The aim of the thesis is to gather knowledge about how public libraries work with cognitive accessibility in marketing and communication activities and to investigate opportunities for knowledge sharing. Users with disabilities are a priority group for public libraries, but research on working methods is lacking. The result therefore carries both scientific and societal relevance. The research questions are: How do librarians describe the abilities they have and the conditions they need to communicate in an accessible way? How do librarians view the possibilities of making their work useful in a broader context, for other librarians? The study is based on four interviews with staff from four public libraries with a work in progress to improve accessibility in their communication. The result was analysed through the theoretical framework of relationship marketing (Gummesson) and access to information (Buckland). The result shows that important priorities for management are to provide time and resources for knowledge acquisition. Internal as well as external collaborations have been initiated, but the librarians want primarily to develop cooperation with people in the target group, which has not been done sufficiently so far. The participants attest that the library field is well suited for exchange and collaboration. For further development they suggest national and regional networks, publications and informal groups on social media. The acquired knowledge within the organization combined with already established working methods and relationships can provide continued development.

Is school really a place for everyone? In this master thesis I will write about advantages and disadvantages for a pupil with cognitive disabilities, especially regarding the subjects science and technology. I have read articles and dissertations on the subject and I have also performed a number of interviews with parents, teachers and a head master to be able to come to some results. During the work I have learned a tremendous amount about both advantages and disadvantages and what is necessary to succeed with an integration. My results shows that there is not just advantages with integration on all levels but neither are there just negative aspects of it. It very much depends on the individual and its needs and special conditions. In some cases integration might be successful and in other cases it might not be a good idea. An important factor is that the teachers of the elementary school in question must get the competence and support they need to be able to feel that they can educate children with different conditions and not simply see it as a problem but instead see the possibilities. My opinion is that the current teacher education lack special education. To include special educational courses would be an important basis for pupils with cognitive disabilities to get a just and professional education when integrated in a regular elementary school.

AbstraktHolmqvist, Malin (2016). ”Elever lär med ryggen mot varandra” En studie om hur personal i särskolan inriktning ämnesområden gynnar samspel mellan elever i lärande situationer ”Pupil learn with their back to each other” A study how staff in special schools for students with intellectual disabilities promotes interaction between students in learning situations Speciallärarexamen, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola ForskningsområdeMin erfarenhet från grundsärskolan visar att när det skapas samspelssituationer för elever med förspråklig kommunikationsförmåga handlar det ofta om att föra samman elever i olika aktiviteter och att personalen låter eleverna samspela på egen hand. Andersons (2002) och Östlunds (2012) studier visar att det förekommer mer vertikal kommunikation mellan personal och elever i undervisningssituationer än horisontell kommunikation. Hur kan pedagoger inte bara möjliggöra utan också stödja och utveckla samspelet så att det blir ett lärande samspel i mina undervisningsgrupper? Forskning visar på personalen betydelse i klassrummet (Hattie, 2013).Syfte och frågeställningSyftet med studien är att ur ett sociokulturellt perspektiv studera samspel mellan sex elever i tre utvalda klassrumsaktiviteter genom videoobservationer och Stimulated Recall. Föreliggande studie avser belysa hur personal i grundsärskolan inriktning ämnesområde kan främja det lärande samspelet mellan eleverna. Utifrån syftet kan följande frågeställning preciseras:•Hur främjar personal i grundsärskolan inriktning ämnesområden samspel mellan eleverna i samlingsaktivitet, bollhavsaktivitet och lekaktivitet?Teoretisk förankringStudien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Vygotskij framhöll att samspel är lärande och främjar utveckling (Strandberg, 2006). Denna studie inriktar sig på att belysa vad som händer i samspel mellan elever med och utan artefakter (Säljö, 2003). MetodStudien är av kvalitativ art och med inspiration av etnografi genom att den genomfördes i ett klassrum under en termin. Data samlades in genom videoobservationer samt reflektioner tillsammans med en kritisk vän sk Stimulated Recall. Stimulated Recall är en metod som genom en videoinspelad aktivitet används för att stimulera tänkandet och reflektera över de handlingar som sker i filmsekvensen (Haglund, 2003).Resultat och analysTre huvudområden framträdde i vad som gynnar det lärande samspelet. Det var den pedagogiska miljön, pedagogens förhållningssätt och anpassningar och pedagogens reflektion. Områdena går in i varandra och pedagogens roll i samspelet mellan elever genomsyrar hela resultatet. Pedagogen måste anpassa miljö, material, elevers placering och sin egen kommunikation. För att få syn på vilka anpassningar som måste göras användes Stimulated Recall. Reflektion gjordes under och efter aktiviteter. Denna studies slutsats visar på att det mest centrala i att förbättra, utveckla och anpassa aktiviteterna och det lärande samspelet är reflektion både på egen hand och mellan pedagoger under och efter aktiviteter. Specialpedagogiska implikationerDenna studie kan användas som en inspiration till att börja videofilma sina lektioner och reflektera över dem på egen hand och/eller tillsammans med andra. Studien kommer med några slutsatser om vad som gynnar samspel. De kan användas som inspiration i diskussioner på särskolor inriktning ämnesområden.Fortsatt forskningDenna studie är en liten studie om hur pedagoger gynnar samspel mellan elever med förspråklig kommunikationsförmåga. När studien inleddes låg huvudfokus på eleverna. Efter hand som studien fortlöpte framkom det att personal runt eleven har en stor betydelse för ett lärande samspel mellan elever. Mycket av forskningen inom grundsärskolan inriktning ämnesområde fokuserar på interaktion mellan elev och pedagog och hur den kan bli mer horisontell. Det hade varit intressant med en större studie där fokus ligger på hur eleverna i grundsärskolan inriktning ämnesområden kan bli lärande resurser för varandra. Nyckelord: förspråklig kommunikationsförmåga, grundsärskola inriktning ämnesområde, kognitiv funktionsnedsättning, kommunikation, lärande, reflektion, samspel

The aim of this thesis is to contribute with knowledge on how library staff work to increase cognitive accessibility for people with cognitive disabilities in libraries. According to the Swedish Library Act and The UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities (UNCRPD), people with cognitive disabilities are a priority group. The aim is achieved through five semi-structured interviews with library staff that actively work to increase cognitive accessibility for this group. The empirical data from the interviews were categorized into themes and analyzed through a combination of M. K. Buckland ́s fifth barrier in the theory of Access to Information, and Johansson and Larsdotters five categories of information.  Our study shows library staff´s perceptions and descriptions of the work that is done to increase cognitive accessibility in libraries. Two parts that seem to be important are a friendly behavior from the library staff towards people with cognitive disabilities, and the reduction of impressions in the library room, in order to avoid information overload. The staff's commitment, competence and collaboration with the focused user group, appears to be key factors in the development of cognitive accessibility work in libraries.

Studien fokuserar på huruvida WCAG:s kompletterande riktlinjer för de med kognitiv funktionsnedsättning möter de behov som utmärks hos barn mellan 10–16 år med ADHD.  Digitaliseringen har bidragit till att tillgängligheten av gränssnitt blivit allt viktigare, inte minst för barn med kognitiva funktionsnedsättningar. Under de senaste 15 åren har andelen personer som diagnostiserats med ADHD ökat. Litteratur visar att barn i skolåldern med ADHD upplever ett överflöd av akademiska och pedagogiska problem. Detta medför att barnet sannolikt kommer att upplevas för hårt behandlad, vilket i sin tur kan påverka självkänslan. Personer med funktionsnedsättningar kan dessutom ofta uppleva svårigheter som leder till funktionshinder på grund av samhällets struktur. Digitala lösningar är en del av en sådan exkluderande struktur, om de inte är utformade för att vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Idealet är att uppnå en universell design: en lösning som kan användas av vem som helst utan behov av anpassning eller kompromiss, en design för alla.  Denna studie bidrar till att kartlägga vilka behov barn med ADHD har och skapar en förståelse kring hur WCAG:s riktlinjer fångar upp dessa behov. Detta har undersökts genom studiens undersökningsmodell som kopplar samman barn med ADHD:s behov med WCAG:s kognitiva riktlinjer.  Resultat och slutsats grundas på litteratur, undersökningsmodellen och semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar vikten i att vidareutveckla undersökningsmodellen för att sträva mot ett ramverk som kan vägleda till att skapa en webbplats som är tillgänglighetsanpassad för barn med ADHD.  Således talas det om teoretiska implikationer som presenterar det teoretiska bidraget som studien medfört. Därefter redovisas praktiska implikationer där designförslag ges för att i högre utsträckning inkludera barn med ADHD:s behov. Slutsatsen är att WCAG:s kompletterande riktlinjer för att inkludera individer med kognitiva funktionsnedsättningar är relevanta för att uppnå en tillgänglighet för barn med ADHD. Däremot visar studien på att de befintliga riktlinjerna inte räcker till utan behöver kompletteras med ytterligare riktlinjer för att bemöta barn med ADHD:s behov. Undersökningsmodellen bör valideras och vidareutvecklas ytterligare, men denna studie bidrar med en grund att bygga vidare på inför fortsatt forskning. / This study focuses on how WCAG:s supplemental guidelines for those with cognitive impairment meet the needs of children between 10-16 years with ADHD.  The digitalization in society has contributed to the fact that accessibility in interfaces has become increasingly important, not least for children with cognitive impairments. During the past 15 years, the amount of people diagnosed with ADHD has increased. Literature shows that school-aged children with ADHD experience an abundance of academic and pedagogical problems. This means that the child will probably feel too harshly treated, which later can affect the child's self-esteem. People with impairments can often experience difficulties that lead to disability due to the structure of society. Digital solutions are a part of such an exclusive structure, if they are not designed to be accessible to people with impairments. The ideal is to achieve universal design: a solution that can be used by anyone without the need for adaptation or compromise, a design for all.  This study helps to identify the needs of children with ADHD and contributes with an understanding of how WCAG's guidelines capture these needs. This has been investigated through the study's investigation model that connects the needs of children with ADHD with the cognitive accessibility guidelines from WCAG:s. The results and conclusions are based on literature, the investigation model and semi structured interviews. The results of the study shows the importance of further development of the investigation model, in order to strive for a framework that can guide the design of a website to be accessible to children with ADHD. Further presented are theoretical implications that present the theoretical contribution that the study entailed, as well as practical implications where design proposals are given to further include children with ADHD's needs. The conclusion of the study is that WCAG's supplemental guidelines for including individuals with cognitive disabilities are relevant for achieving accessibility for children with ADHD. On the other hand, the study shows that the existing guidelines are not sufficient and need to be supplemented with additional guidelines to include the needs of children with ADHD. The investigation model should be validated and further developed, but this study has contributed with a foundation for additional research.

Undervisningen i skolan ska anpassas efter samtliga elevers individuella behov och de vars funktionsnedsättningar påverkar möjligheterna att nå målen har rätt att få kompenserande stöd som minskar konsekvenserna av nedsättningen. Elever med en utvecklingsrelaterad störning avleds och distraheras lättare av distraktioner irrelevanta för skolarbetet, vilket beror på exekutiva funktioner med ett otillräckligt arbetsminne och/eller brister i inhiberingsmekanismer samt nedsatt uthållighetsförmåga. Då alla sinnesintryck påverkar lärandet och tolkningen av intrycken är avgörande är detta viktiga aspekter att ta hänsyn till i skolan och utformning av undervisningen och dess rum. Som ett led att hålla oss ajour med aktuell forskning och med insikten att det finns en viss saknad av hjälpmedel valde vi att undersöka effekten av ett visuellt brusreducerande hjälpmedel, QuietFrames. Studien genomfördes som kombinerad metod med ett explorativt förhållningssätt. Det är en kvasiexperimentell design med pre-posttest, där interventionen bestod av införandet av hjälpmedlet QuietFrames. 12 elever, diagnosticerade med lindrig intellektuell funktionsnedsättning, inskrivna i den anpassade grundskolan och gymnasieskolan genomförde kognitiva tester från Mindmore. Resultaten genomgick en statistisk analys av inompersonsdesign med hjälp av det statistiska verktyget Jamovi där analysen nåddes genom beroende t-test där signifikansvärdet studerades. Detta kompletterades med strukturerade intervjuer med 3 pedagoger. Intervjuerna bestod av standardiserade frågor som analyserades tematiskt för att ge en uppfattning om pedagogernas upplevelse av QuietFrames effekt. Resultaten av studien visar att visuellt brusreducerande glasögon inte kan betraktas som ett effektivt hjälpmedel för den undersökta gruppen elever. Inte heller visar den statistiska analysen att användningen av dessa gav ett förbättrat resultat avseende elevernas prestationer gällande uppmärksamhet, fokus och arbetsminne. Detta motsades dock av den upplevelse som pedagogerna redogjorde för i intervjuerna. Studien kan med fördel genomföras på nytt med ett större antal deltagare och fler mätpunkter då urvalsgruppen i denna studie kan anses vara för litet.

Den svenska skolan är en ”skola för alla”, trots det har många elever i kognitiva svårigheter svårt att få det stöd de behöver för att utveckla sitt lärande. Syftet med studien var att ta reda på vilka metoder som lärare, verksamma i skolår 1-6 i grundsärskolan och grundskolan, använder för att ge alla elever möjlighet till utveckling och lärande. Sex lärare verksamma i de två skolformerna djupintervjuades utifrån deras uppfattning om arbete med formativ bedömning och dess effekter. Studien visar att alla lärare använder formativ bedömning i olika grad och att metoderna varierar. Lärarna menar att de behöver öka sin kompetens för att utveckla gynnsamma metoder och arbetssätt i sina klassrum. För att nå framgång behöver de mer tid och resurser samt en organisation som skapar kontinuitet kring fortbildning och kollegialt lärande. / The Swedish school is a “school for everyone”, despite this, many pupils with cognitive disabilities have difficulties getting the support they need to develop in their learning. The purpose with this study was to discover what methods teachers, in the school years 1-6 in primary school and special needs school, utilise to give all students abilities for developing and learning. Six teachers active in the two school forms were deep interviewed about their perception of working with formative assessment and its affects. The study shows that all the teachers utilise formative assessment of various degrees and that the methods vary. The teachers believe that they need to increase their skills in order to develop favourable methods and work for their classrooms. To reach success, they will need more time and resources as well as an organisation that creates continuity among further training and peer learning.

No description available.

Personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan ha olika svårigheter med att skriva på mobila enheter som mobiltelefoner och surfplattor. Svårigheterna kan vara att stava korrekt och skriva i normal skrivhastighet. Denna studie vill jämföra olika skrivhjälpmedel mot utan skrivhjälpmedel för att utvärdera vilka som kan bidrar till bättre skrivhastighet och färre stavfel. Studien vill också utvärdera vad personer med kongitiva funktionsnedsättningar tycker om dessa skrivhjälpmedel för att i framtiden kunna utveckla bättre programvara. Skrivhjälpmedlen som användes i studien är; ● Ordprediktion ● Ordprediktion med ett lättläst lexikon ● Tangentbordsprediktion ● Ordprediktion med tangentbordsprediktion Studien har två frågor som besvarades. Den första frågan handlade om hur personer med kognitiva funktionsnedsättningar tyckte om de olika skrivhjälpmedlen. Den andra handlade om hur skrivhjälpmedlen påverkade testdeltagarnas skrivhastighet, knapptryckningsbesparingar samt skrivfel. För att besvara dessa frågor användes withinsubject design. Data som samlades in var kvantitativ, där första frågan samlade in data via enkäter medan den andra samlade in via tester som var tillgängliga via en applikation. Resultaten visade på att alla ordprediktionsmetoder ökade skrivhastigheten, minskade knapptryckningar och minskade skrivfelen i någon grad. Ordprediktion med lättläst höjde skrivhastigheten mest till 9,87 ord i minuten jämfört med utan prediktion som hade 7,67 ord i minuten. Flest knapptryckningsbesparingar hade ordprediktion, med en besparingsmängd på 14,04%. Det var väldigt få skrivfel för alla prediktionsmetoder, men de hade alla bättre resultat än utan prediktion som hade flest skrivfel per person. Deltagarna tyckte för det mesta om alla skrivhjälpmedel och kunde tänka sig använd dem i framtiden. Resultaten för alla testerna kunde inte alltid påvisas med statistisk signifikans. Denna uppsats kan hjälpa utvecklare av skrivhjälpmedel för personer med kognitiva funktionsnedsättningar att bestämma vilken typ av skrivhjälpmedel de kan satsa på för utveckling. / People with cognitive disabilities can have various difficulties with typing on mobile devices(smartphones or tablets). The difficulties they face could be spelling and writing in normal typing speed. This study has compared different writing aids against no writing aid in the means to evaluate which ones can help improve typing speed and spelling. The study has also evaluated what people with cognitive disabilities think about these type of writing aids to help future development of software. The writing aids used in the study were; ● Word prediction ● Word prediction with a easy dictionary ● Keyboardprediction ● Word prediction combined with keyboardprediction The study answered two questions. The first question was what people with cognitive disabilities thought about the writing aids used in the study. The second answered whether the writing aids improved test participants writing speed, keystroke savings and spelling. To answer these questions a withinsubject design was used. The data collected was quantitative, where the first question collected data through questionnaires while the other collected via tests that were available via an application. The goal of this study was to test four different writing aids and compare them against writing without aid to show which can contribute most to the increase in write speed, to the reduction of keystrokes and reduction in typos. To reach these targets we used a withinsubject design, meaning that all participants tested all writing aids. Participants were given a few short questions on the writing aids after the tests through surveys. Collection of data was through a quantitative approach. The results showed that all writing aids increased writing speed, decreased keystrokes and improved spelling. Word prediction with an easy dictionary increased writing speed the most, to 9,87 words per minute, compared to results without prediction which had 7.67 words per minute. Word prediction had the most keystroke savings, with a savings amount of 14,04%. There were very few typing errors for all prediction methods, but they all had better results than without prediction which had the most errors per person. However, only some of these results could be shown with statistical significance. This paper can help developers who develop write aids for people with cognitive disabilities to determine what type of writing aid they may invest in development.

Introduktion: Demenssjukdomar beskrivs som en folksjukdom där en person så ofta som var tredje sekund insjuknar i världen, och i Sverige beräknas samhällskostnaden till närmare 62,9 miljarder kronor årligen. I enlighet med patientlagen skall all vård bedrivas i samråd med patienten, vilket kan försvåras när personen har en kognitiv funktionsnedsättning. Syfte: Syftet var att beskriva delaktighet för personer med kognitiv funktionsnedsättning och deras anhöriga vid beslut om livsuppehållande åtgärder.  Metod: Litteraturöversikt med beskrivande design baserad på tio kvalitativa originalartiklar från PubMed och CINAHL som kvalitetgranskats. Resultatanalysen av artiklarna utgick från Fribergs modell för innehållsanalys. Resultat: Det framkom att personer med kognitiv funktionsnedsättning har olika uppfattningar om hur aktivt delaktiga de vill vara i beslut om livsuppehållande åtgärder. Det fanns de som ansåg att besluten skulle avgöras av vårdgivare och inte av dem själva, men det fanns även de som ville vara mera aktiva i beslut om livsuppehållande åtgärder. De som ville vara mera aktiva i besluten hade gemensamt att de ville underlätta för familj och anhöriga då de var medvetna om att sjukdomen en dag skulle göra dem oförmögna att förmedla sina önskningar.  Slutsats: Personer med kognitiv funktionsnedsättning har olika uppfattningar hur delaktiga de vill vara rörande beslut om livsuppehållande åtgärder. Resultatet pekar på att ett personcentrerat förhållningssätt hos vårdpersonal underlättar för personer med kognitiv funktionsnedsättning att förmedla sin önskan om delaktighet vid beslut om livsuppehållande åtgärder. Anhöriga till personer med kognitiv funktionsnedsättning upplevde ett behov av utbildning för vårdpersonal i samtalsteknik riktade till patientgruppen samt i sjukdomar som ger kognitiv funktionsnedsättning. / Introduction: Dementia diseases are described as a public disease where a person falls ill as often as every three seconds in the world, and in Sweden the estimated social cost is almost 62.9 billion SEK yearly. In accordance with the Patient Act, all care must be provided in consultation with the patient, which can be difficult when the person has a cognitive impairment. Aim: The aim was to describe the participation of people with cognitive disabilities and their relatives when deciding on life support measures.  Method: Literature review with a descriptive design based on ten qualitative original articles collected from PubMed and CINAHL that were quality reviewed. The analysis of the articles was based on Friberg's model for content analysis. Results: It emerged that people with cognitive disabilities have different views on how actively they want to be involved in decisions about life-sustaining measures. There were those who believed that decisions should be made by caregivers and not by themselves, but there were also those who wanted to be more active in decisions about life-sustaining measures. Those who wanted to be more active in the decisions had in common that they wanted to make it easier for family and relatives as they were aware that the disease would one day make them unable to convey their wishes. Conclusion: Persons with cognitive disabilities have different views on how involved they want to be in decisions about life-sustaining measures. The result indicates that a person-centered approach among healthcare professionals makes it easier for persons with cognitive disabilities to convey their desire for participation in decisions about life-sustaining measures. Relatives of persons with cognitive impairment experienced a need for training for care staff in conversational techniques aimed at the patient group as well as various diseases that cause cognitive impairment.