Purpose: This work has been based on getting more builders to want to build multi-storey houses with a wooden frame instead of a concrete frame. Building with various frame materials, concrete and wood, has good properties but also its challenges. On the other hand, competence and experience have a major influencing role during the production phase. This degree project has been chosen to be written by PEAB. The work focuses on and deepens itself within fire risks and moisture problems. This degree project also addresses what experience and competence look like and how they affect the production phase. Method: This work consists of literature study, case study, interviews, study visits and reference object description. Where information was taken from previous degree projects, scientific articles and research  reports. The case study that was done for this work was about two different schools, Westerlundska gymnasiet and Irstaskolan, where both are built by PEAB. There were also interviews with site managers, fire consultants and contracting engineers, where relevant questions about the subject areas fire and moisture were asked in connection with concrete frames and wooden frames. Results: Concrete as a material has good properties around fire and moisture. Concrete as a building material has long been used in the construction industry, where competence and experience are high. However, certain shortcomings in the event of a fire can occur when a multi-storey building with a concrete frame is built. Wood as a building material has other properties compared to the building material concrete. An important property of wood is that it maintains a much lower temperature on the various parts that have not caught fire yet. Conclusion: The conclusions from this project are that many construction actors choose to build with a concrete frame instead of a wooden frame. This is because experience and competence in concrete frames is greater than in wooden frames. From a fire and moisture perspective, there are challenges and solutions when it comes to concrete frames and wooden frames. It has long been built with a concrete frame, which means that more construction players have more competence and experience when it comes to concrete frames and therefore choose to work with something they are experienced with. However, there is an increased interest and construction players have an understanding that wood will be more common as a frame in multi-storey buildings in the future.

Fuktskador i material är ett stort problem i dagens byggbransch, detta leder till en förbrukning av enorma resurser vid reparationer som görs för att undvika hälsorisker vid mögeltillväxt när en fuktskada inträffar. I denna rapport undersöks den kritiska relativa fuktigheten för ett korslimmat träbjälklag som uppfuktas av betongens uttorkning i grunden, där uttorkningstider för betongen beräknas i programmet TorkaS och fukttransport beräknas med hjälp av icke-stationära fuktberäkningar som utförs i datorprogrammet WUFI. Det huvudsakliga målet är att undvika fuktskador på bjälklagets underkant genom tillförande av varm luftomsättning i en mellanliggande luftspalt. Beräkningarna utförs med hänsyn till dagens klimat i Kiruna, Stockholm och Lund samt begränsas till vattencementtalen: 0,4 och 0,5, där betongens uttorkningstid innan belastning är 11 respektive 28 dagar efter gjutning. En undersökning gällande luftspalten mellan betongplattan och KL-träbjälklaget utförs, där fokus ligger på att eliminera risker för mögeltillväxt genom att beräkna den varma luftomsättningen i luftspalten och validera risker för mögeltillväxten i programmet WUFI BIO. Rapporten innehåller en teoretisk referensram som behandlar: korslimmat trä, mögel och fuktteori. Tillvägagångssätt beskrivs för alla benämnda programmen. Datasamling i form av tabeller och resultat i form av grafer redovisas. Resultatet ledde till att den relativa fuktigheten för fallen utan ventilation överstiger den kritiska nivån i alla orter och att ventilationen i luftspalten är nödvändig. Detta resulterar i luftomsättningskalkyler för alla fallen som redovisas under rubriken Resultat. / Moisture damage in materials is a major problem in today's construction sector, this leads to a consumption of enormous resources for repairs that are made to avoid health risks when mold growth occurs. This report examines the critical relative humidity of a cross-laminated timber joist, which moistures from the concrete's dehydration in the foundation, the drying times for the concrete are calculated in the program TorkaS and moisture transport are calculated using non-stationary moisture calculations that are performed in computer program WUFI. The main goal is to avoid moisture damage on the bottom of the joist by adding warm air circulation in an intermediate air gap. The calculations are carried out regarding the current climate in Kiruna, Stockholm and Lund, and limits to water–cement ratio: 0.4 and 0.5, where the concrete's drying time is 11 and 28 days after casting. An investigation of the air gap between the concrete plate and the CLT joist is carried out, focusing on eliminating the risk of mold growth by calculating the hot air circulation in the air gap and validating the risks of mold growth in the WUFI BIO program. This thesis contains theoretical references that deal with CLT, mold and moisture theory. Procedure is described for all named programs. Data collection is presented in the form of tables and results in the form of graphs. In the case without ventilation the result led to exceeding of the critical relative humidity level in all areas and ventilation in the air gap is necessary. This results in air circulation calculations for all cases, which are presented under the heading Result.

Strängnäs City Hall is situated at a square down by the waterfront. It sits in a place right where old small scale buildings meet a block of stone buildings. The building contains public functions as lobby, restaurant, external meeting rooms, lecture hall and roof terrace as well as office space for the municipality. / PLATSEN Tomten för Strängnäs stadshall ligger på en plats med många kvalitéer, belägen vid Västervikstorget med utblick mot hamnen och invid småskalig kulturbebyggelse från 1600-1800talet. Det är en populär plats särskilt på sommaren med gäster i hamnen och försäljning i bodarna. Det är platsens kvalitéer men också dess svårigheter som jag använt för att forma byggnaden. Mot tomtens norra sida ligger de äldre trähusen på en höjd som sträcker sig ut i viken, på den södra sidan dikt an mot tomten ligger ett oavslutat kvarter i stenstadens skala. I nordväst sträcker sig Västervikstorget fram till kajkanten. Jag har i min gestaltning velat arbeta med mötet mellan omgivningens två olika skalor och omvandla det som idag är en baksida av stadskvarteret till en framsida och fond mot torget. GESTALTNING Stadshallen är formad som två spegelvända volymer med förskjutningar i sidled och höjdledd för att möta platsens förutsättningar. I stadskvarteret möter tomten en tung tegelbyggnad som innehåller bland annat en bank, mot söder och mot torget har jag placerat en högre och mer framskjuten volym som spelar med kvarterets skala och skapar en tydlig fond mot torget. Mot norr och småskaliga bebyggelsen placeras en lägre volym som är tillbakadragen från torget. Den norra sidan har även en balkong på första våningen som också fungerar som skärmtak för stadshallens entré. Förskjutningarna tar upp höjdskillnaden mellan den norra och södra sidan och accentuerar torgets riktning.

Med fokus på kunskapsbyggande utanför skoltid etableras en efter-skolan-utbildning med fokus på återbruk och reparation. Genom årskursens projekt växte en bild av att frånvarande av kunskap och fritidsaktivitet bidrar till utanförskap och social segregation som tär på samhällets fogar. Till ungdomar i närheten, främst från Nickstahöjden men också Grönsdal som är socioekonomiskt utsatta anläggs ett “hus för folket” + en återbruksskola för att bidra till att bredda utbudet av utbildningsfaktorer samt stärka faktorn av samhörighet och värdeskapande för deltagarna. Utbildning och kunskaplyft i alla dess former är nyckeln till en bättre morgondag. / With a focus on knowledge building outside of school hours, an after-school education is established with a focus on reuse and repair. Through the year's project, an image grew that the absence of knowledge and leisure activity contributes to exclusion and social segregation, which eats away at the joints of society. For young people in the vicinity, mainly from Nickstahöjden but also Grönsdal who are socio-economically vulnerable, a "house for the people" + a recycling school will be built to help broaden the range of educational factors and strengthen the factor of togetherness and value creation for the participants. Education and knowledge raising in all its forms are the key to a better tomorrow.

Platsen för projektet utspelar sig i norra Stockholm, nära Solvalla travbana, där en ny stadsdel planeras med primärt bostäder med fem våningars höjd. Tomten som angivits oss ligger på ett skogsbeklätt berg och kommer att ligga i utkanten mot skogen. Skolans program i kvadratmeter är större än tomten, vilket därmed utgör ett av huvudproblemen i projektet. Skolan ska inrymma 240 elever, från förskola, förskoleklass till lågstadiebarn.Byggnaden har en stomme som kombinerar pelare och balkar av limträ med golvbjälklag av korslimmat trä, efter ett system framtaget från Martinssons. På platsen har sprängning minimerats men utförts för att ge god kontakt mot gatan i nordöst. Det nedersta bjälklaget är av betong, liksom stödmurar. Taken består av sedumgrästak och terasser av trä. Det översta taket svävar något ovan med en svag lutning som öppnar sig åt gården och skogen. Fasaderna har långa glaspartier som är något innanför en träpanel svävar lite utanför, och böljar sig i långa horisontala band likt ljudkurvor runt byggnaden. / The location of the project takes place in northern Stockholm, near Solvalla travbana, where a new district is planned with primary housing with five floors. The land indicated us lies on a wooded mountain and will lie on the edge of the forest. The school’s programs in square meters are larger than the site, which is therefore one of the main problems in the project. The school will accommodate 240 students, from pre-school, pre-school class to low-school children. The building has a frame that combines pillar and beam of glued wood with floor tile made of cross-glued wood, following a system developed by Martinsson. At the site, blasting has been minimized but performed to provide good contact with the street in the north-east. The bottom particle board is made of concrete, as well as supporting walls. The roof consists of sedum grass roofs and terraces of wood. The top roof hovering slightly above with a slight slope that opens to the farm and the forest. The facades have long glass panels that are slightly inside a wooden panel hovering a little outside, and bends in long horizontal bands like sound curves around the building.

Klimatet och hur människans klimatpåverkan ska minskas diskuteras flitigt i dagens samhälle. Byggbranschen står för ungefär en femtedel av Sveriges totala utsläpp av koldioxidekvivalenter. Sverige har som mål att till 2030 minska klimatpåverkan markant, för att det ska vara möjligt måste alla branscher göra sin del. Byggbranschen med sin stora del av Sveriges totala klimatpåverkan står inför en utmaning att minska sin klimatpåverkan rejält det kommande decenniet. Boverket införde 2022 krav på att en klimatdeklaration skall uppföras för byggnaden som omfattas av regelverket. För att en byggnad som omfattas av regelverket ska få slutbesked krävs det att en klimatdeklaration skickats in. Examensarbetet är en fallstudie på Norrskenet Etapp 3, ett flerbostadshus i Linköping. Flerbostadshuset har en betongstomme som delvis är prefabricerad och platsgjuten. I fallstudien undersöks konstruktörens möjlighet att påverka byggnadens klimatdeklaration. Konstruktionslösningar som möjliggör att klimatpåverkan reduceras undersöks och används om de anses lämpliga. En klimatkalkyl för en avgränsad del av nuvarande byggnad upprättas och används för jämförelse av klimatpåverkan. Klimatåtgärderna som undersökts är val av betongtyp, byta material i vindsbjälklaget och jämförelse mellan avväxlingsbalk i limträ och stål. Reduceringen av klimatpåverkan undersöks genom att hela nuvarande betongstomme mängdas och klimatdata för två standardbetonger och två klimatförbättrade betonger används i klimatkalkylen. Materialet i vindsbjälklaget byts från nuvarande i betong till ett bjälklag med KL-träplattor. För KL-träbjälklaget behövs det avväxlingsbalkar i ytterväggarna och justering av befintliga stålpelare i utfackningsväggen. KL-träbjälklaget fungerar bra som vindsbjälklag då det inte ställs samma ljudkrav på ett vindsbjälklag som ett lägenhetsavskiljande. Avväxlingsbalkarna dimensioneras som stålbalkar men även i limträ. En jämförelse i klimatpåverkan mellan de olika materialen utförs för en avväxlingsbalk, då alla avväxlingsbalkar lämpar sig som limträbalkar. En klimatförbättrad betong kan reducera utsläppen av koldioxidekvivalenter med ungefär 40% jämfört med en standardbetong. Av jämförelsen av vald betongtyp framgår även Boverkets konservativt satta klimatdata då deras klimatförbättrade får ungefär samma beräknad klimatpåverkan som standardbetong med EPD. Vindbjälklaget i KL-trä reducerar klimatdeklarationen för del 1 av byggnaden med dryga 6% jämfört med nuvarande konstruktion. Klimatdeklarationen med utbytt vindsbjälklag och optimering av betongtyp, plattbärlag och fönster reducerar klimatpåverkan med 30% jämfört med nuvarande konstruktion. Som konstruktör går det att påverka klimatdeklarationen till viss del. Genom att konstruktionselement och byggnadsdelar projekteras och dimensioneras med minskad klimatpåverkan i åtanke. För de åtgärder som reducerar klimatpåverkan mest krävs dialog med beställare och i vissa fall arkitekt. Val av betongtyp är ett exempel där dialog med beställare krävs då det tillkommer en extra kostnad. Det utbytta vindsbjälklaget krävs dialog med både beställare och arkitekt även fast arkitektens underlag ej ändras. Konstruktören som är påläst kring olika material och konstruktionslösningar samt är insatt i respektives klimatpåverkan och egenskaper kan i tidigt skedet påverka byggnadens klimatpåverkan effektivast.

Tillgången av skog har gjort att vi i Sverige har en god tradition av att bygga med trä. 1994 blev det igen tillåtet att bygga hus högre än två våningar vilket lett till att intresset för trä som konstruktionsmaterial har ökat på senare år. Trä är ett förnybart material vilket gör det till ett högst intressant material i klimatomställningen. Dock har trä sina begränsningar i sina akustiska, brand- och fukttekniska egenskaper. Trä som stommaterial till bjälklag har heller inte setts som tillräckligt starkt för att kunna byggas med längre spännvidder då det oftast är nedböjningen som blir begränsande. I det här examensarbetet kommer samverkansbjälklag med KL-trä och betong att studeras för att hitta dess för- och nackdelar samt kontrollera om det är möjligt att nå längre spännvidder. För att åstadkomma samverkan mellan KL-träskivan och betongen används skjuvförbindare. I analysen har en typ av skruvförbindare använts; SFS Intec VB screw. Sexton olika bjälklagskombinationer med olika dimensioner och kvaliteter beräknats för hand och sedan kontrollerats i finita element-program, FEM-design. Vid handberäkningar har 𝛾 -metoden från Eurokod 5 använts för att beräkna samverkansgraden mellan materialen. Studien visar att samverkansbjälklag med KL-trä och betong har goda egenskaper för att klara akustiska och brandtekniska krav och är även lämpligt för längre spännvidder i jämförelse med bjälklag i endast KL-trä. / The availability of forest has meant that we in Sweden have a good tradition of building with wood. In 1994, there was allowed again to build houses higher than two floors, which has in recent years led to an increase of interest in wood as a construction material. Wood is a renewable material, which makes it a highly interesting material in climate change. However, wood has its limitations in its acoustic, fire- and moisture technical properties. Wood as a frame material for joists has also not been seen as strong enough to be able to be built with longer spans, as it is usually the deflection that becomes limiting. In this degree project composite joist with CLT (Cross Laminated Timber) and concrete will be studied to find its advantages, disadvantages and check if it is possible to reach longer spans. To achieve cooperation between the CLT and the concrete, shear connectors are used. In the analysis, one type of screw connector has been used; SFS Intec VB screw. Sixteen different joist combinations with different dimensions and qualities calculated by hand and then checked in finite element software, FEM design. In hand calculations, the 𝛾-method from Eurocode 5 has been used to calculate the degree of interaction between the materials. The study shows that composite joist with CLT andconcrete have good properties to meet acoustic and fire engineering requirements and are also suitable for longer spans in comparison with joists made only from CLT. / <p>2023-07-11</p>

Purpose: Sustainability and reduced environmental impact are increasingly pressing challenges within the construction sector. Wood has become a sought-after building material due to its renewability and lower energy intensity during manufacturing. However, the growing demand for buildings coupled with diminishing available land has led to vertical construction emerging as a solution. Multi-story buildings that primarily utilize wood as their construction material, however, face a range of challenges, including fire hazards, moisture-related issues, and requirements for strong connections between various components of the structure. Method: The research methodology employed in this study is based on a systematic review of relevant literature to investigate the use of CLT in tall buildings. The three selected aspects for this study will then be examined to gain in-depth knowledge of the challenges that arise. Interviews will be conducted regarding moisture and fire aspects to obtain firsthand insights from industry experts on how these challenges are addressed. The third component, concerning connections, will be investigated using literature on various types of connections used in CLT buildings. Two different solutions will be evaluated and compared based on observations and documentation from sitevisits. Results: CLT is a building material that exhibits certain challenges regarding connections, fire resistance, and moisture. This study investigated various solutions to address these three aspects. Moisture control can be achieved through different measures such as weather protection, moisture measurements, and on-site or pre-manufacturing drying of CLT. Fire solutions commonly employed include fire-retardant coatings, sprinklersystems, and fire-resistant gypsum boards. Another viable approach is oversizing, taking advantage of wood's natural charring process. The two most common connection solutions for the selected joints are angle brackets and long timber screws. These solutions yield comparable results in terms of load-bearing capacities but require distinct approaches to installation and fireinsulation. Conclusions: This study investigated challenges related to three aspects in order to develop effective solutions for these various challenges. The solutions examined in this work are viable and applicable, but careful consideration must be given to their practical implementation. All three aspects require meticulous planning and expertise, and the application should also be carried out correctly.

21% av de växthusgaser som släpps ut i Sverige kommer från byggsektorn. Motsvarande siffra för avfall är 40% (Boverket, 2023). Ett fokus måste därför ligga på att använda hållbara alternativ. KL-trä är förnyelsebart samt minskar genom sin höga prefabriceringsgrad avfall på arbetsplatsen (Ramboll, u.å). Trä har många fördelar, men det finns fortfarande en skepsis i byggbranschen när det kommer till större byggnader. Därför är det viktigt att studera och bli bättre på att hantera de svagheter som byggmaterialet har så att tröskeln för att använda det sänks och vi i byggbranschen kan jobba mot ett mer hållbart byggande. Denna studie fokuserar på problematiken stjälpning. En lätt stomme påverkas mer av horisontalkrafter än vad en tyngre gör. Kontroll av statisk jämvikt görs antingen för hand eller med datorhjälp. Finita Elementmetoden, FEM, är en kraftfull metod för att förutsäga hur byggnaden kommer bete sig. Ett problem med FEM-modeller är att de snabbt blir komplexa och svårtolkade. Stelkroppsmetoden är ett sätt att kontrollera statisk jämvikt genom en handberäkning. Byggnaden ses som en sammanhängande stel kropp som roterar kring läsidans nedre kant. Metoden är väldigt förenklad. I verkligheten kan man förvänta sig att byggnaden roterar kring en linje längre in och att det finns en eftergivlighet i väggarna som håller emot. Flytt av denna linje i markplan benämns i rapporten som momentpunkt. Hur mycket av mothållande vägg i lovart som beräknas stabilisera benämns som lastbredd. Syftet med studien är att skapa en bättre förståelse för FEM-modellen samt hur stelkroppsmetoden kan varieras för att skapa en mer verklighetstrogen bild. Detta för att i framtida byggnationer göra det enklare för konstruktören att välja KL-trä som byggmaterial. För att uppnå detta varieras momentpunktens placering och lastbredd av mothållande långsida i en handberäkning med stelkroppsmetoden som grund. Detta resultat jämförs mot en FEM-modell för att sedan se vid vilket värde på momentpunkt och lastbredd som beräkningarna korrelerar. Studien är både explanativ och explorativ och utförs som en fallstudie av jämförande karaktär. Referensobjektet är en sex våningar hög kontorsbyggnad under uppförande i Östersund. Stommen består av ytterväggar i KL-trä samt ett pelar-balksystem av limträ i byggnadens mitt. Resultatet från handberäkningen presenteras i en tabell där det är intressant att undersöka vid vilka kritiska punkter som statisk jämvikt ej infaller. För en momentpunkt som ej är indragen krävs det för denna byggnad en lastbredd på 5 av 29 meter. Flyttas momentpunkten in 4 m så krävs en lastbredd på 13 m. Enligt en icke modifierad stelkroppsmetod erhålls ett mothållande moment på 30 MNm vilket kan jämföras med det stjälpande momentet på 13 MNm. Det resulterande momentet uppgår då till 17 MNm. FEM-modellen korrelerar med handberäkningen med det resulterande momentet på 6,6 MNm då momentpunkten väljs till 4 m. Motsvarande lastbredd blir i handberäkningen 24 m. Momentpunkten 3 m ger en korrelation vid 10,1 MNm. Det ger en motsvarande lastbredd på 27 m. Vid en momentpunkt under 2 m ger FEM konsekvent högre resulterande moment. Någon rotationspunkt kunde ej finnas för FEM-modellen, med följden att den lastbredd och momentpunkt som FEM-modellen motsvarar i en handberäkning förblir obestämd. / 21% of the greenhouse gases emitted in Sweden originate from the building sector. The corresponding figure for waste is 40% (Boverket, 2023). Therefore, the focus must be on using sustainable alternatives. Cross Laminated Timber (CLT) is renewable, and through its high degree of prefabrication, reduces waste at the construction site (Ramboll, u.å). Wood has many advantages, but there is still skepticism in the building sector when it comes to larger buildings. Therefore, it is important to study the building materials weaknesses so that the threshold for using it is lowered. This study focuses on the challenge of overturning. A lightweight structure is more affected by horizontal forces than a heavier one. Checking of static equilibrium is done either by hand or with computer assistance. The Finite Element Method, FEM, is a powerful method used by computers for predicting how a building will behave. A problem with FEM models is that they quickly become complex and difficult to interpret. The rigid body method is a way of checking static equilibrium through calculations done by hand. The building is seen as a coherent rigid body that rotates around the lower edge of the leeward side. This method is very simplified. In reality, one would expect the building to rotate around a line further in, and the stabilizing walls not to be completely rigid. The placement of this line in relation to the origin line is referred to as the rotation line. Load width is defined as the width of the stabilizing wall in the windward direction that is included in the calculation. The study aims to create a better understanding of the FEM model and how the rigid body method can be varied to generate a more realistic model. This is to facilitate CLT as a building material in future constructions. To achieve this, the position of the rotation line and the load width are varied in a calculation done by hand using the rigid body method. This result is compared against a FEM model to analyze where the rotation line and load width correlate in the different models. The study is both explanatory and exploratory and is carried out as a case study of a comparative nature. The reference object is a six-story office building in Östersund. The structure consists of outer walls in CLT and a post and beam system of glulam in the center of the building. The result from the calculation done by hand is shown in a table. Critical values occur where static equilibrium no longer can be verified. For the origin line, a loading width of 5 out of 29 meters are required for this building. If the rotation line is placed 4 m inward, a load width of 13 m is required. According to an unmodified rigid body method, a resisting moment of 30 MNm is obtained, which can be compared with the overturning moment of 13 MNm. The resulting moment totals 17 MNm. The FEM model correlates with the hand calculation with the resulting moment of 6.6 MNm when the rotation line is placed 4 m inward from the origin line. The corresponding load width is 24 m in the calculation done by hand. The rotation line at 3 m gives a correlation at 10.1 MNm. This gives a corresponding load width of 27 m. For rotation lines below 2 m, FEM consistently gives higher resulting moments. The rotation line specific to the FEM model could not be found, with the consequence that the load width and rotation line that the FEM model corresponds to in a calculation done by hand remains undetermined.

The increased level of greenhouse gas emissions affects people around the world. According tothe United Nation’s global status report, which was released in 2021, buildings and construction industry account for 37 percent of global CO2 emissions, where building material production contributes to 10 percentage of this 37 percent. To be able to reduce the climate impact of buildings there is thus a vital need to broaden the knowledge about building materials and their climate impact.This report presents a case study in which two preschools in Uppsala, Sweden, one built incross laminated timber, and one is planned to be built with a steel and concrete structure, were analyzed and compared in terms of CO2 emissions. Due to the requirements on acoustic and fire resistance in Sweden, school buildings are required to be built with extra materials (such asinsulation) to fulfill these requirements. The use of additional materials can however increase the buildings climate impact arising from material production.The aim of the thesis is to examine and compare the aforementioned building structures interms of CO2 emissions in order to provide a better understanding on how the use of extramaterials to fulfill the requirements on acoustic and fire resistance can affect the climate impactof buildings.The method is based on a life cycle analysis where initially a quantity take-off is implemented to identify constituent materials in each building elements. Later, product specific environmental data, i.e. environmental product declarations (EPD) of materials, were used in conjunction withmaterial quantities to assess the climate impact of buildings. The system boundary of life cycle analysis is focused on product stage, referred as A1-A3. Thereby, construction phase, usephase of the school buildings as well as the final end-of-life stage are excluded from the analysis.The results of the thesis show that the choice of building structure and materials has a big impact on climate impact. The results indicate that although the use of additional materials in across laminated timber structure (mainly to fulfill building requirements) increases the climate impact, this increase is still significantly lower than the carbon footprint caused by a concrete structure. The CO2 emissions caused by concrete preschool were approximately 1,8 times higher than the cross laminated timber preschool. / Ökade utsläpp av växthusgaser påverkar oss människor alltmer. Ur Förenta nationernas globala statusrapport från 2021 stodbyggnader och byggnadsindustrin för 37% av de globala CO2 utsläppen, där tillverkning av byggnadsmaterial stod för 10 procentenheter av dessa 37 procent. För att kunna minska klimatpåverkan av en byggnad så behöver kunskap om material och dess klimatpåverkan att breddas.Denna rapport presenterar en fallstudie av två förskolor iUppsalaområdet där den ena är byggd med en stomme avkorslimmat trä och den andra är projekterad med en stomme avstål och betong. På grund av de höga kraven som finns i Sverigepå ljudtransport i byggnader samt att förebygga spridningen avbrand så kräver det att en skola konstruerad i trä inkluderar tillbyggt extramaterial (så som isolering) vilket kan inverka påbyggnadens totala klimatpåverkan som härstammar från materialtillverkning.Studiens mål är att undersöka och jämföra de tidigarenämnda konstruktionstyperna med koldioxidutsläpp i fokus, föratt uppnå bättre förståelse hur dessa extramaterial som behövsför att uppnå brand- och ljudkrav kan påverka byggnaders klimatpåverkan.Metoden baseras av en livscykelanalys där ingåendematerial initialt i två likvärdigt utformade delar utav skolorna mängdas. Senare kopplas produktspecifika miljödata,miljövarudeklarationer (EPD) till materialen för att kunna bedömade utvalda byggnadsdelarnas klimatpåverkan. Studien undersöker enbart produktskedet av livscykelanalysen, delarna benämnda A1-A3. Detta betyder att byggnadsskedet, användningen och slut-på-liv stadiet i försummas från analysen. Resultatet av studien visar på att stomvalet av byggnadernahar en stor skillnad i klimatpåverkan. De visar även på att tilläggsmaterialen som tillkommer i en skola byggd i korslimmat trä (som behövs för att nå ljud- och brandkrav) ökar klimatpåverkan, men ökningen är lägre än klimatpåverkan som orsakas av en betongkonstruktion. Koldioxidutsläppen från betongförskolan var 1,8 gånger högre än för förskolan byggd i korslimmat trä.