Digitala läroböcker har ökat i skolorna efter Skolverkets nya riktlinjer 2018 om att skolorna skulle förstärka digitaliseringen. Läroboksförlagen erbjuder därför både traditionella analoga böcker, online- samt digitala böcker. I det här examensarbetet har jag studerat den digitala versionens potentiella påverkan på den kognitiva belastningen vid inlärning jämfört med den traditionella analoga boken. Studien har utförts enligt Swellers kognitiva belastningsteori (cognitive load theory) för att utvärdera hur den kognitiva belastningen påverkas utifrån några valda faktorer som enligt teorin belastar minnet och därmed inlärningen. Resultaten visar att det finns skillnader i den kognitiva belastningen mellan den analoga boken, boken online och den digitala boken enligt de variabler som studerades. Den analoga boken ger med stor sannolikhet den minsta kognitiva belastningen och därmed bättre inlärning för eleverna. Den digitala versionen ger i sin nuvarande form en ökad kognitiv belastning främst genom splittrat fokus.

Föreliggande studies syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan regelbunden fysisk aktivitet respektive kognitiv aktivitet samt kognitiva funktioner bland individer över 65 år. Mer specifikt har föreliggande studie fokuserat på sambandet mellan regelbunden fysisk aktivitet i termer om total träningsmängd samt träningsintensitet och slutligen stillasittande. De kognitiva funktionerna; analytiskt tänkande, bearbetningshastighet och exekutiva funktioner har även studerats. Rekryteringen av deltagare skedde en mötesplats för målgruppen. Sammanlagd deltog totalt 30 deltagare varav 19 kvinnor samt 11 män. Åldrarna för deltagarna varierade mellan 65 till 84 år (M= 73.93, SD=5.85). Deltagarna besvarade först ett frågeformulär med bakgrundsfrågor (kön, ålder, utbildningsnivå) samt om deras fysiska aktivitet (International Physical Activities Questionnaire, IPAQ) och kognitionsvanor (Florida Cognitive Activities Scale, FCAS). Efter frågeformuläret var ifyllt och besvarat tilldelades deltagarna de kognitiva testerna som avser att mäta analytiskt tänkande (via Cognitive Reflection Test, CRT), bearbetningshastighet (via Trail Making Test A, TMT A, samt Symbol Digit Modalities Test, SDMT) samt exekutiva funktioner (via Trail Making Test B, TMT B).  Föreliggande studies resultat visar att Total kognitiv aktivitet har ett positivt samband med kognitiv förmåga, mer specifikt bearbetningshastighet samt exekutiva funktioner. Studien tyder inte på att det finns något samband mellan fysisk aktivitet och kognitiv förmåga. / The purpose of the present study was to study whether there was any relationship between regular physical activity and cognitive activity as well as cognitive functions for the age group 65+. More specifically, the present study has focused on the relationship between regular physical activity in terms of total amount of exercise as well as exercise intensity and finally being sedentary. The cognitive functions; analytical thinking, processing speed and executive functions have also been studied. The recruitment of participants took place via meeting places for the target group. A total of 30 participants took part, of which 19 were women and 11 were men. The ages of the participants varied between 65 to 84 years (M= 73.93, SD=5.85). The participants answered a questionnaire with background questions (gender, age, level of education) as well as about their exercise habits (International Physical Activities Questionnaire, IPAQ) and cognitive habits (Florida Cognitive Activities Scale, FCAS). After the questionnaire was completed and answered, the participants were assigned the cognitive tests that aim to measure analytical thinking (via the Cognitive Reflection Test, CRT), processing speed (via the Trail Making Test A, TMT A, and the Symbol Digit Modalities Test, SDMT) and executive functions (via Trail Making Test B, TMT B). The results of the present study show that Total cognitive activity has a positive relationship with cognitive ability, more specifically processing speed and executive functions. The study does not indicate that there is any relationship between physical activity and cognitive ability.

Kognitiv sjukdom kommer att öka i samband med en växande population, vilket i sin tur skapar ett större ansvar för samhället med ett ökat vårdbehov samt ansvar för att bidra med vård av god kvalitet. Eftersom tidigare forskning visat att patienter med kognitiv sjukdom som vårdats på sjukhus fått sämre utfall än andra patienter krävs det att sjuksköterskan har kunskap om patienter med kognitiv sjukdom och vilken vård varje enskild patient har rätt till. För att främja denna utveckling behövs ytterligare kunskaper kring sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med kognitiv sjukdom. Syftet med denna litteraturöversikt var att utforska hur sjuksköterskor på somatisk vårdavdelning erfar att vårda patienter med kognitiv sjukdom. Efter granskning av identifierade studier inkluderades slutligen åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet strukturerades i totalt två teman med tillhörande fem subteman. Av resultatet framkom att sjuksköterskor upplevde vårdandet av patienter med kognitiv sjukdom som utmanande på grund av deras svårigheter att förstå patientens behov. Resultatet visade därmed vikten av en anpassad vårdavdelning, goda arbetsförhållanden, vårdande relation till patienten där individuella behov tillgodoses samt sjuksköterskans kunskap och erfarenheter. I diskussionen diskuterades sjuksköterskornas vårdande relation till patienten, kunskapsbrist samt upplevda tidsbrist. Slutsatsen visar att det krävs förbättring av sjuksköterskans kunskap och kompentens samt arbetsförhållanden för att vården ska ske utifrån patientens perspektiv.

The aim of this thesis is to contribute with knowledge on how library staff work to increase cognitive accessibility for people with cognitive disabilities in libraries. According to the Swedish Library Act and The UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities (UNCRPD), people with cognitive disabilities are a priority group. The aim is achieved through five semi-structured interviews with library staff that actively work to increase cognitive accessibility for this group. The empirical data from the interviews were categorized into themes and analyzed through a combination of M. K. Buckland ́s fifth barrier in the theory of Access to Information, and Johansson and Larsdotters five categories of information.  Our study shows library staff´s perceptions and descriptions of the work that is done to increase cognitive accessibility in libraries. Two parts that seem to be important are a friendly behavior from the library staff towards people with cognitive disabilities, and the reduction of impressions in the library room, in order to avoid information overload. The staff's commitment, competence and collaboration with the focused user group, appears to be key factors in the development of cognitive accessibility work in libraries.

Syfte: Syftet var att kartlägga effekten av kognitiv beteendeterapi och mindfulness baserad kognitiv terapi hos personer som lider av hypokondri/hälsoångest.Bakgrund: Hypokondri är en undergrupp till somatoforma syndrom, vilket är symtom som inte kan förklaras genom generell medicin. Hypokondri är svårdiagnostiserat och har en underklassificerad term vid namn hälsoångest. Olika behandlingsformer för hypokondri/hälsoångest kan bland annat vara kognitiv beteendeterapi eller mindfulness baserad kognitiv terapi med olika inriktningar.Metod: En litteraturstudie utfördes enligt Goodmans sju steg, där det sista steget exkluderades. Inklusionskriterier var studier som redovisade resultat med deltagare som uppfyllde kriterierna för hypokondri/hälsoångest. Artiklar som krävde en avgift exkluderas från studien. Databassökningar gjordes i PubMed, CINAHL och PsycINFO där tio vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades. Resultat: Behandlingstid var en avgörande faktor för reducering av hypokondri/hälsoångest, där gruppbehandling visade sig ge god effekt. Kognitiv beteendeterapi och mindfulness baserad kognitiv terapi reducerade den negativa synen och attityden på sjukdom och minskade uppmärksamheten över kroppsliga symtom. Konklusion: Graden av hypokondri/hälsoångest minskade med hjälp av kognitiv beteendeterapi, mindfulness baserad kognitiv terapi eller kognitiv terapi. Gruppbehandling gav positiv effekt och visade sig vara kostnadseffektivt för sjukvården. / Aim: The aim was to describe the effect cognitive behavior therapy and mindfulness-based cognitive therapy had on people who suffered from hypochondriasis/health anxiety.Background: Hypochondriasis is a subordinate group to somatoform disorders, which are disorders that cannot be explained by general medicine. Hypochondriasis is difficult to diagnose and has a subordinate term called health anxiety. Mindfulness-based cognitive therapy and cognitive behavioral therapy are different types of treatments for hypochondriasis/health anxiety. Method: A literature study was carried out according to Goodman’s seven steps, the last step was excluded. Inclusion criteria was studies that presented a result of participants who had criteria for hypochondriasis/health anxiety. Payment articles were excluded. Database searches were carried out in PubMed, CINAHL and PsycINFO, where ten scientific articles were chosen, and analyzed. Result: Time of treatment was a substantial factor for reduced hypochondriasis/health anxiety. Treatment in group had a significant effect on treatment outcome. Cognitive behavior therapy, and mindfulness-based cognitive therapy reduced the intrusive image and attitude of being sick, and reduced the attention of bodily symptoms.Conclusion: Hypochondriasis/health anxiety reduced due to treatment. Group treatment had a significant effect on outcome, and showed cost-effectiveness in health care.

Syfte. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga förekomst av och faktorer av betydelse för förstoppning bland äldre personer med kognitiv nedsättning på särskilda boenden i Västerbotten. Bakgrund. Generellt har forskning om förstoppning inriktats på behandling, orsaker, ekonomiska konsekvenser och påverkan på livskvalitén. Så långt vi funnit finns en brist på studier om förstoppning hos personer med kognitiv nedsättning. Design. En kvantitativ tvärsnittsstudie. Metod. Denna studie ingår som en del av en större tvärsnittsstudie. Data samlades in genom instrumentet Multi-Dimensional Dementia Assessment Scale. Totalt uppfyllde 1469 vårdtagare inklusionskriterierna för denna studie. Frågorna har besvarats av personal som känner den boende bäst. Med förstoppning avses i denna studie att personalen har bedömt att vårdtagaren har trög mage. Resultat. I föreliggande studie framkom att 41 % av vårdtagarna var förstoppade. Av vårdtagare med förstoppning hade en signifikant högre andel benägenhet att bruka fysiskt våld (22,1% vs 15,8%), slå andra vårdtagare och personal (14,5% vs 10,0%) och skrika eller ropa ihållande (21,7% vs 14,3%). En signifikant högre andel av vårdtagare med förstoppning hade smärtor (63,6% vs 53,5%) och svår talrubbning (16,2% vs 8,3%).  Vidare framkom att en signifikant högre andel av vårdtagare med förstoppning saknar förmåga att gå självständigt (53,2% vs 34%) och är föremål för fysiska begränsningsåtgärder (21,6% vs 11,5%). Slutsats och betydelse för klinisk praktik. Med resultatet från föreliggande studie poängteras sjuksköterskors roll att tolka beteendesymtom som möjlig kommunikation om basala behov som exempelvis tarmtömning. Vår studie visar att det behövs mer forskning om hur personer med kognitiv nedsättning förmedlar sig för att kunna utveckla och förbättra vårdkvalitén för denna patientgrupp. Detta skulle kunna leda till att riskerna för felbehandling med läkemedel eller fysiska begränsningsåtgärder minskar. / Aim and objectives. The aim of this study was to chart the occurrence of and significant factors of constipation among residents with cognitive impairment that live in residential care settings in Västerbotten. Background. Most research on constipation focuses on treatment, causes, costs and how constipation affects the quality of life. Few scientific articles focus on residents with cognitive impairment that suffer from constipation. Design. A quantitative cross-sectional study Methods. This study was part of a larger cross-sectional study. Data was collected through the instrument Multi-Dimensional Dementia Assessment Scale. A total of 1469 residents met the inclusion criteria for this study. The questions has been answered by a member of the staff who knows the resident best. Constipation in this study is referred to that the staff has determined that the resident has constipation. Results. The study revealed that 41% of the total population were constipated. It also showed that a higher proportion in the group with constipation used physical violence (22,1% vs 15,8%), beat other residents(14,5% vs 10,0%) and screamed or shout persistently (21,7% vs 14,3%). It also revealed that a higher proportion in the group with constipation had more pain (63,6% vs 53,5%)  and more severe speech disorders (16,2% vs 8,3%) and often lacked the ability to walk independently (53,2% vs 34%) and were more often subjected to physical restraint (21,6% vs 11,5%).  Conclusion and relevance to clinical practice. This study highlights the nurses’ role in interpreting residents’ behavioral symptoms as possible communication about basic needs such as defecation. Our study also illustrates that more research is needed on how residents with cognitive impairment communicate, so that the quality of their care can be improved. This new research could minimize the risk of errors with medicines and decrease physical impairment.

<p>Lindrig kognitiv störning (eng. mild cognitive impairment, MCI) är en term som började användas på 1990-talet för att benämna personer med kognitiva tillstånd i gränsområdet mellan normalt fungerande och demens. Syftet med MCI-forskningen är att identifiera individer med demenssjukdom i ett mycket tidigt skede av sjukdomen för att i framtiden kunna sätta in behandling tidigare än idag. I longitudinella studier har det visat sig att personer med MCI inom några år antingen försämras kognitivt (med eller utan demens), förbättras kognitivt, eller förblir stabila i kognitiv funktion. Vid ett konsensusmöte 2003 föreslogs fyra subgrupper av MCI. Syftet med föreliggande studie var att subgruppera 245 patienter som utretts vid minnesklinik med diagnosen MCI. Subgrupperingen gjordes utifrån resultat på kognitiva funktionstest, vilka tillsammans med medicinska undersökningsresultat hämtades ur databasen GEDOC, Karolinska universitetssjukhuset. Den största gruppen patienter placerades i subgrupp 3 (MCI med episodminnesstörning samt störning i en eller flera andra kognitiva domäner). Eventuella samband mellan typ av kognitiv funktionsnedsättning och medicinska riskfaktorer undersöktes med envägs (4 grupper) ANOVA respektive chi-två och signifikans erhölls för utbildning, LDL-blodfett och nedsatt sköldkörtelfunktion. Denna studie berör ett forskningsmässigt relativt outforskat område då tidigare studier främst har jämfört personer med MCI med normala medan föreliggande studie jämförde personer med olika typ av MCI med varandra. Ytterligare studier behövs för att avgöra om denna subgruppering är kliniskt relevant.</p>

<p>Normbrytande beteenden hos barn och ungdomar är ett växande problem med stora konsekvenser på såväl individ- som samhällsnivå. Behandling med direkt barnfokus finns, men den mest framgångsrika behandlingen bygger på föräldramedverkan. Detta innebär att barn som saknar föräldrastöd riskerar att få mindre effektiv hjälp. Studiens tre syften var att a) undersöka effekten av en behandling med barnfokus utan föräldramedverkan, b) utforma och utprova en telefoncoachningskomponent som behandlingstillägg, c) undersöka om telefoncoachningen gav tilläggseffekter. Tio pojkar med normbrytande beteende deltog i studien. Behandlingen omfattade tio sessioner och ägde rum inom barn- och ungdomspsykiatrisk rutinvård. Hälften av pojkarna fick telefoncoachning mellan behandlingssessionerna. Resultaten indikerar en generell positiv behandlingseffekt samt en viss tilläggseffekt av telefoncoachningen som i övrigt visade sig vara billig och praktiskt genomförbar.</p>

<p>Undersökningar visar att barn i grundskolan mår allt sämre. Många svenska skolbarn lider av oro, ångest och nedstämdhet. Denna studies syfte var att undersöka om gruppbehandling i skolmiljön kan ge resultat i form av minskad förekomst av oro, ångest och nedstämdhet hos barn. För behandlingen valdes Tillämpad Avslappning och Medveten Närvaro som båda har använts i gruppbehandling för olika svårigheter. Manualer för barnbehandling skapades för de båda metoderna. Behandlingen omfattade 12 sessioner à 30 minuter under 6 veckor. Undersökningsdeltagare var 39 barn i åk 3 i en Stockholmsskola. Barnen randomiserades till behandling med Tillämpad Avslappning (N = 10), behandling med Medveten Närvaro (N = 9) och väntelista (N = 20). Mätningar med PSWQ-C, MASC och CDI-S visade att barnen i behandlingsgrupperna hade minskat signifikant på samtliga skalor vid eftermätning. En utvärdering visade att barnen var nöjda med träningen. Sammantaget stöder undersökningen förebyggande behandlingsarbete i grundskolan.</p>

<p>Approximately one third of all patients in primary care have a psychosocial component to their illness that requires adequate professional treatment. However, primary care is insufficiently prepared for these patients. The aim of this case-study was to evaluate a pilot project in primary care offering psychotherapy as a treatment alternative. The data collected includes 1) data from 352 referred patients regarding demographics, diagnosis, treatment duration and pre- and post health status, 2) a patient-satisfaction questionnaire and 3) interviews with six therapists and five medical doctors. The treated patients improved significantly and showed a high degree of satisfaction. Doctors and therapists agreed on the advantages of cooperation and of psychotherapy as a treatment alternative in the primary care setting.</p>