Studien undersöker diskurser kring föräldraförmåga hos föräldrar med kognitiv funktionsnedsättning i domar rörande 2 § Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Materialet studien utgått ifrån består av 20 LVU-domar från år 2016 till år 2017 där det finns omnämnt att en eller flera föräldrar har kognitiv funktionsnedsättning.  Studiens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och kritisk diskursanalys, samt teorier kring normalitet och avvikelse. Socialkonstruktionismen har även fungerat som ansats och har legat till grund för tolkningen av materialet. Med kritisk diskursanalys som analysmetod har fyra diskurser framträtt efter genomläsning och tematisering. Dessa fyra diskurser är omsorg om barnet, insikt, kompensationsfaktorn och slutligen bekräftande av föräldrarnas goda vilja. Studiens resultat visar att föräldraförmågan hos föräldrar med kognitiv funktionsnedsättning i domarna konstrueras som bristfällig och avvikande från normen. Studien bidrar med att rikta uppmärksamhet mot ett familjeperspektiv i socialt arbete snarare än att ställa barn- och föräldraperspektivet mot varandra. Utifrån studiens resultat betonas även språkets betydelse i det sociala arbetets praktik i och med språkets roll i konstruerande av klienter och deras familjeförhållanden.

The aim of this study is to understand how the staff is working with users with cognitive impairments and how they see at the participation of its users. This can be broken down into two parts, how to reflect on the problem and also how to work actively with it. The reflective part is the opportunities and difficulties the staff will tend to see with participation. The active part is how they are working to develop ways to increase the participation of users with cognitive impairments. Our study is based on qualitative interviews with seven respondents. The theoretical framework we have used for our study is duty ethics and utilitarian ethics. The result indicates that a measure of non-participation is accepted within supportive activities for people with cognitive impairments based on their level of function. We conclude that professionals working with cognitively impaired users make a decision to limit unhealthy and destructive behaviors with the reason that it is for the best long term effect for the user’s quality of life.

Bakgrund: Demenssjukdomar är en av de vanligaste sjukdomarna idag. Beräknat finns det ca 47,5 miljoner människor världen över som har någon typ av demenssjukdom, varav 150 000 personer finns i Sverige. Syfte: Syftet är att beskriva hur anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom upplever sitt dagliga liv. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt har använts där data har samlats in från kvalitativa studier som sedan analyserats induktivt. Resultat: Anhöriga upplever att det är många negativa känslor involverade i att vara anhörigvårdare, så som stress, depression och att uppleva börda. Dock anser anhöriga att inte allt är negativt. Trots att framtiden kan se mörk ut finns det ändå det som är positivt. Dessa känslor är oftast glädje, kärlek och att de växer som personer. Anhöriga använder sig även av en rad strategier för att underlätta vardagen såsom att göra olika aktiviteter. Slutsats: Det är väldigt påfrestande att vara anhörigvårdare till en person med demenssjukdom. Flera negativa känslor kan uppstå men även positiva känslor kan upplevas. Det krävs kunskap om sig själv som anhörig men även om sjukdomen som personen har som vårdas. / Background: Dementia counts as one of the most common diseases today. Estimated, there are around 47.5 million people worldwide that has some kind of dementia, of which 150 000 persons are in Sweden. Purpose: The aim of the study is to describe relatives caring for persons with dementia are experiencing daily life. Method: A literature review has been used where data has been collected from qualitative studies and later been analyzed inductively. Results: Relatives experience that there are many negative emotions involved when they’re caring for someone with dementia. Emotions such as stress, depression and the feeling of carrying a burden. However, not everything is seen as negative. Although the future may not look so bright, there is still a lot of positive feelings involved. Some of the most common are joy, love, and the feeling of personal growth. Conclusion: It's highly stressful to be a family carer to a person with dementia. Several negative feelings may arise, but also positive emotions will be experienced. It requires knowledge of oneself as a relative but also about the disease that the person is being cared for.

Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara effekter utifrån användning av ett digitalt verktyg som är designat för brukare med kognitiva funktionsnedsättningar. Den valda analysenheten för syftet är ett relationsperspektiv, med ett primärt fokus på brukarens livskvalitetseffekter och ett sekundärt fokus på planerarens arbetsprocesseffekter. Kandidatuppsatsens metod har författaren använt sig av en kvalitativ och en kvantitativ metod och med en kombination av dessa två metoder. För denna uppsatsstudie användes kvalitativa intervjuer för att samla in djupa empiriska data från planerare. I uppsatsstudien användes även kvantitativa enkäter för att samla in data från brukare med kognitiva funktionsnedsättningar. De viktigaste slutsatserna i studien framgår att brukarna uppfattar en ökad livskvalitet genom användning av Wellbee. Brukarens och planerarens relation har förändrats med avseende att brukarna har blivit mer självständiga och inte behöver få lika mycket hjälp som tidigare. Planerarna tycker att brukarna smälter in mer bland andra människor sedan brukarna började använda Wellbee och användningen ger brukaren en ökad livskvalité eftersom de nu kan känna sig friare från samhällets omgivande reaktioner. Trots att planerarna tycker att det tar för mycket tid att lägga in bilder i Wellbee, som är ett måste för brukarna, har planerarnas arbetsprocess förändrats. Planerarens arbetsdag har blivit tydligare och lugnare genom användning av Wellbee.

Abstract The aim of the study was to examine how a school team works with formative assessment in compulsory school for pupils with intellectual disabilities. The study had a particular focus on formative assessment in relation to pupils with moderate and severe intellectual disabilities. Since there is a lack of research within the field of formative assessment and pupils with moderate and severe disabilities this study may contribute to new knowledge in this field.   A sociocultural perspective has been used as a theoretical framework. A central concept in the sociocultural perspective is that people develop knowledge in interaction with other people and that communication and language is important.  The methodical framework was inspired by an ethnographic approach and the empirical material was concocted by participatory observations and by interviews. In the class there were six pupils (3 girls and 3 boys) and in the staff there were two teachers and three assistants.   The result show that the staffs communications skills and relational work is an important factor for the formative assessment. To meet the pupils in their development the staff had to use both intellectual and material tools in order to make it possible for the pupils to participate in the formative process. / Självständiga arbetet är på avancerad nivå och är utförd under ht-14. Författare till detta självständiga arbete i kursen 4PP23E är Malena Östlund som har haft Christer Jacobson som handledare och Elisabet Frithiof som examinator.   Syftet med studien var att undersöka ett arbetslags arbete med formativ bedömning i grundsärskolan för elever med kognitiv funktionsnedsättning. Studien hade ett särskilt fokus på formativ bedömning i förhållande till elever med måttlig och omfattande kognitiv funktionsnedsättning. Eftersom det finns en brist på forskning inom detta område kan studien bidra till ny kunskap.   Ett sociokulturellt perspektiv har använts som teoretisk referensram. Ett centralt begrepp i det sociokulturella perspektivet är att människor utvecklar kunskap i samspel med andra människor och att kommunikation och språk är en viktig del i arbetet. Undersökningen inspirerades av en etnografisk ansats och det empiriska materialet har utgjorts av deltagande observationer och intervjuer. I klassen fanns det sex elever (3 flickor och 3 pojkar) och personalen som arbetade i klassen var två lärare och tre assistenter.   Resultatet visar att personalens kommunikationsförmåga och relationsarbete är en viktig faktor för den formativa bedömningen. För att möta eleverna i deras utveckling var personalen tvungen att använda både intellektuella och materiella verktyg för att göra det möjligt för eleverna att delta i den formativa processen.

Många människor lider av kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan försämraförmågan att använda teknik och leda till att människor går miste om många verktyg och funktionersom andra tar för givet. Att ta hänsyn till kognitiva funktionsnedsättningar i utvecklingen avmobilapplikationer är utmanande då vissa gränssnitt och funktioner kan upplevas som för kompliceradeeller ostrukturerade. I denna uppsats presenteras designmönster som kan bidra till en inkluderandedesign enligt konceptet Design för alla. Design för alla innebär design som möjliggör användande föralla människor. Designmönstren har nåtts genom kvalitativ metod. Intervjuer med sakkunniga inomkognitiva funktionsnedsättningar och tekniska hjälpmedel har varit den huvudsakligadatainsamlingsmetodiken.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar skolor har för att skapa samspel mellan elever mottagna i grundsärskolan och elever i grundskola i år 7-9. Detta har skett genom en enkätstudie där 21 rektorer har agerat respondenter.De teoretiska utgångspunkterna som har valts är sociokulturellt och interaktionistiskt perspektiv samt stämpling och identitet. Resultatet har kategoriserats utifrån olika faktorer som påverkar möjligheterna till samspel och visar att elever från de olika skolformerna samspelar i väldigt begränsad form trots att det finns goda förutsättningar i de flesta fall. Utifrån de valda teorierna har resultatet analyserats med en kvalitativ ansats för att försöka förstå vilka samhälleliga villkor som styr och påverkar människor. Vi kunde genom vårt resultat bland annat se att fem av de 21 undersökta skolorna är segregerade från grundskolan och eleverna får där inte möjlighet till samspel med jämnåriga.Vår datainsamling som omfattar 21 undersökta skolor är för liten för att kunna göra större generaliseringar men vi ser ändå tendenser till att grundsärskolan fortfarande inte är fullt inkluderad. De antaganden vi gör är att det handlar om gamla synsätt och värderingar som är svåra att bryta och därför fortfarande får stort inflytande på de förutsättningar skolan har för att möjliggöra samspel.

Bakgrund: Kognitiv funktionsnedsättning kan uppstå på grund av olika funktionsstörningar, skador samt sjukdomar som påverkar hjärnan. Patienter med kognitiv funktionsnedsättning förekommer många gånger inom hälsosjukvården. Många gånger upplever dessa patienter stress, oro och rädsla i möte med sjuksköterskan eller övriga vårdpersonal. Syfte: Studiens syfte var att belysa erfarenheter av kommunikation med sjuksköterskan hos patienter med kognitiv funktionsnedsättning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design. Elva vetenskapliga artiklar användes för att få fram resultatet. Databassökningen genomfördes med blocksökningar i CINAHL och PubMed. Artiklarna granskades utefter relevans och kvalitet Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i två huvudkategorier. Kategori 1: se och förstå patienten med underkategorierna: samspel mellan patient och sjuksköterska, tidsbrist, och emotionella upplevelser. Kategori 2: patients syn på kommunikation med följande underkategorier: kommunikationshinder som inverkar negativt och icke- hållbar informationsöverföring. Konklusion: Litteraturstudien visade att patienter med kognitiv funktionsnedsättning upplevde att kommunikationen var begränsad på grund av brist i såväl tid som kunskap samt i förståelse. Resultatet påvisade även flertalet bristande faktorer som alla utgör ett problem i omvårdnaden av berörd patientgrupp. / Background: Cognitive impairment may occur due to various cognitive disorders, injuries and diseases that affect the brain. Cognitively impaired patients appear many times in health care, and often these patients experienced stress, anxiety and fear when interacting with nurses and or other healthcare professionals. Purpose: The aim of the study was to highlight the experiences of cognitively impaired patients and their communication with nurses. Method: The research was carried out using a literature study with qualitative design. Eleven scientific articles were used to get the results along with a data collection from the database CINAHL and PubMed. The articles were examined and chosen according to their relevancy and quality. Result: The analysis of the articles resulted in two main categories. Category1: to see and understand the patient with the following subcategories: interaction between patient and nurse, lack of time, and emotional experiences. Category 2: Patients’ view regarding communication with the subcategory: communication barriers that have a negative and nonsustainable transfer of information Conclusion: Several negative experiences were found in patients with cognitive impairment in health care. In order not to exclude this patient group and treat them unfairly, it is of great importance to understand their experiences. In order for the nurse to be able to work from person-centered care, an understanding of the patients' experiences of living with a cognitive disability is needed.

Bakgrund: Allt eftersom demenssjukdomen fortskrider får många patienter svårigheter att äta på grund av utvecklade kognitiva och fysiska funktionsnedsättningar. Problem: Patienter med demenssjukdom löper därför risk för undernäring och försämrad hälsa då deras tillstånd i förlängningen leder till måltidsrelaterade svårigheter. Kunskaper om hur måltidsmiljön kan främjas vid demenssjukdom blir därför viktig i omvårdnadsarbetet då det i vårdandet av personer med olika demenssjukdomar kan skapa förutsättningar för en god nutrition och ökat välbefinnande. Syfte: Är att skapa en översikt över hur vårdare kan främja måltidsmiljön för patienter med demenssjukdom på äldreboende. Metod: Allmän litteraturöversikt varav åtta artiklar är kvantitativa, fyra är kvalitativa och en av mixad metod. Resultat: Mynnade ut i tre kategorier: stöd, atmosfär och fysisk miljö. Patientens funktionella förmåga samt koncentrationsförmåga kan öka och oro kan minska om vårdare skapar en hemtrevlig miljö och är närvarande vid måltider. Slutsatser: Vårdaren har en central roll i att främja måltidsmiljön. Att vara närvarande vid mötet med patienter under måltider, se varje enskild patient och anpassa måltidsstöd efter patientens behov kan leda till ökat mat- och vätskeintag, ökad funktionell förmåga och minska ett matningsberoende.

Spänningsfältet mellan självbestämmande och ett gott liv för personer med kognitiva funktionsnedsättningar som befinner sig i omsorgsverksamheter är ett område där ett etiskt resonemang måste föras. När och hur får någons autonomi inskränkas? Till vår hjälp behöver vi omsorgsetikens syn på autonomi eftersom det klassiska liberala sättet att se på autonomi inte tar hänsyn till självbestämmande i relation till kognitiva funktionsnedsättningar. Med hjälp av ett etiskt ramverk, framtaget av Page och Hejlskov Elvén med flera (2019), kan vi tydliggöra vilka argument som krävs för att vi ska få lov att begränsa den andres autonomi, och hur. Det etiska ramverket tillsammans med empati som etiskt imperativ och informerat samtycke, även detta sett ur ett omsorgsetiskt perspektiv, syftar till att säkerställa att människans värdighet och livskvalitet inte sätts ur spel när vi överväger att inkräkta på någons autonomi och bör ses som en etisk modell för personal att använda sig av när de står inför etiska dilemman. / The tension between autonomy and a good life for people with cognitive disabilities in care practices is an area where an ethical discussion must take place. When and how may someone´s autonomy be restricted? We need to turn the ethics of care for help since the classical liberal tradition doesn´t take into account autonomy related to people with cognitive disabilities. With the help of an ethical framework, made by Page and Hejlskov Elvén et al.(2019), we can clarify what arguments are required for us to be allowed to limit someone´s autonomy, and how. The ethical framework together with empathy as an ethical imperative along with informed consent, also seen from the perspective of care ethics, aim to ensure that human dignity and quality of life are not jeopardized when we consider infringing someone´s autonomy and should be seen as an ethical guide for staff to use when faced with ethical dilemmas.