Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har mest evidens vid social fobi, och på senare år har även guidad självhjälp baserad på KBT visat goda resultat. Acceptance and commitment therapy (ACT) är en del av den tredje vågens KBT och har visat lovande resultat vid ångestsyndrom. Företrädare för ACT har varnat för riskerna med tekniker för att utmana negativa automatiska tankar. Studien syftar till att med en single case experimentell design med multipel baslinje (N=9) studera effekterna av kognitiv omstrukturering (KO) och kognitiv defusion (KD) i form av guidad självhjälp på social ångest, socialt undvikande, psykologisk flexibilitet, defusion, samt frekvens av och trovärdighet hos negativa automatiska tankar. Resultaten visade att KO och KD inte enbart påverkade de processer som teorierna predicerar utan även den andra behandlingens processer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om studenter som går första året på en teknisk högskola upplever att närvaron eller frånvaron av bilder i undervisning av ett naturvetenskapligt ämne påverkar deras förståelse för ämnet och hur väl de minns ämnet som studeras. Genom semi-strukturerade kvalitativa intervjuer fick sju studenter berätta om sina erfarenheter från grundläggande kemi- och fysikkurser på högskolan och om erfarenheter av bilder i andra studier. Studiens resultat har analyserats enligt en fenomenografisk analysmodell där uttalanden jämfördes och grupperades genom likheter och olikheter som resulterade i de tre kategorierna; Multimedia - effekt på lärandet, Bildens inverkan för förståelse, Bildens inverkan för att minnas. Studien visar att studenterna upplever att bilder som används enligt tidigare forskning kring multimedia-effekten och kognitiv belastningsteori påverkar lärandet positivt både kortsiktigt och över längre tid. Det vill säga att den djupare förståelsen ökar när konkreta instruktiva bilder används tillsammans med text eller tal, och att mer generella bilder som övergripande visar ett naturvetenskapligt fenomen tillsammans med text eller tal ökar motivationen för lärande. Motivationen har i sin tur uppmuntrat till att studenten tänker vidare kring ämnet som lärs ut. När instruktionerna är designade för att optimera hur arbetsminnet påverkas enligt kognitiv belastningsteori upplever studenterna störst positiv inverkan på sitt lärande.

Studiens syfte var att undersöka förändring av upplevda besvär efter en kognitiv beteendeterapeutisk gruppbehandling för personer med bipolärt syndrom.  Resultatet var främst tänkt att användas för utvärdering och kvalitetssäkring av den vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagning där behandlingsformen bedrivs sedan ett par år. Studien var kvantitativ, longitudinell samt därtill naturalistisk så till vida att den utgick från det kliniska sammanhangets förutsättningar.Undersökningsgruppen var de 12 patienter som, fördelat på två grupper, erhållit behandlingen under 2014. Samtliga var diagnostiserade med bipolärt syndrom, typ-1 eller typ-2. Individerna skattade intensiteten i besvär före behandling, direkt efter behandling samt ett år efter avslutad behandling. Mätinstrument som användes var The Symtom Checklist-90 (SCL-90) och Becks Depression Inventory-II (BDI-II). Deltagarna uppvisade initialt varierande symtombild. Fem individer skattade svår depression inför behandling. Studien visade att åtta deltagare uppvisade symtomförbättring direkt efter avslutad behandling. Den globala svårighetsskalan (GSI) minskade med reliabel förändring för dessa individer. Motsvarande resultat för BDI-II visade att sju deltagare skattade reliabel förbättring direkt efter avslutad behandling. Vid ettårsuppföljning uppvisade fem deltagare reliabel symtomförbättring utifrån GSI. Motsvarande resultat för BDI var sex individer.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur yrkesverksamma terapeuter förhåller sig till alliansen i kognitiv beteendeterapi. För att undersöka detta har tre intervjuer genomförts med yrkesverksamma som bedriver kognitiv beteendeterapi. Frågeställningarna har varit: Hur lärs alliansskapande beteenden in och vilken betydelse har begreppen för terapeuterna? Hur förhåller sig terapeuterna till alliansen och vad beror förhållningssättet på? Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i två teman: Allians och KBT samt terapeuters förhållningssätt till alliansen. I studien framkommer att inlärning av alliansskapande beteenden är en långvarig process och begreppet har stor betydelse i kognitiv beteendeterapi enligt informanterna. Terapeuterna beskriver många beteenden som alliansskapar. Faktorer som påverkar förhållningssättet kunde härledas till olika faser i terapin, klienters utgångspunkt samt till terapeutiska utmaningar och förhållningssätt.Studiens slutsats är att terapeuter som vill förbättra klienters psykiska mående behöver vara välutvecklad i sin menatliseringsförmåga, uppdaterad på klienten samt pågående skeenden i sig själv och i samspelet dem emellan likväl som på aktuella metoder och forskning. För att lyckas behöver terapeuten vara mottaglig och nyfiken. Psykoterapeut tycks i sin yrkesroll vara professionellt ansvariga i att ta hand om sig själva för att bli en hjälpsam och alliansskapande terapeut.

<p>Detta är en C-uppsats inom ämnet Filmvetenskap. Syftet är att med hjälp av kognitiva och tematiska teorier analysera Christoffer Boes film "Reconstruction" (2003). Analysen bygger på en scenförteckning där varje scen analyseras för sig baserat på kognitiv filmteori. Därefter följer en tematisk analys av hela filmen.</p><p>Då det är en film med otydlig kausal ordning är det svårt att komma fram till ett konkret vetenskapligt resultat. Därför resulterar analysen snarare i möjliga hypoteser som författaren anser adekvata. I korthet resulterade den kognitiva analysen i en hypotes som föreslår att filmen utspelar sig i två världar vilka efterhand vävs in i varandra. Föreslagna teman i den tematiska analysen är kärlek som primärtema och staden Köpenhamn som sekundärtema. Även dessa två vävs in i varandra och samspelar filmen igenom.</p>

<p>Den vård som har starkast evidens vid behandling av tvångssyndrom, Obsessive Compulsive Disorder (OCD), är kognitiv beteendeterapi (KBT), innehållande exponering och responsprevention. Idag är tillgången till denna vård begränsad främst på grund av för få behandlare. Tidigare forskning pekar på att personer med OCD kan bli hjälpta av mindre terapeutintensiva behandlingar. Att leverera vård stegvis med ökande behandlingsintensitet; Stepped Care, kan vara ett sätt att öka tillgängligheten av KBT. Denna pilotstudie har undersökt Stepped Care för OCD i form av tre steg, på Ångestenheten, Karolinska Universitetssjukhuset. Det primära syftet har varit att bidra till kunskapsinsamlingen kring Stepped Care vid OCD. Sammanlagt 19 vuxna patienter ingår i pilotstudien. 8 blev förbättrade efter självhjälp, 5 efter gruppbehandling, 2 efter individualterapi samt 4 bortfall. Av dessa behöll 7 av självhjälps-, 3 av grupp- och ingen av individualpatienterna sina framsteg vid en uppföljning 12 veckor efter avslutad behandling. Totalt tog behandlingen 244 terapeuttimmar i anspråk, vilket är mer än en halvering mot traditionell individualbehandling. Resultaten tyder på att Stepped Care är ett intressant alternativ för att effektivisera och öka tillgängligheten av vård för OCD-patienter.</p>

Denna studie innefattar tre utredande biståndshandläggares upplevelser av att använda sig av en metod som framtagits av forskningsinstitutet Nestor. Syftet med studien är att undersöka om bilder som kommunikationsverktyg kan tänkas hjälpa biståndshandläggare i kommunikationen med personer som lider av kognitiv svikt. Den metod som beprövas är specifikt framtagen för personer som lider av kognitiv svikt. Metoden kallas för samtal med bilder och är en låda med en grå bakgrundsmatta där utredaren lägger upp en bild i taget som utredaren och den enskilde samtalar om. Att arbeta med bilder inom kommunikation har visat sig vara positivt enligt tidigare studier. Detta är en kvalitativ studie med innehållsanalys som analysmetod. I den här undersökningen framkommer det att bilder som hjälpmedel är en positiv metod för personer som är i ett tidigt skede i sin kognitiva svikt enligt undersökspersonerna. Slutsatsen är att metoden är behjälplig för vissa personer med kognitiv svikt men att utförandet av boxen behöver utvecklas för att biståndshandläggarna skulle finna det möjligt att använda sig av metoden oftare.

Få studier har utforskat feministiska förhållningssätt i psykoterapi. Denna studie avsåg att undersöka hur det går att integrera ett feministiskt perspektiv i kognitiv beteendeterapi (KBT). Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med legitimerade psykologer som arbetar med KBT och som identifierar sig som feminister. Studien hade en abduktiv ansats och materialet analyserades med tematisk analys. Analysen utmynnade i fyra huvudteman: Ifrågasättande och omförhandling av psykologens yrkesroll, Feminism möjliggör att vara kompetent behandlare, Feminism som källa till fritkion samt Besvärade, ambivalenta och obesvärade subjektspositioner. Resultatet visade att informanterna integrerade feminism i KBT genom att ifrågasätta och omförhandla yrkesrollen och arbetsmetoderna, samt genom att tillämpa en strukturell förklaringsmodell. De beskrev att feminism möjliggjorde att vara kompetenta behandlare, men att det också var en källa till friktion. Vidare framkom att de upplevde olika subjektspositioner som bekväma, obekväma eller ambivalenta. Resultatet tolkas som att feminism var till gagn för informanterna och för deras möjlighet att bistå med god vård. / Few studies have researched feminist approaches in psychotherapy. The aim of this study was to explore the possibilities of integrating a feminist perspective in cognitive behavioral therapy (CBT). Six semi-structured interviews with licensed psychologists who worked with CBT and identified themselves as feminists were performed. The study was made with an abductive approach and the data was analyzed with thematic analysis. The analysis resulted in four main themes: Questioning and re-negotiation of the work role, Feminism enables being a competent caregiver, Feminism as a source to friction, and Troubled, ambivalent and untroubled subject positions. Results showed that the interviewees integrated feminism into CBT by questioning and re-negotiating their work role and work methods, as well as adopting a structural model of explanation. They stated that feminism helped them become more competent caregivers, but also that it was a source of friction. In the interviewees’ stories troubled, ambivalent and untroubled subject positions emerged. The results are interpreted as the interviewees experiencing feminism as beneficial for providing good health care.

Denna kandidatuppsats undersöker hur trafiklärare uppfattar målen med Transportstyrelsens nya kursplan (2006) och hur de undervisar för att eleven ska nå målen i kursplanen. Studien är av explorativ karaktär och därför valdes en kvalitativ ansats med empiri i form av intervjudata. Sex trafiklärare intervjuades och materialet analyserades med meningskoncentrering och kategorisering. Den teoretiska referensramen bygger på Mezirows ”transformativa vuxenundervisning”, samt forskning inom kognitiv neuropsykologi. Resultatet visar att trafiklärarna i studien övervägande är positiva till den nya kursplanen och att de försöker undervisa på ett sätt så att eleven ska nå målen och uppfylla kraven. Till exempel rapporterar samtliga lärare att de jobbar mera med självvärdering, men även med insiktshöjande pedagogiska metoder. Av resultatet framgår att trafiklärarna är mycket negativa till förarprovet som de uppfattar som en begränsande faktor i utbildningssystemet. Av den anledningen är de också pessimistiska till hur nyblivna körkortsinnehavare kommer klara sig i framtiden.