Background: In today's society, children and young people spend a lot of their awake time with quiet activities in their free time, such computer use. It contributes to little physical activity and a passive lifestyle. The curriculum for elementary school, preschool class and leisure time (2011, Rev. 2Nf 017) emphasizes the importance of offering all students physical activity during school day. Research shows that physical activity inter alia affects the brain and pupils' school results. Purpose: The purpose of this literature study was to study what research says about school-based physical activity and its possible impact on pupils (7-15 years) school performance? Method: A systematically studied literature study involving research in the field of school-based physical activity and pupils' school achievements. The literature search was done in the databases One Search, ERIC and PubMed. Inclusions and exclusion criteria were used to demarcate the search. The study selected seven articles that focused on school-based physical activity and included students between the ages of 7- 15 years. The articles were reviewed and evaluated by SBU's review template to see its relevance to the study. The articles are presented in a table of purpose, design and results. Result: The articles in showed different results. Most results were optimistic and showed that school-based physical activity positively affected pupils' school performance. Other studies show a slight impact or no impact. School-based moderate to vigorous physical activity showed positive improvement in students' academic study results. Aerobic exercise proved to be more effective than moderate physical activity. Conclusion: Promoting physical activity in schools through implementation of curriculum-based intervention programs can improve pupils' school performance in terms of better academic outcomes and concentration. Especially with the academically weakest students. This indicates that there are positive links between physical activity and pupils' school achievements. / Bakgrund: I dagens samhälle tillbringar barn och ungdomar mycket av sin vakna tid med stilla sittande aktiviteter på fritiden som till exempel användande av datorer. Det bidrar till för lite fysisk aktivitet och en passiv livsstil. I läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011, revid. 2017) poängteras vikten av att erbjuda samtliga elever fysisk aktivitet under skoldagen. Forskning visar att fysisk aktivitet bland annat påverkar hjärnan och elevernas skolresultat. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att studera vad forskning säger om skolbaserad fysisk aktivitet och dess eventuella påverkan på elevers (7-15 år) skolprestationer? Metod: En systematisk granskad litteraturstudie där forskning inom området skolbaserad fysisk aktivitet och elevers skolprestationer. Litteratursökningen gjordes i databaserna OneSearch, ERIC och PubMed. Inklusions och exklusionskriterier användes för att avgränsa sökandet. Till studien valdes sju artiklar som handlade om skolbaserad fysiska aktivitet och inkluderade elever i åldrarna mellan 7-15 år. Artiklarna granskades och bedömdes med SBU:s granskningsmall för att se dess relevans för studien. Artiklarna presenteras i en tabell med syfte, design och resultat. Resultat: Artiklarna i visade på varierade resultat. De flesta resultaten var optimistiska och visade att skolbaserad fysiska aktivitet påverkade elevers skolprestationer positivt. Andra studier visar på en liten påverkan eller ingen påverkan. Skolbaserad måttlig till intensiv fysisk aktivitet visade positiv förbättring av elevernas akademiska studieresultat. Den aeroba träningen visade sig ha större påverkan än måttlig fysisk aktivitet. Slutsats: Att främja fysisk aktivitet i skolan via genomförande av läroplansbaserade interventionsprogram kan förbättra elevers skolprestationer i form av bättre akademiska resultat och koncentrationsförmåga. Framförallt hos de akademiskt svagaste eleverna. Det tyder på att det finns positiva kopplingar mellan fysisk aktivitet och elevers skolprestationer.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka om det finns något samband mellanfysisk aktivitet och kognitiv aktivitet kopplat till den kognitiva förmågan i åldersgruppen 65+.Det har studerats om det finns något samband mellan olika mängd på fysisk aktivitet (mycketansträngande, måttligt ansträngande, promenader) samt stillasittande och den kognitivaförmågan (exekutiva funktioner, analytiskt tänkande, bearbetningshastighet). Totalt deltog 30personer, varav 63% kvinnor, i åldrarna 65 till 84 år (M = 73,93, SD = 5.85) som rekryteradesvia offentliga mötesplatser för åldersgruppen samt via personliga kontakter. Deltagarnabesvarade frågeformulär med bakgrundsfrågor (kön, ålder, utbildningsnivå) samt ettsjälvskattningsformulär om fysiska aktivitetsvanor (International Physical ActivitiesQuestionnaire, IPAQ) och ett självskattningsformulär om kognitiva aktivitetsvanor (FloridaCognitive Activities Scale, FCAS). Efter detta fick deltagarna genomföra de fyrakognitionstesterna; Trail Making Test A (TMT A), Symbol Digit Modalities Test (SDMT)som mäter bearbetningshastigheten, Trail Making Test B (TMT B) som mäter exekutivfunktion samt Cognitive Reflection Test (CRT) som mäter analytiskt tänkande.Resultatet visade på signifikant samband mellan ålder och bearbetningshastighet samtexekutiv funktion. Signifikant samband fanns även mellan kognitiv aktivitet ochbearbetningshastighet samt exekutiv funktion. Signifikant samband kunde även identifierasmellan promenader och analytiskt tänkande. Inga signifikanta resultat kunde hittas förresterande variabler och kognitiv förmåga.Resultatet från aktuell studie tyder på att högre grad av kognitiv aktivitet har ettsamband med bearbetningshastighet och exekutiva funktioner. Resultatet visar även attpromenader är relaterat till analytiskt tänkande. Ålder visade sig signifikant ha ett sambandmed bearbetningshastighet och exekutiva funktioner. / The purpose of the current study was to investigate whether there is any relationshipbetween physical activity and cognitive activity linked to cognitive ability in the age group65+. The study investigated whether there is any relationship between different amounts ofphysical activity (very strenuous, moderately strenuous, walking) as well as sedentary timeand cognitive ability (executive functions, analytical thinking, processing speed). A total of 30people participated, of which 63% were women, aged between 65 to 84 years (M = 73.93, SD= 5.85), who were recruited via public meeting places for the age group as well as viapersonal contacts. The participants answered questionnaires with background questions(gender, age, level of education) as well as a self-assessment questionnaire on physicalactivity habits (International Physical Activities Questionnaire, IPAQ) and a self-assessmentquestionnaire on cognitive activity habits (Florida Cognitive Activities Scale, FCAS). Afterthis, the participants had to complete the four cognitive tests; Trail Making Test A (TMT A),Symbol Digit Modalities Test (SDMT) which measures processing speed, Trail Making TestB (TMT B) which measures executive function and the Cognitive Reflection Test (CRT)which measures analytical thinking.The results showed a significant relationship between age and processing speed aswell as executive function. There was also a significant relationship between cognitiveactivity and processing speed as well as executive function. A significant relationship couldalso be identified between walking and analytical thinking. No significant results could befound for the remaining variables and cognitive ability.The results from the current study indicate that a higher degree of cognitive activityhas a relationship with processing speed and executive functions. The result also shows thatwalking is related to analytical thinking. Age was found to be significantly related toprocessing speed and executive functions.