Title: Customer-focused commercial property management – A study of customer-focus related to profitability Type of document: Bachelor’s thesis, major field business administration Authors: Linus Molin and Anton Reimann Varg Supervisor: Eva Berggren Examiner: Jan-Olof Müller Date: 2017-05-23 Research question: How and why are real estate companies working customer-focused when managing commercial properties? Purpose: The purpose of the study is to explain how real estate companies are working Type of document: Bachelor’s thesis, major field business administration Authors: Linus Molin and Anton Reimann Varg Supervisor: Eva Berggren Examiner: Jan-Olof Müller Date: 2017-05-23 Research question: How and why are real estate companies working customer-focused when managing commercial properties? Purpose: The purpose of the study is to explain how real estate companies are working Authors: Linus Molin and Anton Reimann Varg Supervisor: Eva Berggren Examiner: Jan-Olof Müller Date: 2017-05-23 Research question: How and why are real estate companies working customer-focused when managing commercial properties? Purpose: The purpose of the study is to explain how real estate companies are working Supervisor: Eva Berggren Examiner: Jan-Olof Müller Date: 2017-05-23 Research question: How and why are real estate companies working customer-focused when managing commercial properties? Purpose: The purpose of the study is to explain how real estate companies are working Examiner: Jan-Olof Müller Date: 2017-05-23 Research question: How and why are real estate companies working customer-focused when managing commercial properties? Purpose: The purpose of the study is to explain how real estate companies are working Date: 2017-05-23 Research question: How and why are real estate companies working customer-focused when managing commercial properties? Purpose: The purpose of the study is to explain how real estate companies are working Research question: How and why are real estate companies working customer-focused when managing commercial properties? Purpose: The purpose of the study is to explain how real estate companies are working Purpose: The purpose of the study is to explain how real estate companies are working customerfocused when managing commercial properties, as well as understanding the companies’ reasoning behind the choice of working in such a manner. Methodology: A qualitative study was conducted using a deductive approach. The empirical data consists of three personal interviews with respondents from three different real estate companies, which are all active in the commercial property management sector. The respondents’ professional titles are Methodology: A qualitative study was conducted using a deductive approach. The empirical data consists of three personal interviews with respondents from three different real estate companies, which are all active in the commercial property management sector. The respondents’ professional titles are property manager and one CEO. Results: The study indicates that the real estate companies are working customer-focused by having insight in the customers’ businesses mainly regarding surface related issues. Another part in the customer-focused way of work is a series of actions made to build long-term customer relations and to give the customers the opportunity to create value for themselves. The study also implies that the reasoning behind the customer-focused way of work is the belief that it in the end leads to profitability, mainly through cost savings due to the customers remaining in the properties for a longer time. Key words: Customer focus, customer profitability, commercial property management

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie titta på TV4 Sveriges säljprocess av deras annonspaket Sumo, genom en modell bearbetad utifrån Roger Bests (2005) andelsutvecklingsträd (eng. Share Development Tree) samt marknadsföringssmixen (eng. Marketing Mix)utifrån Kotler et al. (2002).</p><p>Metod: Metoden som har använts i denna uppsats är kvalitativ, då syftet var att göra en fallstudie av ett företag. En personlig semistrukturerad intervju med bandspelare genomfördes och två intervjuer via e-post gjordes då dessa två respondenter inte hade tid att träffas personligen. Även en stor del sekundärdata användes i form av teoriböcker, årsrapporter, uppslagsböcker etc.</p><p>Slutsats: Säljprocessen som TV4 Sverige har ingen teori som grund och de har inte gjort någon djupare analys av sin position. Trots detta har de lyckats sälja in Sumopaketet till den utvalda målgruppen, detaljisterna. För framtida produktutveckling kan det vara TV4 Sverige till gagn att se över sin position och ta hjälp av de teorier som finns på området.</p>

Konkurrensen mellan aktörerna inom klädbranschen är idag stor och kommer förmodligen växa sig ännu större de kommande åren. Alla företag måste därför sträva efter att komma förbi det enorma kommersiella bruset för att finna köpare till sina egna produkter. Det gäller att finna ett unikt och annorlunda sätt att marknadsföra sig på och som står ut i mängden bland alla företag som vill nå ut till konsumenterna. Ett företag som lyckats hålla sig vid liv på den konkurrensutsatta marknaden är butikskedjan Weekday. Weekday har lyckats expandera, trots att företaget håller en ganska låg profil jämfört med övriga konkurrenter vad gäller marknadsföring. Företaget använder ingen traditionell marknadsföring, t.ex. genom annonsering och reklam, utan förlitar sig främst på ryktesspridning. Därför är Weekday ett väldigt intressant företag att studera ur marknadsföringssynpunkt.Syftet med studien är att utifrån de teorier vi använt oss av, undersöka och beskriva butikskedjan Weekdays kommunikationsstrategi, vilka eventuella brister som finns samt om kundernas attityder skulle förändras vid övergång till traditionell marknadsföring. Studien har främst haft ett beskrivande syfte, men även till viss del ett explorativt syfte. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, då underlaget till empirin och analysen främst utgjorts av djupintervjuer med anställda inom företaget samt den enkätundersökning vi genomfört. Vår teoretiska referensram bygger främst på kommunikationsmodellen, marknadsmixen (4P) och olika varumärkesteorier. Den empiriska delen beskriver Weekdays bakgrund, kommunikationsstrategi, vilka kommunikationskanaler företaget använder samt vilket resultat vår enkätundersökning gav. I analysen diskuterar vi och jämför empirin och enkätundersökningen med de olika teoretiska modellerna vi valt. Vi försöker på ett konstruktivt sätt analysera både för- och nackdelar med Weekdays kommunikationsstrategi. Vi har i vår slutsats kommit fram till att Weekdays främsta kommunikationskanaler består av de fysiska butikerna, eventen, hemsidan samt den mer okontrollerbara metoden ryktesspridning. De främsta bristerna ligger i att deras nuvarande kommunikationskanaler inte räcker till i samband med den expansion företaget befinner sig i. För att kunna utvecklas behövs andra metoder än de som används idag och ett steg mot traditionell marknadsföring hade kunna vara ett alternativ. Kundernas attityder till varumärket kommer till viss del förändras, men vi anser att det är en konsekvens företaget får ta i samband med att verksamheten utvecklas. / Program: Butikschefsutbildningen

Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie titta på TV4 Sveriges säljprocess av deras annonspaket Sumo, genom en modell bearbetad utifrån Roger Bests (2005) andelsutvecklingsträd (eng. Share Development Tree) samt marknadsföringssmixen (eng. Marketing Mix)utifrån Kotler et al. (2002). Metod: Metoden som har använts i denna uppsats är kvalitativ, då syftet var att göra en fallstudie av ett företag. En personlig semistrukturerad intervju med bandspelare genomfördes och två intervjuer via e-post gjordes då dessa två respondenter inte hade tid att träffas personligen. Även en stor del sekundärdata användes i form av teoriböcker, årsrapporter, uppslagsböcker etc. Slutsats: Säljprocessen som TV4 Sverige har ingen teori som grund och de har inte gjort någon djupare analys av sin position. Trots detta har de lyckats sälja in Sumopaketet till den utvalda målgruppen, detaljisterna. För framtida produktutveckling kan det vara TV4 Sverige till gagn att se över sin position och ta hjälp av de teorier som finns på området.

No description available.

No description available.

En revisor som åsidosätter sina uppgifter kan bli skadeståndsskyldig och en skadeståndstalan mot en revisor leder i regel till att denne får ett försämrat rykte, även i de fall då revisorn faktiskt frias. Idag arbetar många revisorer på stora revisionsbyråer och måste då följa både professionella och kommersiella värderingar. Vissa studier visar att dessa olika värderingar är svårförenade och att problem kan uppstå när professionella yrkesverksamma arbetar i miljöer där också kommersiella värderingar finns. Syftet med denna studie är därför att analysera vilken av skadeståndsrisken och ryktesrisken som upplevs vara värst samt hur riskerna upplevs påverka revisorers arbete i en kontext där de måste förhålla sig till en professionell såväl som en kommersiell logik. För att uppfylla detta syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio auktoriserade revisorer på tre av de största revisionsbyråerna i Sverige. Vi har i denna studie konstaterat att ryktet var viktigast för revisorerna. Revisorerna menade att varumärket gav en kvalitetsstämpel på revisionen, att ryktesrisken var svår att skydda sig mot, att den påverkade deras personliga karriärmöjligheter samt att det rent historiskt inte varit särskilt hög risk för skadestånd. Majoriteten av revisorerna menade att det fanns en skadeståndsrisk för revisorer men att deras revisionsbyrås riskbedömning och resurser eliminerade skadeståndsrisken.

Det indirekta besittningsskyddet utgör ett skydd för en hyresgäst till en lokal, som först aktualiseras när hyresvärden på obefogade grunder säger upp hyresgästen. Eftersom lokalhyresgästen inte har rätt till förlängning av sitt hyreskontrakt efter avtalstidens utgång, finns skyddet för att stärka hyresgästens ställning. Syftet med det indirekta besittningsskyddet är att skydda hyresgästens ekonomiska värden som hen har skapat genom sitt arbete och sina kapitalinsatser. Lagstiftaren ville att skyddet skulle ha en preventiv effekt, vilket föranledde att hyresvärden kunde bli skadeståndsskyldig om hen sa upp hyresgästen på obefogade grunder. Det finns fyra grunder som är acceptabla för hyresvärden att tillgå och som föranleder att hyresvärden inte blir skadeståndsskyldig gentemot hyresgästen. Grunderna stadgas i 12 kap. 57 § 2 st. jordabalken (JB) och om hyresvärden vill säga upp hyresgästen och någon av grunderna föreligger, undgår hyresvärden skadeståndsskyldighet.Det intressanta är hur ersättningen bestäms när hyresvärden säger upp hyresgästen på obefogad grund. Hyresgästen har då rätt till skadestånd enligt 12 kap. 58b § JB. En del av skadeståndet utgår alltid oavsett den skada hyresgästen har åsamkats och det består av en årshyra. Om hyresgästen lider en skada som är större än en årshyra har hen rätt till det fullt ut om hen kan bevisa det. Ersättningen över årshyran vilar således på skadeståndsrättsliga principer. Hyresgästens skadestånd delas upp i flyttningskostnader, värdeminskning på dennes egendom, förlust av värdet på vissa ändringsarbeten och rörelseskada. Rörelseskadan är tämligen problematisk eftersom hyresgästen har att uppskatta rörelsens värde för att få ersättning för den fjärde ersättningsposten. Reglerna för hur hyresvärden ska uppskatta rörelsens värde baseras på expropriationsrättsliga grunder.Vid uppskattningen av hyresgästens rörelse har hen att fritt välja bland olika värderingsmetoder. Hyresgästen får välja den värderingsmetod som är mest förmånlig, men den måste samtidigt motsvara den faktiska skadan som hyresgästen har vållats. Praxis har visat vilka tillämpningssvårigheter som förekommer. Det finns en stor problematik och osäkerhet både bland hyresgästerna men även hos domstolarna. Frågan är dels vilken värderingsmetod hyresgästen bör använda, dels hur värderingsmetoderna skiljer sig i teorin och praktiken och hur det kommer sig.

Den kommersiella radion är beroende av reklamfinansiering för sin överlevnad och det enda sättet att locka till sig annonsörer är att kunna visa att man nåt ut till den breda massan och för att nå ut till den breda massan behövs ett intressant redaktionellt innehåll. Det redaktionella innehållet är en produkt av den branschlogik som råder och ingår i det branschformat som genom kloning och franchising sprider sig inom det rådande radioklimatet. Branschformatet för den kommersiella radion avspeglar sig i bland annat rollbesättning, musiken och sändningstempot, vilka i sin tur bildar det redaktionella innehållet. Det som präglar det redaktionella innehållet är dock alltid det allmänna intresset. Branschformatet sägs även sudda ut den gräns som länge funnits och som upprätthållits av branschen där det redaktionella innehållet ska separeras från reklam. Denna gräns blir mer och mer otydlig då man har börjat hitta vägar runt i form av bland annat sponsring av inslag och tävlingar.