Syftet i denna studie var att granska närmare hur kognitiv beteendeterapi (KBT) eventeullt kan leda till att individer gör beteendeförändringar. För att kunna granska kognitiv beteendeterapi i ett sammanhang, valdes sömnprogram som ett exempel där det arbetas med kognitiv beteendeterapi som metod. I studiens undersökning valdes att genomföra intervjuer för att uppnå ett relevant resultat som sedan kan bearbetas och analyseras i denna studie. Metoden var att intervjua två terapeuter som arbetar med KBT, samt göra telefonintervjer med deltagare som medverkat i sömnprogram baserat på KBT. Utifrån intervjuerna kunde sedan en redogörelse och jämförelse utföras på resultatet för att möjligen kunna se hur kognitiv beteendeterapi eventuellt kan påverka individerna till en beteendeförändring. Resultatet visade på att inom kognitiv beteendeterapi finns det olika moment som deltagarna ska följa. Teraputerna tror att det är en kombination mellan alla dessa, som är avgörande för om individen eventullt ska kunna göra en beteendeförändring. Deltagare som medverkat i studiens undersökning, visar i resultatet på att de upplever att inte alla moment är avgöradne för om individen ska kunna göra en beteendeförändring.

Västerländsk mindfulnessmeditation har sina rötter i tusenårig buddhistisk tradition, främst genom vipassana- och zentraditionerna. Senaste tiden har mindfulness ökat i popularitet och blivit en accepterad klinisk metod i former som mindfulness based stress reduction. Möjligheten att undersöka dess effekter genom neurovetenskapliga metoder bidrar med intressant och viktig forskning om mänskligt välbefinnande. Dock har tidigare studier visat på bristande samstämmighet vad gäller resultat och metod. Uppsatsen är en litteraturstudie där det huvudsakliga syftet är att utifrån nyare studier undersöka de tydligaste effekterna på hjärnfunktion och struktur av långvarigt praktiserande av mindfulness utifrån vipassana- och zenmeditation. Uppsatsen syftar även till att redogöra för samstämmigheten i dessa nyare studier. Detta gäller resultat men också metod. Studierna tyder på minskad aktivitet i prefrontala cortex (PFC), posteriora cingulum cortex (PCC) och minskad aktivitet mellan PFC och regioner inom default mode network(DMN) som anteriora cingulum cortex (ACC). Studier visar även ökad aktivitet från parietala-occipitala området. Resultaten tyder på förbättrad kroppsmedvetenhet och ökad sensorisk klarhet, ökad förmåga till uppmärksamhetsreglering och inhibition av automatiska responser samt minskning av och ökad kontroll över det spontana flödet av tankar och en förändrad självuppfattning. Jag finner att resultaten var samstämmiga beträffande minskat involverande av frontala och parietala områden, samt svagare förbindelser mellan dessa (dlPFC-IPL, PFC-dACC). Gemensamt för studierna är också att mindfulnessmeditation tycks påverka DMN och områden kopplade till det självrefererande processandet. Det är dock inte klart hur predispositioner inverkat på resultaten och det är något för framtida forskning att klargöra.

Alla har en uppfattning om hur ett matematikprov ska se ut, något som ärvts ner genom generationer. Men är utformningen verkligen optimal för att eleverna ska kunna prestera enligt sin förmåga? Studier av kognitiv kapacitet har visat att kognitivt krävande uppgifter frestar på arbetsminnet och skapar störande effekter som sänker hjärnans prestationsförmåga. Således är kanske den traditionella provutformningen med de svåra uppgifterna sist inte optimal för att eleverna ska kunna visa sina kunskaper på ett sätt som gör dem rättvisa. Denna kvantitativa studies syfte var att undersöka om provfrågornas ordning påverkar elevernas prestationer vid utförandet av matematikprov. Vidare var även av intresse om utformningen påverkade elevernas motivationsnivå, åsikt om provet eller hur lång tid det tog för dem att slutföra alla uppgifter. Två olika provutformningar undersöktes – en med de svåra uppgifterna sist och en med omvänd ordning. Studiens resultat visade ingen stark korrelation mellan utformningen och hur eleverna presterat i allmänhet. Den visade dock att utformningen med de svårare uppgifterna först möjligen kunde gynna de mest ambitiösa eleverna som satt med provet länge. Dessa elever tenderade att prestera bättre och de utförde provet under kortare tid än eleverna i kontrollgruppen. Tidsåtgången i allmänhet påverkades dock inte och inte heller elevernas motivationsnivå. Studien visade slutligen ett starkt samband mellan elevernas åsikt och utformningen: de tenderade att vara mer osäkra i sina åsikter om den nya utformningen och var mer positivt inställda till utformningen med de svåra uppgifterna sist.

In this study I wanted to examine if a missed school lunch could affect students cognitive ability. The students were in the age of 15-16 years old. Previous studies show that there is a significant connection between glucose and cognitive ability and from those I have based my theory. For this thesis a randomized experiment have been used where the participants were divided into two groups one experiment- and one control group. The experiment group was not supposed to eat anything after 10.00 am prior to the testing and the control group was permitted to eat as normal. Before the test the students answered a form about their food hab-its, school motivation and grades so I could see if their food habits could affect their grades. After that the students were tested in their cognitive ability at 13.15 pm trough a cognitive test constructed by me. The experiment didn’t show any significant difference between the ex-periment group and the control group. One interesting connection was however found be-tween the student’s food habits and their grades, students that ate more regularly had signifi-cant better grades.

Syftet med studien var att belysa vilka verbala och ickeverbala tecken en person med demens kunde uppvisa vid smärttillstånd och vilka typer av hjälpmedel kunde underlätta sjuksköterskans arbete med att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom. Design för studien var systematisk litteraturstudie med både kvalitativa och kvantitativa resultatartiklar. Resultat från artiklarna gav ett vitt spektrum av både verbala och ickeverbala indikatorer för smärta hos patienten. Till de vanligaste smärtsignalerna räknades ändringar i ansiktsuttryck efter vokala läten och direkta ord om smärta. Forskarna fann även att personerna med demensproblematik kunde reagera med att bli ”tysta” och att ”dra sig undan” eller att bli aggressiva, oroliga och allmänt utåt agerande. Resultat på studiens andra fråga, vilka typer av hjälpmedel kunde underlätta sjuksköteskans arbete med att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom, gavs en variation av smärtbedömningsinstrument. Från analoga skalor där patienten i själv uppskattade smärta till skalinstrument där sjuksköterskan värderade patientens observerade smärta. Forskarna fann att smärtbedömningsinstrumenten ofta var ”trubbiga” och enbart kunde adekvat mäta smärta hos patienter med verbalförmåga helt eller delvis med fragmenterade ord, men ofta oanvändbar till svårt nedsatt kognitivförmåga.

<p>In this study I wanted to examine if a missed school lunch could affect students cognitive ability. The students were in the age of 15-16 years old. Previous studies show that there is a significant connection between glucose and cognitive ability and from those I have based my theory. For this thesis a randomized experiment have been used where the participants were divided into two groups one experiment- and one control group. The experiment group was not supposed to eat anything after 10.00 am prior to the testing and the control group was permitted to eat as normal. Before the test the students answered a form about their food hab-its, school motivation and grades so I could see if their food habits could affect their grades. After that the students were tested in their cognitive ability at 13.15 pm trough a cognitive test constructed by me. The experiment didn’t show any significant difference between the ex-periment group and the control group. One interesting connection was however found be-tween the student’s food habits and their grades, students that ate more regularly had signifi-cant better grades.</p>

Syftet med den här studien är att synliggöra hur BTI-metoden används i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sätta det i relation till förskolans och förskoleklassens läroplan och gällande skollag. Syftet är också att få en förståelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan påverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat på tidigare studier som gjorts kring användandet av BTI men det finns väldigt lite forskning på det här området. De teoretiska utgångspunkterna består av Skinners teori operant betingning som kommer från behaviorismen och den sätter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hälsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan få för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjälp av dessa teorier och vår empiri. Studien är av kvalitativ art med en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer har valts som forskningsmetod. Vi intervjuade 1 kommunal samordnare, 1 grundskollärare och 6 förskollärare. Resultatet visar på att det finns både inre och yttre faktorer som påverkar hur användandet av BTI ser ut i den ordinarie verksamheten. Både hinder och möjligheter för att involvera BTI kopplat till uppdraget och med avseende på alla barn har identifierats på både individ-, grupp- och organisationsnivå. Intervjuerna gjordes på gruppnivå och organisationsnivå men analyserades utifrån samtliga nivåer d.v.s. individ-, grupp- och organisation.

Studien syftade till att undersöka upplevelsen av specifika och gemensamma faktorer av psykoterapi hos klienter vid psykologmottagningen i Umeå där psykologstudenter bedriver terapier under handledning. Data erhölls från undersökningar som utförts på 86 klienter i psykodynamisk eller kognitiv behandling. Självskattningsinstrument som använts är Comparative Psychotherapy Process Scale (CPPS) som mäter specifika faktorer samt GF-formuläret som nyligen konstruerats för att mäta gemensamma faktorer (common factors). Resultaten har senare statistiskt bearbetats i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Det som framkom var att gruppen som erhöll kognitiv terapi hade högre värden avseende såväl kognitiva specifika faktorer som psykodynamiska jämfört med den psykodynamiska gruppen. KBT-klienter upplevde mer av gemensamma faktorer än PDT-klienter. PDT-klienter skiljde ut PDT- och KBT-processer tydligare än KBT-klienter. Båda instrumenten föreföll i viss mån mäta såväl specifika faktorer som gemensamma faktorer. Ålder, kön och längd på terapin visade sig inte ha någon större betydelse. Att studenterna var nybörjare inom psykoterapi samt utbildas i båda terapiinriktningarna kan ha haft betydelse för utfallet liksom undersökningsgruppens eventuella tidigare erfarenhet av psykoterapi. En mer tydlig profilering avseende såväl klienter som studenter och ett mer enhetligt tillvägagångssätt skulle kunna medföra en bättre utvärdering av instrumenten.

Detta arbete belyser begreppet terapeutisk allians och hur patienten upplever den. Studien bygger på resultat från ett kvalitetsprojekt som genomfördes vid Psykiatriska kliniken, Umeå 2007-2008. Fördjupning har skett i två olika skattningar, ett frågeformulär som handlar om patientens upplevelse av samtalsterapin samt SCL-90 med tonvikt på subskalan interpersonell sensivitet.    Resultatet visar att patienterna upplevt att terapeuten gett värme och stöd, att samarbetet varit bra samt att de uppnått en känsla av förbättring. Vidare visar SCL-90 att symtombilden är relativt lika för män och kvinnor initialt i behandlingen men efter avslutad samtalsbehandling är skillnaden stor. Kvinnors symtombild har förbättrats betydligt men mäns resultat ligger klart under cut-off gränsen för klinisk signifikans.

Fem terapeuter, samtliga psykologer har intervjuats. Frågeställningarna har varit; i vilken grad är kognitiv beteendeterapi användbar för behandling av patienter med Aspergers syndrom? Hur behöver kognitiv terapi tillämpas för personer med Aspergers syndrom? Samtliga terapeuter menar att kognitiv beteendeterapi är en användbar metod, men den behöver modifieras för att passa patientgruppen. De lyfter fram att språket som terapeuten använder bör vara konkret och utan metaforer. Om beteendeanalys används så har de förenklat denna; känslor och kroppsförnimmelser är inte med. Samtliga betonar också den betydelse patientens nätverk har för att främja behandlingen. Anhöriga eller stödpersoner har varit behjälpliga med att se till att hemuppgifter görs, de har uppmuntrat och stöttat personer att komma till samtalen osv. Min viktigaste slutsats är hur mycket det krävs av terapeuten för att kunna behandla denna patientgrupp. Det räcker inte med att ha goda kunskaper inom kognitiv beteendeterapi. Terapeuten behöver ingående kunskap om funktionshindret Aspergers syndrom och besitta kreativitet och lyhördhet för att anpassa terapin efter denna patientgrupp.