<p>Användningen av informationsteknologi (IT) på arbetsplatser ökar markant. Detta innebär att organisationer och människor utsätts för förändringar och omstruktureringar som kan vara svåra att hantera. Vid IT-satsningar är satsningens framgång helt beroende av en effektiv användning av IT-verktyget, vilket bl.a. förutsätter att slutanvändarna accepterar och vill använda det.</p><p>På en arbetsplats finns det ett stort antal olika faktorer som kan påverka användaren och användningen av ett IT-verktyg. En av dessa faktorer är ledningen/chefen vilken har möjligheten att skapa förutsättningar och förhållanden som bidrar och ökar chanserna till en effektiv användning och ökad förståelse för IT.</p><p>Undersökningen som gjordes på Försäkringskassan i Skövde hade för syftet att kunna se i vilken utsträckning en chef för en avdelning kan påverka IT-användning via dennes dagliga kontakt med underordnade samt kunna identifiera vilken roll chefen spelar i samband med försäkringskassans genomförda IT-satsning.</p>

<p>Vi människor har en speciell förmåga att känna igen rörelser från andra människor. Olika undersökningar försöker komma fram till om vi är perspektivberoende i vår igenkänning av dessa rörelser, med det menas att vi till exempel skulle ha lättare att kännna igen en rörelse om den sågs från ett visst håll (tex. framifrån). För att studera perspektivberoende kan en ljuspunktsfigur som utför en viss rörelse roteras på olika sätt. Olika undersökningar har roterat figuren antingen plant (figuren visar rättvänd eller upp-och-ner) eller på djupet (figuren visas från vänster eller höger sida). För att studera just perspektivberoende används olika typer av primingstudier.</p><p>Denna rapport presenterar en långtidsprimingstudie som roterar en ljuspunktsfigur plant. Försöksdeltagarna i undersökningen fick till uppgift att försöka benämna den aktivitet som ljuspunktsfiguren utförde. Figurerna kan utföra olika aktiviteter som att gå, hoppa, klättra och så vidare. Vid identifiering av upp-och-nervänd figur som föregåtts av en rättvänd figur presterar försöksdeltagarna signifikant bättre än om figuren inte tidigare visats.</p>

<p>Nya produkter och system är i många fall mycket komplexa och ofta krävs det någon form av introduktion för användaren för att underlätta interaktionen mellan användare och system, kanske vanligast i form av en manual. Användandet av en manual är ett typexempel på en sådan situation där användaren ska söka igenom och ta till sig en stor mängd information. En av förutsättningarna för denna interaktion är att manualen är lätt att läsa, förstå och navigera i. Denna rapport beskriver arbetet med att utröna om en referensmanual som presenteras i elektronisk form är läsbar. Detta har undersökts genom en kombination av intervju och kooperativ utvärdering. Resultaten visar att det till följd av svårigheter att navigera och tolka informationen finns brister i läsbarheten i hjälptexten. Vidare uppfyller inte hjälptexten användarnas förväntningar.</p>

<p>Vid möteshantering används många olika groupware, några av de groupware som används är intranät och e-post. Något som blir allt vanligare är att integrerade intranät och e-postlösningar (exempelvis Sharepoint) används vid möteshantering. Det behövs fler jämförelser om hur användbara olika informationssystem är vid möteshantering. Den här studien syftar till att jämföra hur användbart integrerat intranät och e-post är jämfört med separat intranät och e-post vid möteshantering. För att besvara frågan så har groupware walkhtrough och enkäter använts. Studien har skett på Stena Line i två olika grupper. Resultatet pekar mot att integrerat intranät och e-post är mer användbart vid möteshantering än separat intranät och e-post. Det krävs dock fler liknande undersökningar på andra arbetsplatser för att kunna generalisera resultatet.</p>

<p>Traditionell utbildning av blivande kirurger har hittills skett med hjälp av bredvidgång. Numera finns dock tekniskt avancerade simulatorer inom sjukvården där träning sker i verklighetstrogna scenarion. Nyttan med simulatorträning är ökad patientsäkerhet och ekonomiska fördelar. Miljön inom sjukvården är dynamisk och naturalistiskt beslutsfattande "Naturalistic Decision Making" NDM, studerar hur människor faktiskt fattar beslut i dessa miljöer där många faktorer, såsom tidspress och skiftande mål, påverkar beslutsfattaren. Denna studie har undersökt om beslutsfattandet blir bättre efter träning i titthålskirurgisimulatorn Procedicus. Metoden tänka-högt användes för att studera en av människans kognitiva förmågor, nämligen beslutsfattande. Genom metoden tänka-högt erhölls försöksdeltagarnas tankar som sedan användes för att analysera deras beslutsprocesser. Genom att undersöka om personer tvekar mindre och känner igen fler situationer från träningen kan slutsatsen dras att träning medför bättre beslutsfattande. Deltagarna tvekar mindre än kontrollgruppen och fler situationer av igenkänning förekommer hos experimentgruppen vilket medför att de fattar bättre beslut.</p>

<p>När allt fler produkter blir bärbara, t ex handdatorer och mobiltelefoner, innebär det även att dessa har blivit mindre. Ytan där text och liknande presenteras blir då även den mer begränsad. Läsning kan ses som en komplex kognitiv process med många ingående delar, bland annat tolkning, förståelse och ögats fysiska funktion. Dessa ingående processer begränsas när ytan texten presenteras på är mycket liten. För att motverka detta har alternativa sätt att presentera text på tagits fram, så kallad dynamisk textpresentation. Ett försök har genomförts med presentationssättet "leading" för att få klarhet i hur textens svårighetsgrad, samt presentationsytans bredd påverkar läsarens förståelse och upplevda stress. Resultatet visar att signifikanta skillnader finns i förståelse och stress mellan svåra och lätta texter. Stressen verkar till synes följa nivån av förståelse på ett systematiskt sätt. Dessa skillnader och samband diskuteras utifrån de ingående kognitiva delar läsprocessen består av samt funktioner som parafoveal preview benefit och optokinetic nystagmus.</p>

<p>Anestesören arbetar i en miljö som är dynamisk och komplex vilket gör att det krävs att de kan utföra sekvenser av moment på automatik eftersom det oftast inte finns tid till djupare beslutsöverläggningar. Vid Huddinge Unviersitetssjukhus finns METI som är en patientsimulator. Denna simulator används idag för att öva medicine kandidater i att ge anestesi. Detta arbete undersöker om simulatorträning kan förbättra medicine kandidaters procedurella färdigheter. Undersökningen är en enkätundersökning där frågor som sökte ta reda på deltagarnas procedurella ställdes. Enkäten delades ut till deltagare som fått undervisning i simulatorn och till en grupp deltagare som endast fått traditionell undervisning. Utifrån dessa enkätsvar gjordes en kvalitativ analys där simulatorgruppens enkätsvar jämfördes för att se om gruppen lärt sig något från sin simulatorträning. Det gjordes även en kvantitativ undersökning där ett t-test räknades ut för att se om simulatorgruppens och kontrollgruppens medelvärden var signifikanta. Detta t-test blev statistiskt signifikant</p>

<p>Inom Human- Computer Interaction är användbarhet ett mycket centralt</p><p>begrepp. Användbarhet kan i sin tur delas upp i effektivitetsmått och</p><p>subjektiv uppfattning. Det råder idag delade meningar i forskarvärlden huruvida det existerar en korrelation mellan dessa två mått. Om denna korrelation existerar kanske vidare forskning visar att någon av de två inte utgör en nödvändig del av användbarhetsbegreppet. Om så är fallet skulle detta kunna leda till enklare och billigare design och utvärderingsprocesser. Den här undersökningen syftar till att undersöka om det existerar en korrelation mellan effektivitet och subjektiv uppfattning på world wide web samt att undersöka om det råder skillnader i denna korrelation mellan experter och noviser. För att undersöka detta har en användbarhetsutvärdering med 31 försöksdeltagare genomförts på en webbsida publicerad på www. Resultatet av undersökningen visar inte på några samband eller korrelationer och resultaten är endast marginellt signifikanta. Inga klara slutsatser kan därför dras utifrån resultaten.</p>

<p>Mäns och kvinnors kognition skiljer sig i flera avseenden, bland annat vad gäller interaktion med omvärlden, uppfattning och tolkning av information, problemlösning och så vidare. Dessa skillnader kan även observeras vid människa-datorinteraktion. Tidigare studier har bland annat visat att skärmen läses av olika beroende på kön.</p><p>Denna undersökning genomfördes med hjälp av deltagande observation, intervju och enkätundersökning. Den syftade till att utreda hur barn i årskurs fyra interagerar med lärande dataspel och om det finns någon skillnad mellan flickor och pojkar i det avseendet. Resultatet pekar på att könsrelaterade skillnader finns. Pojkar föredrar abstrakt problemlösning medan flickorna presterar bättre vid interaktion med spel där det förekommer beräkningsdelar. Flickorna visade sig även vara mer intresserade av berättelsetemat i spelen än vad pojkarna var. Pojkarna uppfattade snarare detta som ett störande moment och ville istället fokusera på uppgifterna.</p>

<p>I slutet på 70-talet så identifierades problemet med nästlade monitoranrop av A.M. Lister (1977). Därefter kom flera artiklar med förslag på lösningar, men ingen kom med en generell lösning eller en lösning på problemet inom ett specifikt område. På grund av detta avser författaren att med detta arbete försöka identifiera egenskaperna hos en applikation som introducerar nästlade monitoranrop och försöker dessutom hitta sätt att undvika problemen med dessa anrop.</p>