what may prevent a more progressive transition to a wooden frame.  To answer the study's first question, data from a reference object with a CLT frame is compared against an applied concrete frame with regard to selected parameters. The second question is answered through interviews with developers and contractors where answers from respondents are compiled and analyzed.  The degree project began with a literature study to acquire knowledge in order to be able to answer the study`s questions in an adequate way. In the following step the construction documents for the reference object provided by the developer Bo Sundberg were studied. A quantity takeoff was necessary to be able to determine the material consumption. The CLT frame was replaced with an applied concrete frame and then compared against each other. In parallel with the comparative study, interviews were conducted with local developers and contractors.   The study shows that the construction time for assemble and casting goes faster for the CLT frame, but at the same time entails extensive supplementary work. The results also show that the CLT frame contributes to a smaller net emission of greenhouse gases and that the total cost of construction is slightly lower than the corresponding frame in concrete. In the cost comparison the vibration insulation for the CLT was excluded, which may have affected the result.  When compiling the interviews, it emerged that the local developers and contractors agree that the CLT frame is the more environmentally friendly alternative. The main reason for not building with a CLT frame was considered to be related to price. Other factors that prevent the CLT frame from having a greater impact are according to the respondents, that the real estate industry is conservative and that more knowledge and increased understanding of the material´s positive properties is needed.  The municipality and the state are considered important participants in driving the development forward. Even though there is a consensus in the industry that CLT frames are the more environmentally friendly alternative, there are cost concerns which means that developers and contractors do not like to abandon conventional proven methods. An increased incentive for climate-smart construction could change their minds and lead to an increased awareness of the construction technology. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

I dagens samhälle är miljöfrågor mycket aktuella, vilket innebär att byggindustrin börjat söka sig till mer miljövänliga och hållbara byggmaterial. Enligt Svenskt trä (2020a) är trä ett mycket mer miljövänligt byggmaterial än flera andra på marknaden, därför har det blivit mer och mer populär. Enligt lag måste dock byggnader ha ett tillräckligt brandskydd för att skydda människa och konstruktion. Denna studie utförs på uppdrag av företaget Martinsons. Studien syftar till att skapa en större kunskap om inbränning i trä kan motverkas av ett täckande slitskikt av betong eller gjutasfalt, samt få en förståelse för vilka effekter betong och gjutasfalt bidrar med när de verkar som skydd. Slitskikten används bland annat som beläggning på trädäck i parkeringshus, beläggning på tak, terrasser och balkonger vid husbyggnad samt pågjutning på bjälklag. Studien bygger på laborativa försök utförda i konkalorimeter där prover av sammansättningenbetong/gjutasfalt-trä och betong-bitumenbaserad bromatta-trä undersökts. Proverna består av olika tjocklekar på material och provas under olika tidsintervall för att skapa en förståelse för när inbränning sker och hur mycket.Alla prover utsätts för heat flux av 50 kW/m2 eftersom det motsvarar en relativt stor bilbrand som kan förekomma i ett parkeringshus. Resultatet visar att ett lager betong eller gjutasfaltmed tjocklek 50 mm är tillräckligt för att motverka inbränning i trä under 60 minuter i konkalorimetern, ett 50 mm tjockt lager skyddar dock inte under mycket längre än denna tid. Vidare visar studien att 40 mm gjutasfalt skulle kunna vara tillräckligt som skydd under 60 minuter, här behöver dock ytterligare prover genomföras med samma sammansättning för att säkerställa detta påstående. Provformen för gjutasfaltproverna var inte tillräckligt funktionsduglig för att ge optimala förutsättningar för försöken och kan därför ha orsakat felaktiga resultat. Resultatet visar att inbränning i trä är större för betong än för gjutasfalt efter 90 minuter trots att gjutasfalt både smälter och antänder vid tillräckligt hög värmepåverkan. Betong bör anses vara det slitskikt som är bäst ur brandsynpunkt. Materialet är obrännbart och antänder inte andra material. Gjutasfalt skyddar det underliggande träet bättre mot inbränningmen däremot smälter och antänder gjutasfalten vid värmepåverkan. Detta kan leda till att träytanpå ett lutande golv exponeras för värme tidigare än önskat. Eftersom perfekta miljöer och förutsättningar nästan är omöjliga att skapa anses därför betong som ett säkrare alternativ. Föratt helt säkerställa denna slutsats måste dock fler analyser genomföras och provbitarna vara avstörre storlek. Metoden som används för att besvara frågeställningarna anses vara tillräcklig gällande betong men inte fullt ut för gjutasfalt. Den skyddande isoleringen kring provet antändes av gjutasfalten samt spred flammor på ett olämpligt sätt. Eftersom detta utgjorde en säkerhetsrisk kunde inte alla prover för gjutasfalt genomföras. En bättre utformad provform för att hålla gjutasfalten intakt vid värmepåfrestning hade gett ett mer optimalt resultat. Studien har dock öppnat upp för nya frågeställningar och funderingar till fortsatta försök inom området, samt gett en förståelse kring hur materialen skyddar vid brand och reagerar på värme.

En syll av korslimmat trä har avsevärt högre hållfasthet för stämpeltryck vinkelrätt sin längsriktning jämfört med traditionell syll av konstruktionsvirke, beroende på att vartannat lager belastas parallellt sin fiberriktning. Detta skapar förutsättningar att bygga högre hus med träregelstomme vid användandet av en syll  av korslimmat trä i konstruktionen. Vid prefabricering av väggelement uppstår andra krafter på syllen än enbart tryckkrafter tvärs längsriktningen. Exempelvis så böjbelastas syllregeln på högkant vid lyft av väggelement. Därav behöver regeln framsågad av korslimmat trä undersökas vid högkantsböjning, och dess styvhets och  hållfasthetsvärden behöver bestämmas. I denna studie studeras styvhet och böjhållfasthet hos reglar sågade från korslimmat trä. Syftet är att undersöka om KL-regeln har mekaniska egenskaper som gör den användbar som syll och hammarband vid prefabricering av väggar. En litteraturstudie har utförts för att jämförelse skall kunna göras mot befintlig forskning. Litteraturstudien behandlar trämaterialets mekaniska egenskaper samt studering av eurokoder, svenska standarder och befintlig forskning avseende korslimmat trä och konstruktionsvirke. Experimentella tester utförs i form av fyrpunktsböjning i enlighet med harmoniserad standard 408:2010+A1:2012. KL-reglarnas elasticitetsmodul och karaktäristiska böjhållfasthet beräknas. Brottmoder som uppstår hos reglarna vid överbelastning dokumenteras och analyseras.   Resultatet visar på förutsägbara och goda mekaniska egenskaper, och att det finns goda förutsättningar för att använda sig av en regel från korslimmat trä som syll och hammarband vid prefabricering av plan- och volymelement med träregelstomme. / A bottom rail made from cross laminated timber has a considerably higher strength in compression perpendicular to its length direction compared to a traditional bottom rail made from structural timber. The reason for this high strength is the fiber direction of the internal layers in the CLT-jost, every second layher being oriented parallel to the load direction. This creates opportunities to build taller buildings with a wooden frame when using a bottom rail of cross laminated timber in the construction. When prefabricating wall elements, other loads occur than just compression perpendicular to the length direction. For example, when lifting walls, the top and bottom rail is bent edgewise. Thus, stiffness and strength values for the joist sawn from cross laminated timber needs to be determinated for such loads.    This bachelor thesis examines the stiffness and bending strength of joists sawn from cross laminated timber. The purpose is to investigate if the CLT-joist has predictable and sufficient mechanical properties to be used as top- and bottom rail in prefabricated walls. A literature review is made for a comparison against existing research. The literature review examines the mechanical properties of wood, Eurocodes, Swedish standards and existing research regarding cross laminated timber and structural timber. Experimental tests are performed with  four-point bending in accordance with the harmonised standard 408: 2010 + A1: 2012. The modulus of elasticity and the characteristic bending strength for the CLT-joists are determined. Failure modes that occured are documented and analyzed. The results show predictable mechanical properties in the CLT-joist, and that there are good possibilities for using a joist sawn from cross laminated timber as top- and bottom rail in prefabricated walls with a wooden frame.

Hur skapas ny kunskap? Studier som denna har sin utgångspunkt i den kunskap som tagits fram genom tidigare forskning och arbeten, kunskap som genom år och mängder av andra studier förfinats och med små steg sedermera utvecklats till att skapa standardiserade arbetsförfaranden och slutligen - ny kunskap, åter igen. I den här studien har ambitionen varit att släppa den trygga sarg som de vetenskapliga artiklarna utgör, och testa på att studera något ostuderat. Syftet med studien är att utreda huruvida en platta på mark kan bli mer klimatpositiv, mer tidseffektiv, mer lättbearbetad, och dessutom mer ekonomisk. Detta kanske inte förefaller så ”nydanande” som ingressen ger upphov till, men syftet är dock sedermera inte tänkt att uppnås med justerade vct-tal eller justering av sprickbredd för armering – detta är tänkt att uppnås genom att helt ersätta betongen. Närmare bestämt med KL-trä, det vill säga: en KL-träplatta på mark. För varför skulle det konceptet vara orimligt? Behåll markberedningen, behåll L-elementen och cellplasten, och byt sedermera ut betongen mot en likaså hållfast, likaså bearbetbar, och dessutom förnybar huvudkomponent. Konceptet har bedömts intressant nog för att få utgöra huvudämnet i denna studie. Studien struktureras kring att försöka utreda två specifika intressen som anses ha stor betydelse för huruvida en KL-träplatta på mark kan anses praktiskt tillämpbar, tillika lämplig. Dels utreds huruvida KL-träplattans byggnadsfysikaliska egenskaper kan förväntas kompatibla sett till syftet med konceptet, dels undersöks KL-träplattans potential som byggprodukt med stöd av erfarenhetsåterföring från entreprenörer med gedigen kunskap om grundläggning, KL-trä och grundinstallationer. Studien har resulterat i en föreslagen utformning för KL-träplattan, samman med en utvärdering av hur denna kan uppskattas prestera vid jämförelse med en betongplatta på mark avseende ett antal primära hållpunkter. Konceptets byggnadsfysikaliska egenskaper har därtill utvärderats med handberäkning baserad på praktisk byggnadsfysik, samt med fuktberäkningsverktyget WUFI® PRO 6.2. De slutsatser som kunnat dras är att KL-träplattan har en potential att spara in åtminstone hela fem dygn i arbetstid under montageskedet vid jämförelse med en betongplatta. Mycket tack vare det smidiga montaget och uteblivandet av torktid (!). Därtill resulterade den byggnadsfysikaliska undersökningen i att KL-träplattans RF stabiliserades vid 30 %, vilket motsvarar normal RF inomhus. Framgent bör KL-träplattan absolut utredas vidare, och då främst avseende förfining av dess ingående komponenter, så att en ekonomisk utredning kan göras baserat på konceptet. Med en ekonomisk analys till hands bör det sedermera vara inom räckhåll med en provning i skala 1:1, från vilken en faktisk analys av omkostnader och resursåtgång kan ställas. Ja, KL-träplattan har verkligen infriat förhoppningen om att konceptet skulle vara konkurrenskraftigt med betongplattan, och när nu konceptet finns i det vetenskapliga forumet, finns det förhoppningsvis de kollegor som vill vidareutveckla konceptet! / How do you create new knowledge? Studies like these are based on knowledge that have been achieved through prior research, knowledge that has been refined throughout the years by the work of many and subsequently developed into - new knowledge, all over again. In this particular study, the ambition has been to let go of the ropes of scientifically safe articles and predefined work so to speak, and try to study something not studied. The purpose of the study is to investigate whether a concrete base can be more climate positive, more time efficient, and furthermore less expensive. This may not seem as a very ”revolutionary idea” as it may have come off as. However, this is not meant to be achieved with adjusted w/c-ratios or adjustments to crack width for reinforcements in the base – this is meant to be achieved by replacing the concrete itself. Specifically by replacing it with CLT. That is: The study aims to analyse the potential of a CLT base. And why would´nt this be a plausible concept? Maintain the earthworks and the EPS, and simply substitute the concrete with an equally strong, manageable and also renewable main component, which is that of CLT. The concept has been considered interesting enough to be chosen as the main topic of this study. The study is based on trying to investigate two specific interests that are considered to be of great importance when assessing the CLT base. Which is it´s feasibility regarding it´s qualities concerning building physics, and also it´s practical feasibility, both interests assessed in relation to it´s planned purpose of implementation. The later of the specific interests conducted with the support of professionals in earthworks, building foundations and CLT as well as in installations. The study has resulted in a suggested design for the CLT base, along with an evaluation of how the concept can be expected to perform by comparisson with a standard concrete base regarding certain specifics. In addition, the concepts qualities regarding building physichs has been evaluated through calculations by hand, as well as with the moisture characteristics tool WUFI® PRO 6.2. The conclusions that could be drawn, suggests that the CLT base implied a decreased demand of workrelated resources corresponding to at least five days, which is a substantial amount of time during the process. This much because of the fact that the CLT base does´nt require drying out (!). In addition, the investigation of the concepts building physics characteristics showed that the CLT base ought to correspond to an RH of ca: 30 % after stabilising, which corresponds to normal indoor RH. The CLT base should definitely be investigated further, and especially considering defining it´s respective components even more specifically. By conducting such a study, the likeliness of managing a realistic economic study of the concept ought to increase. Subsequently, the CLT base could be test built in 1:1 scale, after which a reasonable analysis could be conducted. And now, when the concept has made it´s premier to the scientific ether - I solemnly hope that a fellow colleague will continue to furthermore develop the CLT base concept in the future!