Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelse och innebörd av begreppen kognitiv rehabilitering och livskvalitet för personer som hade haft stroke. Studien genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Fem personer ingick i studien, tre män och två kvinnor, alla födda på 30-talet utom en man som föddes på 20-talet. Samtliga var gifta. Personerna rekryterades till studien via en sjuksköterska som hade kännedom om lämpliga personer som blivit utskrivna en kort tid före studiens början. Informanterna intervjuades med hjälp av en intervjuguide med utgångspunkt från två frågeområden som berörde upplevelse av kognitiv rehabilitering och upplevelse och innebörd av livskvalitet efter stroke. Analysen gjordes med hjälp av innehållsanalys. Analysen av de fem intervjuerna gav sex teman; Upplevelse av att inte någon kognitiv rehabilitering har utförts, Upplevelse av att informanten själv förväntades träna upp sina kognitiva funktioner, Strävan efter att leva som vanligt, Förändrad livskvalité, Förändrad livssyn, Betydelsen av det sociala stödet. Det framkom att ingen av informanterna upplevde att det hade genomförts någon kognitiv rehabilitering. Alla upplevde sig däremot ha fått en fullständig fysisk rehabilitering på avdelningen. Informanterna hade som mål med sin rehabilitering att klara av de vardagliga funktionerna i hemmet såsom innan stroken. En av deltagarna upplevde att det förväntades att självständigt träna upp sina kognitiva funktioner. Livskvaliteten idag var att kunna fortsätta leva som förut, vilket förhindrades av vissa inskränkningar motoriskt och kognitivt. Alla värdesatte livet högre idag och accepterade sin situation som den var. Vänskapen med andra var också en viktig del i livskvaliteten.

Syftet med denna undersökning är att visa hur den integrativa metodiken inom svenskämnet finner stöd i kognitionspsykologisk forskning och därmed bredda förståelsen för dessa metoders inverkan på barns utveckling. Skolutvecklingen påverkas av politikers åsikter och av den undervisningstradition som finns inom läraryrket, forskningen har många gånger svårt att göra sig gällande. Jag tror att det finns ett behov av att vidga kunskapen kring lärandets bakomliggande processer då detta kan ge mer status åt läraryrket och bidra till skolutveckling. Detta är en jämförande undersökning av induktiv karaktär där jag genom kvalitativa litteraturstudier försöker att få mitt syfte belyst. Utifrån syftet har jag undersökt den ämnesdidaktiska forskningens erfarenheter beträffande användandet av integrativa undervisningsmetoder. Därefter har jag undersökt vad den kognitiva utvecklingspsykologin säger om barns utveckling och lärande genom att söka efter hur olika aktiviteters verksamhet påverkar bakomliggande utvecklingsprocesser. Undersökningen visar hur lekens integrerande moment; rörelse, tal och sång, handens verksamhet och bildskapande stärker processer på hjärnstamsnivå, vilka har betydelse för perception och spatial förmåga. Forskningen visar att dessa förmågor har avgörande betydelse för språklig, kognitiv och social utveckling.

En avgörande och viktig faktor till hur lärare genomför och planerar sin undervisning är lärares motivation. Faktorer som har inverkan på motivationen är bland annat arbetssituation, kollegor, rektor, eget ansvar samt i vilken utsträckning lärare själva kan påverka deras arbetssituation. Syftet med studien var att undersöka och beskriva lärares syn på den egna motivationen och dess påverkan på undervisningen. Detta har gjorts utifrån socialpsykologisk grund med inriktning på kognitiv teori. Metoden som användes vid datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes med sex legitimerade lärare. Hälften av respondenterna var klasslärare och hälften var fritidslärare. Studiens resultat visade att den största motivationsfaktorn hos samtliga lärare var eleverna. Elevers ärlighet, spontanitet, glädje, kunskapande samt deras lärande var faktorer som bidrog till deras motivation. Respondenterna var överens om att de i stor eller mycket stor utsträckning hade eget ansvar för sin motivation. Även påverkan från rektor och kollegor ansågs spela en stor roll. Rektorn påverkade deras motivation positivt genom att bland annat ge uppmuntran, respons, visa ett tydligt ledarskap, visa engagemang samt ge feedback. Kollegor som tappat motivationen hade en negativ påverkan på respondenternas motivation medan kollegor som ville prova nya saker, hade ett driv framåt, visade förtroende för varandra samt kunde samarbeta motiverade dem på ett positivt sätt. Fritidslärarna gav uttryck för att kollegor hade större inverkan på motivationen än vad klasslärarna uttryckte, men samtliga respondenter var överens om att kollegor hade påverkan på motivationen. Resultatet visade också att två av respondenterna menade att deras arbetssituation inte påverkade deras undervisning, medan de övriga respondenterna uttryckte att den faktiskt påverkade.

Purpose: This thesis aims to study how students in upper secondary school evaluate sources in their everyday school work and how the role of the school library and librarian officiate in this context. Methodology: A web questionnaire was conducted and 155 students from different schools, with or without school library and school librarian, participated. We coded and aggregated the questionnaires according to the strategies that are used when evaluating sources, identified by Francke, Sundin and Limberg. Cognitive authority, a theory by Patrick Wilson, was also a part of our analysis.  Conclusions: The study shows that students use different strategies, separately or combined, as a way to evaluate sources. The teacher is regarded as a cognitive authority and is the main influence concerning source evaluation. It also shows that the role of school libraries and school librarians, in this context, seem to be non-existent. The fact that not all students have access to school libraries makes it difficult to come to any conclusions regarding this matter. It also seems to be an uncertainty regarding the students’ knowledge about their school library and its resources.

Peter, 15 år, ble behandlet for depresjon med CBT. Etter behandling oppfylte han fremdeles kriteriene til mild depressiv episode. Studien har analysert Peters behandling for å undersøke mulige årsaker til utilstrekkelig symptomreduksjon. Kasusstudie ble benyttet som forskningsmetode ut fra et ønske om å forstå et komplekst fenomen i sin naturlige kontekst. Data ble samlet inn gjennom direkte observasjon og ustrukturerte samtaler i terapiforløpet. I analysen ble mønstre i dataene kategorisert og knyttet opp mot empirisk forskning. Analysen avdekket 17 konsepter innenfor 4 systemer: Peters utviklingssystem, foreldrenes omsorgssystem, Peters oppvekstsystem og behandlingssystemet. Konseptene i de 3 første systemene betraktes som risikofaktorer. Konseptene i det siste systemet betraktes som svakheter ved behandlingstilbudet. Funnene illustrerer at årsakene til utilstrekkelig symptomreduksjon er komplekse og kumulative. Basert på funnene ble en alternativ behandling for deprimert ungdom foreslått. Forslaget kombinerer CBT og ABFT i et rammeverk basert på MST. En fordel med forslaget er at mangfoldet av risikofaktorer i større grad blir oppdaget og endret. Ulempen er at gjennomføringen vil kreve betraktelig større økonomiske ressurser enn dagens CBT. Studiens funn gjenspeiler behovet for mer omfattende og brede tiltak i behandling av deprimert ungdom. Videre forskning oppfordres til å utfordre etablerte sannheter om behandling av denne lidelsen.

Forskning av biverkningar inom kognitiv beteendeterapi (KBT) har varit relativt outforskat och viss brist på kunskap råder inom området. Syfte och frågeställningar med detta examensarbete var att undersöka psykoterapeuters uppfattning om och erfarenheter av biverkningar av KBT. Genom en explorativ induktiv studie med kvalitativ ansats undersöktes detta. Informanterna var sex KBT-psykoterapeuter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade på olika beskrivningar av vad en biverkan är och att biverkningar var av både positiv och negativ karaktär. En del av biverkningarna var förväntade och upplevdes ha en positiv effekt utifrån behandlingens syfte och en del av biverkningarna var inte förväntade och upplevdes ha en negativ effekt utifrån behandlingens syfte. Positiva biverkningar ansågs vara relaterade till naturliga reaktioner som förekom vid förändringsarbete och inte var skadliga varken för klienten eller terapin. Negativa biverkningar handlade om bieffekter som var långvariga, ineffektiva och skadliga för klienten. Resultatet visade även att psykoterapeuterna hade erfarenheter av biverkningar inom KBT. Dessa var faktorer som bidrog till negativa effekter i terapin vilka tematiserades som psykoterapeutens förhållningssätt, terapistörande, psykoterapins effekt på omgivningen samt interaktion mellan KBT och samhälle. Fynden var att framför allt två områden inom biverkningar var komplexa och svåra att förebygga eller påverka: dels psykoterapins effekt på omgivningen, dels interaktion mellan KBT och samhälle. Som rekommendation för fortsatt tillämpning av KBT betonades uppmärksamhet kring kontextens påverkan samt vikten av att reflektera över samhällets påverkan på psykoterapiområdet.

The essay concerns corporation’s usage and consumer’s attitude towards the phenomenon Big Data. The aim is to analyse whether corporation-management and future ambitions concerning consumer data coincide with attitudes and opinions of today's consumer, and how these opinions reflect consumer behaviour online. The essay is limited to focus on how companies use consumer data in order to better understand and improve the efficiency of their marketing. A self-composed analyse-model was created using previous studies concerning Internet-usage in Sweden, previous management analysis of corporations use of Big Data combined with theory of Cognitive Dissonance. A questionnaire was then created with the analyse model as foundation. The results show that the respondents were not fully aware of their electronic footprints. An increased awareness leads to the respondents not fully trusting the Internet services they use. In summary, when the community build its functions around Internet or when companies create services that leads to a feeling of dependence, consumers tend to neglect their opinions in favour for their behaviour. Concern over what happens to their consumer data is affected only when a future scenario is presented which the respondents not yet are dependent of.

Denna studie hade som syfte att undersöka om olika heuristiker belastar en individs kognitiva resurser olika mycket, och om det därmed kräver olika mycket av de kognitiva resurserna. För att undersöka detta genomfördes ett experiment med en oberoende mätning, där deltagare fick genomföra ett antal produktval samt ett strooptest. Genom ett tillfällighetsurval värvades 149 deltagare som medverkade i experimentet med 50, 52 och 47 deltagare i tre olika betingelser. Data från 99 deltagare användes i denna uppsats då enbart två av de tre betingelserna användes i denna uppsats. Detta på grund av att studien är en del av en större studie som resulterade i fyra uppsatser, där olika aspekter av experimentet analyserades i var uppsats. Resultatet visade att olika heuristiker belastade kognitiva resurser olika och var därmed olika krävande, men denna skillnad enbart verkar vara kortvarig då inga signifikanta skillnader kunde uppmätas på strooptestet.

Introduktion: Tandvårdsrädsla innebär ett psykiskt och fysiskt lidande för individen. Rädslan för tandvården grundas i olika företeelser: tidigare upplevelser från tandvården och påverkan från förälder. Tandvården har en betydande roll till att kunna lindra rädslan.   Syfte: Att kartlägga vilka behandlingsmetoder som beskrivs i litteraturen för att lindra tandvårdsrädsla.   Frågeställningar: Vilka behandlingsmetoder används för att lindra tandvårdsrädsla?   Metod: Litteraturstudie   Resultat: Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en lyckad metod för att behandla tandvårdsrädsla då KBT går till botten med vad som ligger bakom rädslan. Många av deltagarnas rädsla för tandvården minskade med KBT. Lokalanestesi var många gånger inte tillräckligt för att lindra smärtan. För många deltagare hjälpte inplanerad behandling med sedering att minska ångesten dagarna före besöket. Att medicineras med Midazolam och Alprazolam visade att deltagarna var mer samarbetsvilliga och kände mindre ångest i tandvårdssituationen. Lavendel och handdockor som komplement i tandvårdsbesöket lindrade inte rädslan till tandvården.   Konklusion: Författarna har tittat på vilka behandlingsmetoder som kan lindra tandvårdsrädsla. Det finns studier som visar att medicinering bidrar till minskad ångest men få studier som visar att medicinering bidar till minskad tandvårdsrädsla. Därför skulle ett förslag till vidare forskning vara om medicinering bidrar till minskad tandvårdsrädsla.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.