Sjukvårdsrådgivning via telefon har kommit att bli ett allt vanligare sätt att kontakta vården. Det är också ett smidigt sätt att i dagens mobila samhälle utnyttja tiden effektivt. Denna typ av sjukvårdsrådgivning skiljer sig från det annars traditionella sättet där sjuksköterskan fysiskt möter patienten till exempel på en vårdcentral. I anslutning till den tidigare sjukvården finns också etablerade metoder och riktlinjer för patientsäkerhet, vilket bidrar till att kontinuerligt sträva efter att upprätthålla god vårdkvalitet och trygghet för patienten. En metod är exempelvis det avvikelserapporteringssystem som sedan tidigare används inom bland annat Landstinget i Östergötland, vilket också har kommit att användas på Sjukvårdsrådgivningen i Linköping. Syftet med denna studie var att inom en verksamhet för sjukvårdsrådgivning via telefon undersöka vilka attityder personalen har till patientsäkerhet, samt hur de själva beskriver sina åsikter angående detta ämne. Baserat på tidigare forskning relateras resultaten till vilken påverkan de uppskattas ha på verksamhetens säkerhetskultur. En webbenkät användes som instrument i studiens datainsamling. Frågorna var sedan tidigare framtagna för att mäta patientsäkerhet inom traditionell sjukvård, vilka grundade sig på element från säkerhetskulturforskning. En av studiens centrala upptäckter tyder på att personalen tycker att det är svårt att hinna med att rapportera avvikelser. Det fanns också en tendens att flera sjukvårdsrådgivare berättar om avvikelser för arbetskamrater när de väl upptäcks, än antal som avvikelserapporterar på formellt vis. Vidare påträffades också att respondenterna inte är rädda för att be om hjälp när oklarheter i arbetet uppstår. En av studiens slutsatser var att sjukvårdsrådgivarna behöver mer tid till att kunna prioritera att rapportera avvikelser som upptäcks för att minimera informationsbortfall.

Time estimation after wake-up from sleep has in earlier studies been shown to correlate with relative amount of slow-wave sleep. The aim of this study was to investigate if this effect could be found with subjects sleeping until spontaneous wake-up. Twenty-six women who slept alone at home, equipped with an actigraph and a questionnaire, participated in the study. The result showed that there was a positive correlation between time in bed, which was assumed to reflect relative amount of slow-wave sleep, and subjective time in relation to objective time. However, there also was a positive correlation between predicted wake-up time before going to sleep and subjective time in relation to objective time. This suggest that the former correlation might have been a result of pure intellectual guesses. Further studies, using more participants or different research designs, are needed to investigate or reject this eventual relationship.

Stockholm Neonatal Project (SNP)

The purpose of this study has been to research how to implement a graphical interface for presenting information security information to management. The major conclusion of the study is that management use this kind of information mainly for financial and strategic matters. Hence the information must be presented in a way that enhances this use of the information. The study also concludes that people act insecure mainly due to: a) Insufficient knowledge of how/why to act secure. b) The users do not want to act secure due to social and organisational factors. To fight the first factor, the management need a tool that helps them to see where to spend their resources. To fight the second factor, the organisation needs to be well educated and the company culture should allow the users to act secure. Three heuristics for the design of information security solutions for management and a design solution for the interface are also presented in the study. The three heuristics are: 1. Provide overview information very early in the program. The ordinary manager does not have the time or the knowledge to make this overview by himself/herself. 2. Do not overwhelm the user. The ordinary management man/woman is not interested in the details of the information security and/or do not have time to read this sort of information. If he or she wants to access the details, he or she is likely to find them (if they are placed in a logical place). 3. Provide information in a way that is common to the manager. Use wordings that the user understands. Provide contextual help for expressions that must be presented in a technical way.

The investigation aims to clarify to what extent non-conscious thought has efficacy in e.g. decision making and also examine some aspects of the question whether decisions are caused by free will. This will be conducted through an analysis of new research pertaining to neuroscience, economics, the combination of the two within neuroeconomics; evolutionary theory and especially the new theory of Unconscious thought (Nordgren & Dijksterhuis 2006) which will enjoy special scrutiny due to its recentness in the scientific field. A decision strategy ought to put high-level conscious cognition to use where it's most effective and this is on a different level than the canonized one. Meta decision making is decision making pertaining to which decisions ought to be made consciously. It is the area where the largest amount of freedom can be obtained wherein the largest amount of thought effort ought to be invested. There also seems to be no basis to assume that non-conscious decisions or for that matter emotively based decisions would be less "rational" than conscious ones. The strategy is also analyzed via happiness research to examine how to make decisions render happiness rather than other values. The result stresses that one ought not to use economic or other measures in decision making, rather trust one's visceral intuitions to a larger extent since those are representations of one's wishes. Empirical results established a connection between, decision making, creativity and problem solving pertaining to the evidence showing that also the latter benefits from unconscious thought rather than conscious thought. This new evidence ought to change our view of problem solving  at large. Rather than it being a purely conscious process one would reach better results in relying to a larger extent also to non-conscious processes.

Sjukvården är en komplex organisation där människor och teknik ska samspela för att kunna ge en bra och säker vård. Ibland går något snett som i värsta fall kan leda till att en patient kan komma till skada. När en individ utsätts för en undvikbar skada i vården kallas det för en vårdskada. Patientsäkerhet innebär att aktivt sträva mot en frånvaro av vårdskador. Landstinget i Östergötland (LiÖ) har arbetat med patientsäkerhet ur ett systemperspektiv sedan år 2002 och avvikelsehantering är en del i det arbetet. Med hjälp av ett avvikelserapporteringssystem kan risker och problemområden synliggöras och på så sätt kan åtgärder sättas in. Varje enhet inom LiÖ rapporterar avvikelser och skillnader kan ses i hur frekvent de olika enheterna avvikelserapporterar. Denna uppsats syftar till att hitta faktorer som ligger bakom dessa skillnader och se om det finns ett samband mellan avvikelserapporteringsfrekvens och säkerhetskultur. Intervjuer och observationer genomfördes på tre vårdcentraler med stora skillnader i avvikelserapporteringsfrekvens för att identifiera faktorer som skilde dem åt. Resultatet pekar på att chefen på vårdcentralens inställning till säkerhetsarbete och avvikelserapportering är av stor betydelse. Hur stor kännedom medarbetarna har om LiÖs övergripande säkerhetsarbete är också en viktig faktor. Det går att se ett samband mellan hur väl en enhet har tagit till sig systemperspektivet och hur frekvent de avvikelserapporterar. Däremot är det svårt att säga något om sambandet mellan säkerhetskultur och avvikelserapporteringsfrekvens.

There are a several methods to evaluate usability of systems with graphical user interfaces (GUIS). However, effective methods for evaluating non-GUI interaction devices in the domain of Interactive Television are presently not available. This thesis presents a modified Heuristic Evaluation method for rapid inspection of non-GUI TV-interaction devices such as remote controls. Additionally, to enable the evaluators to more easily think from a user perspective when performing the evaluation, the persona method was also evaluated for use in this domain. The modified Heuristic Evaluation method was evaluated in an actual development project where engineers applied the method on remote control prototypes. The result suggests that the method can be used effectively by engineers and that it identifies usability problems appropriately. The persona approach seemed to provide little support to the engineers in terms of evaluating this type product.

No description available.

Informations- och kommunikationstekniken har utvecklats snabbt det senaste decenniet. Ny teknik förväntas ha positiva effekter på samhället och minska klyftorna mellan olika grupper. Äldre människor har fått uppmärksamhet i IT-debatten eftersom samhället ska vara tillgängligt för alla och alla ska vara delaktiga på lika villkor, även den äldre populationen. Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det finns några skillnader i användbarhetsproblem mellan olika åldersgrupper och i så fall vart i dessa skillnader ligger. Åldersgrupperna som jämfördes var ungdomar, medelålders och äldre. Användarna fick lösa uppgifter i ett måltidsplaneringssystem och genom observationer upptäcktes användbarhetsproblem. Denna studie baserades på en tidigare studie som gjorts med äldre användare och måltidsplaneringssystemet, resultaten från den tidigare undersökningen jämfördes med resultaten från den här undersökningen. Studien visar att det finns skillnader i användbarhetsproblem mellan olika åldersgrupper. Gruppen äldre upptäckte betydligt fler användbarhetsproblem av en låg allvarlighetsgrad än gruppen ungdomar och detta kan bero på personernas frekvens av datoranvändning och därmed datorvana. Studien visar också att fler användare än fem behövs vid testning av ett system för att säkerställa att merparten av alla användbarhetsproblem i ett system upptäcks innan driftsättning av systemet. Fler än fem användare behövs också för att säkerställa att de flesta användbarhetsproblem av hög allvarlighetsgrad upptäcks.  Studien visar att det finns skillnader i användbarhetsproblem mellan olika åldergrupper. Detta betyder att hänsyn måste tas till den tänkta målgruppen, dess behov, krav och begränsningar vid design och utformning av ett system eller en produkt.

Människor rör sig idag i allt större utsträckning mellan olika vårdenheter. För att patienter ska erhålla en god, tillgänglig, säker och effektiv vård krävs det därför att olika vårdenheter samarbetar (Nationell IT-strategi, s. 4, 2008). Jönköpings läns landsting driver tillsammans med universitetet, JIBS, ett forskningsprojekt som bygger på kommunikation och samarbete mellan patienter, närstående och vårdpersonal. Ett område i projektet handlar om att effektivisera behandlingen av patienter med förmaksflimmer genom ett bättre samarbete mellan olika vårdenheter. Syftet med denna studie är att beskriva hur samarbetet mellan hjärtklinik och vårdcentral kan ökas genom att specialister vid hjärtklinik aktivt utbyter erfarenheter kring förmaksflimmer med läkare på vårdcentral. I studien presenteras även ett kunskapshanteringsverktyg i form av en kunskapsdatabas för förmedling av dessa erfarenheter. Data har samlats in genom sedan tidigare inspelat material, fokusgrupp, litteraturgranskning samt ett frågeformulär. Ett teoretiskt ramverk, aktivitetsteorin, har sedan använts genom att tillämpas på aktiviteten för specialister vid hjärtklinik respektive läkare vid vårdcentral för att beskriva hur aktiviteten ser ut och hur arbetet fördelas idag. Teorin har sedan applicerats på resultatet av insamlad data för att teoretiskt presentera hur ett aktivt utbyte av erfarenheter skulle kunna påverka aktivitetsstrukturen vid de båda vårdenheterna. Studien visar att det finns kunskap i form av erfarenheter kring förmaksflimmer som anses vara viktig att förmedla från hjärtklinik till vårdcentral och att förmedling av dessa erfarenheter kan göras möjlig genom ett kunskapshanteringsverktyg som stöd för detta.