Vid projektering av väg- och järnväg är det viktigt att i ett tidigt skede som möjligt få en uppfattning om hur kostnaden kommer vara samt vilken klimatpåverkan arbetet kommer medföra. Det finns olika beräkningsprogram som utför både en kostnad och klimatkalkyl vid byggnation av väg- och järnväg. Exempel på beräkningsprogram är Geokalkyl och Klimatkalkyl. Tidigare har en fallstudie utförts mellan Klimatkalkyl och Geokalkyl där det visade på att vid användningen av grundförstärkningsmetoden kalkcement-pelare beräknar Geokalkyl klimatpåverkan 30 gånger så högt som klimatkalkyl. Syftet med det här projektet är att undersöka och vidareutveckla beräkningssättet för kalkcement-pelare hos programmet Geokalkyl. Grundförstärkningsmetoden kalkcement-pelare används bland annat för att stabilisera väg- och järnvägsbankar. Nedsättningen för pelarna är med hjälp av en maskin, blandningsbärare samt en tank förvarar blandningen. Vid nedsättning borrar maskinen ned till önskat djup. Då borren nått önskat djup roterar den upp samtidigt som blandning mängden släpps ut. Blandningen bildar tillsammans med jorden de fasta pelarna som stabiliserar marken. Geokalkyl gör beräkningarna i ett Excelverktyg där hänvisningar sker mellan olika blad i Excel. Ekvationen som gör beräkningen finns under fliken Indata. Alla arbetsmoment för kalkcement-pelare beräknas i samma ekvation där hänvisningar sker till separata informationsbilagor. Maskinförbrukningarna hänvisas till en dold Excelflik, Hagert. De justerbara parametrarna finns under fliken In parametrar. De parametrar som är justerbara är transportlängd och vilken klimatpåverkan pelarna har per längdmeter. Klimatpåverkan mäts i använda kWh och mängden koldioxidekvivalenter. För att uppnå syftet valdes följande utförande. Först inläsning på området, därefter tolkning av tidigare beräkningssätt och till sist uppbyggnad av nya beräkningssättet. Avgränsningarna för projektet är att endast se över specifika arbetsmoment som tillkommer vid användning av grundförstärkningsmetoden kalkcement-pelare hos Geokalkyl. Tidigare beräkningssättet hade bristfälliga hänvisningar till informationsbilagorna, samt felaktiga och bortglömda arbetsmoment. De beräkningarna som var felaktiga var dels att beräkningen tog hänsyn till en dimension men enligt informationsbilagorna skall den variera. Det var även en felaktig volym i pelarna, detta sågs genom att framställningsvärden per längdmeter pelare var med felaktig beräkning på dimension. Exempel på arbeten som tidigare beräkning ej tog hänsyn till var arbetet kring nedsättning, det vill säga förbrukning för maskinen och bäraren samt dess maskintransporter. För att bygga upp det nya beräkningssättet identifierades samtliga arbetsmoment kring kalkcement-metoden. Där respektive arbetsmoment fick en separat ekvation. Samtidigt så lyftes beräkningarna från Hagert till samma Excelblad som resterande beräkning. Alla antaganden från informationsbilagorna lyftes även in till Excelbladet. Genom att alla antaganden och beräkningar nu sker på samma Excelblad gör det beräkningen väldigt följsam. Förutom att beräkningen är följsam så är den lätt att justera genom att alla antaganden syns och att samtliga arbetsmoment har en separat ekvation. De arbeten som är utöver detta arbete måste ses över för att beräkningssättet skall kunna ersätta det befintliga i Geokalkyl.

Sveriges långsiktiga klimatmål är att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll senast år 2045. Bygg- och fastighetssektorn står idag för stora delar av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och för att nå klimatmålet krävs en ökad medvetenhet och att samtliga aktörer inom byggbranschen är involverade i arbetet för att minska klimatpåverkan från byggprocessen.  Tidigt i projekt är möjligheterna som störst att göra förändringar med hänsyn till utformning och materialval och här har konstruktören möjlighet att väga stommens funktion mot dess klimatpåverkan och på så sätt minska klimatavtrycket tidigt i processen. Med anledning av detta är syftet med denna studie att synliggöra hur en konstruktör kan vara med och bidra till ett mer hållbart byggande, framför allt i form av minskade utsläpp av växthusgaser, i byggprocessen.  För att skapa en uppfattning om hur konstruktörer ser på delar av deras dagliga hållbarhetsarbete genomförs en enkätundersökning med konstruktörer på WSP Sverige AB. Utöver detta tillämpas även två klimatberäkningsverktyg, Klimatdata light och One Click LCA för att utvärdera materialval i en byggnads klimatskal, med hänsyn till klimatpåverkan.  Studien visar att den främsta utmaningen för konstruktörer att främja ett mer hållbart byggande, med hänsyn till minskad klimatpåverkan, är att de kommer in för sent i projekt då många betydelsefulla materialval redan blivit fastställda. Stort fokus anses även ligga på beställaren och dennes ambitionsnivå kring miljöaspekter i projekten. Konstruktörens främsta möjlighet att påverka en byggnads klimatavtryck bedöms framför allt ligga i arbetet med att optimera konstruktionen sett till val av dimensioner och hållfasthetsklasser.  Tillämpningen av klimatberäkningsverktygen genererar ett uppskattat värde för utsläpp av växthusgaser för den analyserade byggnaden utifrån tre olika modeller med varierande materialval. Beräkningarna visar att valet av materialens hållfasthetsklass, klimatdata och användandet av klimatförbättrade produkter påverkar byggnadens klimatavtryck. Vidare bedöms trä vara ett bättre materialval sett till utsläpp av växthusgaser, i förhållande till betong, men aktuella beräkningar bör endast ses som en uppskattning och ett underlag för fortsatt projektering då beräkningarna genomförs i ett tidigt skede i projekteringsprocessen.   Studien visar att det finns väldigt många aspekter att beakta när det kommer till hållbart byggande och att en minskad klimatpåverkan endast är en liten del av definitionen. En samlad kunskap genom hela byggprocessen krävs för ett lyckat hållbarhetsarbete där fokus bör riktas mot att tänka långsiktigt och se till hela byggnadens livslängd. Medvetna och väl genomtänkta materialval ger förutsättningar för en minskad klimatpåverkan men konstruktörer styrs i stor mån av beställarens ambitioner och krav. För minskade utsläpp krävs åtgärder tillsammans med ett ökat kravställande där kommande lag om klimatdeklarationer och aktuella miljöcertifieringar ses som en drivkraft i utveckling mot ett mer hållbart byggande. / Sweden's long-term climate target is that the net greenhouse gas emissions should be zero by 2045. The construction- and real estate sector currently accounts for a large percentage of Sweden's total greenhouse gas emissions and achieving the climate target requires increased knowledge, awareness and that all actors in the construction industry are involved in the work to reduce the climate impact from the construction process. In the early stage of the project planning, the possibilities are greater to make changes regarding design and material selections where the structural engineer can weigh the function of the buildings frame against its climate impact and thus reduce the carbon footprint early in the process. As a result, the purpose of this study is to enlighten how a structural engineer can contribute to more sustainable constructions, especially in the form of reduced greenhouse gas emissions, in the construction process.  To get an idea of how structural engineers see their daily work for more sustainable solutions, a survey is conducted at WSP Sweden AB. In addition to this, two climate calculation tools, Klimatdata light and One Click LCA, are used to evaluate material selection in a building's climate shell, regarding climate impact.  The study shows that the main challenge for structural engineers to promote more sustainable construction, with focus on reduced climate impact, is that they are included too late in projects when many important material choices have already been established. A great focus is also considered to be on the client and his level of ambition for environmental aspects of the projects. The structural engineer’s main ability to influence a building's carbon footprint is primarily considered to be in the work of optimizing construction in terms of dimensions and choice of material quality. The application of the climate calculation tools generates an estimated value for greenhouse gas emissions for the analyzed building based on three different models with varying material choices. The calculations show that the choice of material quality, climate data and the use of climate-enhanced products affect the building's carbon footprint. Furthermore, wood is considered to be a better choice of material in terms of greenhouse gas emissions, in relation to concrete, but current calculations should only be seen as an estimate and a basis for further design since the calculations are carried out at an early stage in the project planning. The study shows that there are many aspects to consider when it comes to sustainable construction and that a reduced climate impact is only a small part of the definition. A combined knowledge throughout the building process is required for successful sustainability work where the focus should be on long-term thinking and looking at the building’s entire lifecycle. Conscious and well-thought-out material choices provide the conditions for a reduced climate impact, but structural engineers are often limited by the client's ambitions and requirements. Reducing emissions requires actions together with increased requirements, where future legislation on climate declarations and current environmental certifications is seen as a driving force in the progress for more sustainable constructions.

An increased awareness about the global warming has created a demand for more information on how the climate is affected by different activities.This master thesis was initiated by Tricorona, a Swedish company that offers its customers analysis and calculation of their climate impact. Tricorona also supplies climate neutralisation with CERs, in accordance with the Kyoto protocol and controlled by the UN. This work demands updated emission factors for greenhouse gases. An emission factor gives information about the greenhouse gasintensity of a service or a product [kg CO2-eq./ functional unit].The purpose of this thesis is to examine how electricity, district heating, hotels, taxis, food and materials affect the climate and how emission factors for these areas can be calculated.This was done by reviewing and comparing different studies and by interviewing experts. The information was evaluated and recommendations on calculations and emission factors were made.The consumption of energy is the main source of greenhouse gas emissions for district heating, electricity, hotels, taxis and materials. For food production the biogenic greenhousegas emissions are also important, such as the emissions of carbon dioxide and nitrous oxide from land use and the methane emissions from ruminants.For climate impact assessment of electricity, district heating, hotels and taxis it is recommended that the calculations should be based on an average consumption of energy. All types of energy carriers should be included in the calculations and the emission factors used should be based on Life Cycle Assessments. Climate impact assessments based on energy consumption is a simplification that underestimates the real greenhouse gas emissions. The recommended emission factors are associated with some uncertainties that originate from the quality of the data used, the assumptions made and the system boundaries that were chosen.Despite that, the recommended emission factors can be considered representative since they are based on the best available data. For food and materials it is recommended that emissionfactors from Life Cycle Inventories should be used.

Klimatet på jorden är i förändring. Detta är främst på grund av en förstärkt växthuseffekt, till följd av ökade mängder växthusgaser i atmosfären. Fortsätter denna klimatförändring kommer det resultera i förödande konsekvenser för både människa och natur. Det är därför viktigt att åtgärder sätts in för att minska utsläppet av växthusgaser. Klimatkalkyl underlättar arbetet med att sänka utsläppet av växthusgaser i byggprojekt. De ökar medvetenheten om var i projekten de största utsläppen av växthusgaser finns och kan användas som underlag för var åtgärder bör sättas in för att minska växthusgasutsläppen. Klimatkalkyler kan även användas till att jämföra olika lösningar för att se vilket alternativ som är miljömässigt bäst. En minskning i utsläpp av växthusgaser leder även ofta till en minskning av kostnader. Det finns i dagens läge dock brister i arbetet med klimatkalkyler. De anställdas kunskap om hur utförande bör ske är inte tillräcklig och det finns svårigheter i att tolka resultatet som fås ut. Brister upptäcktes även i de verktyg som klimatkalkylerna utförs i. Exempelvis fanns det inte resurser för alla material och det var fel i vissa maskiners utnyttjandegrader. Svårigheter uppstår även då ändringar och tillägg uppkommer på projekt. En klimatkalkyl bör utföras i anbudsskedet på alla större projekt. Uppföljning bör göras i slutet av projektet och i vissa fall även under projektets gång. I dagens läge finns det ingen tydlig mall för hur en klimatkalkyl ska följas upp, men målet är att ta fram en.

Den pågående klimatkrisen kan otvivelaktigt förklaras av antropogena aktiviteter på jorden. Växthusgaserna som orsakar den globala uppvärmningen uppstår huvudsakligen genom förbränning av fossila ämnen och mätningar visar på exceptionella koncentrationer av växthusgaser i atmosfären – för koldioxid de högsta på 800 000 år. Planetens medeltemperatur har rubbats och lämnar idag inte någon del av planeten oberörd. Den globala uppvärmningen och klimatförändringarna bekämpas genom globala överenskommelser, så som Parisavtalet, om drastiskt minskade nettoutsläpp av växthusgaser. Sveriges krav på utsläppsminskningar genom EU ligger på 50 procent fram till 2030. Näringslivet har en väsentlig och ansvarsfull roll för en hållbar utveckling, den gröna omställningen och genomförandet av de globala klimatmålen. GHG-protokollet är en icke-vinstdrivande organisation som etablerades i slutet av 1990-talet utifrån det ökande behovet av ett globalt standardiserat ramverk för redovisning och rapportering av växthusgasutsläpp. Enligt GHG-protokollet sorteras utsläppen som direkta eller indirekta i tre scope: scope 1 (direkta), 2 (indirekta) och 3 (indirekta, som uppstår i värdekedjan utanför företagets grindar). Genom en fallstudie på Ramudden, ett företag inom bygg- och anläggningssektorn, utför den här studien klimatberäkningar inom scope 3 på ett trafikprojekt gällande en tunnelavstängning. Studiens utförande baseras på primär datainsamling från Ramudden, sekundär datainsamling från internationellt erkända databaser och med metodstöd genom GHG-protokollet. Målsättningen med studien är att utreda var de största växthusgasutsläppen uppstår i tunnelavstängningen, inom områdena material, transport och avfall, och var utsläppen kan minskas. Resultatet visar att de största utsläppen härrör från området transport, specifikt förbränning av diesel. Störst utsläppsreducering anses kunna uppnås inom området transport genom undvikande av nyinköpt material och byte från fossila bränslen till förnybara. Slutsatserna som dras är att inköp av nya produkter följer med höga växthusgasutsläpp genom transporten av dem. Vidare ger fossil diesel (miljöklass 1) sex gånger större växthusgasutsläpp än fossilfri diesel i form av HVO. / The current climate crisis can undoubtedly be explained by anthropogenic activities on Earth. The greenhouse gases enter the atmosphere through the burning of fossil fuels and cause global warming. Measurements show exceptional concentrations of greenhouse gases – for carbon dioxide the highest in 800 000 years. The planet´s average temperature has been thrown out of balance and does not leave any part of the planet unaffected.  Global warming and climate change are combated through global agreements, such as The Paris Agreement, with demands on drastically reduced net emissions of greenhouse gases. Sweden´s requirement within the EU is a 50 percent emission reduction until 2030. The business sector has an essential and responsible role for sustainable development, the green transition, and the implementation of global climate goals. The GHG protocol is a non-profit organization established in the late 1990s that arose out of the growing need for a globally standardized framework for accounting and reporting greenhouse gas emissions. The GHG protocol classifies emissions as direct or indirect emissions, into three scopes: scope 1 (direct), 2 (indirect) and 3 (indirect emissions that occur in the value chain and are not included in scope 2). Through a case study on Ramudden, a company in the building and construction sector, this study performs scope 3 climate calculations on a traffic project regarding a tunnel closure. The execution of the study is based on primary data collection from Ramudden, secondary data from international databases and a methodological guidance from the GHG protocol. The aim of this study is to examine where the largest greenhouse gas emissions occur within the project, in the areas of material, transport and waste, and identify where the emissions most effectively can be reduced. The result shows that the greatest emissions come from the transport area, specifically diesel emissions. The greatest emission reductions are achievable by avoiding purchases of new equipment and therefore avoiding its transportation emissions, and by switching from fossil fuels to renewable. The conclusions are that the purchase of new equipment generates large emissions from the equipment transportation. Furthermore, fossil diesel (environmental class 1) produces six times greater greenhouse gas emissions than fossil-free diesel (HVO).

För att nå Sveriges uppsatta klimatmål med netto noll växthusgasutsläpp år 2045 måste bygg- och fastighetssektorn som står för omkring 21% av Sveriges totala växthusgasutsläpp, arbeta för en hållbar utveckling. För att reglera utsläppen av växthusgaser i bygg- och fastighetssektorn har riksdagen infört ett krav på upprättande av klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader från och med januari 2022. Klimatdeklarationen ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har genom en livscykelanalys. Kravet på inlämnandet av deklarationen är i slutet av ett byggprojekt. Många aktörer inom byggbranschen menar på att klimatberäkningar behöver påbörjas under tidigare skeden för att kunna påverka byggnadens hållbarhet. Detta då möjligheterna att påverka en byggnads energibehov och dess utsläpp av växthusgaser är som störst i tidigt projekteringsskede. Dock är informationen om den planerade byggnaden begränsad i tidigt skede och projektspecifik information saknas för att djupgående kunna bedöma byggnadens resultat och prestanda. Denna studie fokuserar på implementering av klimatberäkningar i tidiga skeden av projekteringsprocessen, anpassat för arkitekter och konstruktörers dagliga arbete. Detta då metodiska förenklingar och standardiserade tillvägagångssätt rörande klimatberäkningar i tidiga skeden ansetts relativt outforskat i tidigare publiceringar inom ämnet. Syftet med studien är att undersöka hur genomförandet av klimatberäkningar i tidigt skede av projekteringsprocessen kan gå till. Detta för att få en förståelse över hur implementeringen av arbetet med klimatberäkningar kan leda till ökad hållbarhet och ekonomisk lönsamhet i byggprojekt. Med en ökad förståelsen för klimatberäkningsarbetet i tidigt skede, är även målet att ta fram ett förslag på en standardiserad metod som vägleder arkitekter och konstruktörer att ta hållbara beslut i tidiga skeden.  Forskningsmetoden som använts är av kvalitativ karaktär och innefattar en litteraturstudie, fallstudie, intervju- och enkätstudie. Studien har utgått från ett konsultföretag med fokus på områdena arkitektur och byggkonstruktion. Enkätstudien har haft som syfte att undersöka hur arbetet inom fallföretaget fungerar idag. Intervjustudien har fokuserat på hur arbetet kan fungera i framtiden och fallstudien har undersökt/observerat hur arbetet med klimatberäkningar kan utföras i praktiken med hjälp av programvaran One Click LCA. Litteraturstudien har bidragit till djupare förståelser inom ämnet och väglett problemformuleringen i studien. Användandet av flera forskningsmetoder kallas för triangulering och bidrar till stärkt tillförlitlighet och trovärdighet för studien.     Studien visar på att det inledningsvis i ett projekt är lämpligast att använda sig av tidigare gjorda klimatberäkningar för att spara in tid och pengar. Användandet av tidigare beräkningar bör utgå från referensprojekt som organisationen själv tagit fram för att kunna motivera hur beräkningarna gått till. När egna klimatberäkningar utförs är det viktigt att de som utför arbetet med klimatberäkningarna själva är involverade i projektet. Det är även viktigt att alla projektmedlemmar har övergripande inblick i vad som krävs i ett modelleringsverktyg för att indata ska fungera på bästa sätt i ett automatiserat klimatberäkningsverktyg. Genom implementerandet av en standardiserad metod, uppstår en struktur som medför att inga viktiga moment glöms bort samt medför att fler kan få en inblick i arbetet och introduceras till projektet på ett enkelt sätt. Ett förslag på en standardiserad metod är framtaget utifrån analys av empirin i detta arbete och innefattar viktiga punkter för uppstarten/implementeringen av arbetet med klimatberäkningar i en organisation. Det innefattar även förslag på viktiga punkter när det gäller utförandet av klimatberäkningar i specifika projekt. / To reach Sweden’s climate goal of net zero greenhouse gas emissions in 2045, the construction and property sector must act for a sustainable development. Today the sector accounts for around 21% of Sweden’s total greenhouse gas emissions. In order to regulate the emissions of greenhouse gases in the construction and property sector, the government in January 2022 introduced a requirement for establishing climate declaration for the construction of new buildings. The climate declaration must report the impact a new building has on the climate, through a life cycle analysis. The requirement for when the declaration must be submitted is at the end of a construction project. Many actors in the construction industry believes that climate calculations need to be started in earlier stages to be able to affect the sustainability of the building. At the same time the information about the planned building is limited in the early stages and project-specific information is missing to be able to assess the building's results and performance in depth. This study focuses on the implementation of climate calculations in the early stages of the design process, adapted to the daily work of architects and constructors. This as methodological simplifications and standardized approaches regarding climate calculations in the early stages were considered relatively unexplored in previous publications in the subject. The purpose of the study is to investigate how the implementation of climate calculations in the early stages of the design process can be done. This is to gain an understanding of how the implementation of the work with climate calculations can lead to increased sustainability and economic profitability in construction projects. With an increased understanding of the climate calculation work at an early stage, the goal is also to develop a proposal for a standardized method that guides architects and constructors to make sustainable decisions in the early stages.  The study uses a qualitative research method that includes a literature study, case study, interview- and survey study. The study is based on a consulting company with a focus on the areas of architecture and building construction. The purpose of the survey study was to examine how the work within the case company operates today. The interview study has focused on how the climate calculation work can be operated in the future and the case study has examined/observed how the work with climate calculations can be carried out in practice using the One Click LCA software. The literature study has contributed to deeper understandings within the subject and guided the research topic in the study. The use of several research methods is called triangulation and contributes to strengthened reliability and validity of the study. The study shows that initially in a project it is appropriate to use previously made climate calculations to save time and money. The use of previous calculations should be based on reference projects that the organization itself has developed to be able to justify how the calculations were made. When conducting climate calculations, it is important that those who carry out the calculations are involved in the project. It is also important that all project members have an overall insight into what is required in a modeling tool, so the input data operates in the best way in an automated climate calculation tool. Through the implementation of a standardized method, a structure emerges, no important aspects are forgotten, and more people can gain an insight into the work and easily be introduced to the project. A proposal of a standardized method is developed based on the empirical analysis in this study and includes important points for the start-up/implementation of the work with climate calculations in an organization. It also includes suggestions on important points regarding the execution of climate calculations in specific projects.

The Swedish Government has set a goal to reach net zero emissions of greenhouse gases by 2045, which together with the commissioning to the Swedish Housing Agency to prepare requirements for a climate declaration that shall reduce the climate impact from buildings, has enforce the AEC industry to provide solutions that help reach these targets. The introduction of the integration of BIM technologies, together with the LCA methodology has been suggested as a key solution to solve this problem. To achieve the results for this study, two main objectives were stablished. The first objective was to develop a BIM model in SMC able to produce automated climate calculations. The second objective was to perform interviews with relevant actors about this tool. The integration of those objectives helped to answer the research questions of this study. This study provides a way of performing automated climate calculations for construction projects using classification of materials in SMC and calculations in Excel. It also has the ability to perform data visualization of the carbon footprints of the complements in the 3D models of the project using the GWP of the chosen materials. It can be said that it is a great tool to introduce to decision-makers an easy way to identify the hotspots of carbon emissions and choose more sustainable alternatives. / Den Svenska Regeringen har fastställt ett mål att nå utsläppen av växthusgaser netto noll till 2045, som tillsammans med uppdraget till Boverket att förbereda krav på en klimatdeklaration som ska minska klimatpåverkan från byggnader har tvingat AEC-industrin att tillhandahålla lösningar som hjälper till att nå dessa mål. Införandet av integrationen av BIM-teknologier tillsammans med LCA-metoden har föreslagits som en nyckellösning för att lösa detta problem. För att uppnå resultaten för denna studie fastställdes två huvudmål. Det första målet var att utveckla en BIM-modell i SMC som kunde producera automatiserade klimatberäkningar. Det andra målet var att genomföra intervjuer med relevanta aktörer om detta verktyg. Integrationen av dessa mål hjälpte till att besvara forskningsfrågorna i denna studie. Denna studie ger ett sätt att utföra automatiserade klimatberäkningar för byggprojekt med klassificering av material i SMC och beräkningar i Excel. Det har också förmågan att utföra datavisualisering av kolavtryck av komplementen i projektets 3D-modeller med GWP för de valda materialen. Det kan sägas att det är ett bra verktyg att introducera för beslutsfattare ett enkelt sätt att identifiera de hotspots som koldioxidutsläpp och välja mer hållbara alternativ.

Energy efficiency within the transport sector - A case study on the vehicle fleet of a companyIsak EklövThe environmental objective of zero net emissions of greenhouse gases by 2045 asdecided by the Swedish parliament establishes a framework for a standard thatimplies a demand for considerable changes within many sectors at both technical and political level. The need for long term efficiency solutions with respect tosustainability to be able to reach this goal is great and one step towards this couldpotentially be an adaption to an increased amount of vehicles with alternative fuelsin the vehicle fleet of Sweden. This thesis examined the potential for companiesto reduce their life-cycle emissions of greenhouse gases as well as the total cost ofownership (TCO) for their vehicles by changing the composition of their vehiclefleet.The project started with a literature review of a general character where data forlife-cycle emissions of greenhouse gases as well as TCO for different vehicle typeswas examined and collected. Then the life-cycle emissions of greenhouse gases andTCO were calculated for the different vehicle types through a case study on thevehicle fleet of a company. Finally a programming script was developed to increasethe efficiency of the process which was then used to create scenarios with differentcompositions of the vehicle fleet. A sensitivity analysis was also carried out to evaluate the robustness of the life cycle calculations where the parameters individuallywere altered and the effect on the final result was examined.The result of the case study showed that alternative fueled vehicles are expected tolead to lower life-cycle emissions of greenhouse gases compared to the conventionalalternatives for all vehicle types where alternative fuels are commercially available.The only exception for this was the electric fringe benefit vehicle with a 100 kWhbattery which was expected to lead to higher life-cycle emissions than its fossilalternatives. The result of the cost analysis showed a similar pattern but in thiscase the service vehicle fueled with gas was expected to lead to a higher value ofTCO than its fossil alternatives. The sensitivity analysis for life-cycle emissionsof greenhouse gases showed that production of lithium-ion batteries, vehicle base production and tailpipe emissions were the most contributing parameters forfringe benefit vehicles. The purchase cost was found to be the most contributingparameter for TCO.The result of the scenario analysis showed that there is a potential to decreaseiiilife-cycle emissions of greenhouse gases by 22 % of the total life-cycle emissionsfor the vehicle fleet according to the Base-case scenario. The potential to decreaseTCO was found to be 1,1 %. The other scenarios showed a potential decrease forlife-cycle emissions of 37 % and a cost decrease of 7 % individually.Key words: greenhouse gas emissions, alternative fuels, electric vehicles, totalcost of ownership, life cycle assessment, sustainable vehicle fleet