Swedish municipalities are obliged to continually and annually account and disclose information in certain accounting reports. The accounting obligation for municipalities is set forth in the Swedish Local Government Act. Since the year 1998 there is also a Local Government Accounting Act (LGAA) in place. In accordance with LGAA a requirement on all accounting is that it needs to be established in line with Swedish General Accepted Accounting Principles (GAAP). At the same time as LGAA came into effect, the state and the municipal federations established a new standard-setting body. It had, and still has, the task to publish recommendations with the body’s view on how municipalities should account in accordance with Swedish GAAP. The body received the name The Council for Municipal Accounting, CMA. In this study the complex of norms that is of certain importance for Swedish municipalities when they account are analysed. Questions that are analysed are e.g. what position and function the standard-setting body CMA and the body’s recommendations have in a legal context. Another question that is analysed is how the regulation for municipalities should be understood in relation to the regulation for private sector. Some of the conclusions in the study are that there is a possibility to identify a Swedish GAAP for Municipalities which has its own systematic. The legal control of whether municipalities account in accordance to Swedish GAAP is weak though. When evaluating what should be seen as Swedish GAAP for municipalities, there is a presumption that the recommendations from CMA are the correct interpretations, even though the recommendations in line with the constitution can not be seen as any form of binding law. In light of this, the strength of the presumption is somewhat unclear, but should not be seen as strong as the equivalent presumption that recommendations from standard-setting bodies in private sector are the correct interpretation of Swedish GAAP. / Sveriges kommuner och landsting har sedan länge varit skyldiga att redovisa utfallet av sin verksamhet. Det kommunala redovisningsområdet har gått från att vara i stort sett oreglerat, till en reglering som under de senaste två decennierna utvecklats i väsentlig grad. Dagens reglering är emellertid inte okomplicerad utan ger upphov till ett flertal intressanta rättsliga frågeställningar, bland annat frågan om vilken rättslig ställning som kan tillskrivas olika typer av normer inom området. I denna rättsvetenskapliga studie analyseras, systematiseras och utvärderas regleringen som berör den kommunala redovisningsskyldigheten, särskilt i ljuset av att redovisningen ska upprättas i enlighet med den rättsliga standarden god redovisningssed. Undersökningen omfattar flera rättsområden där konstitutionella, kommunal- och redovisningsrättsliga frågor behandlas parallellt. Inom ramen för undersökningen utvärderas bland annat förhållandet mellan lagstiftningen och den s.k. kompletterande normgivningen, både ur ett principiellt perspektiv och genom en särskild undersökning av fyra utvalda redovisningsfrågor. De fyra redovisningsfrågor som behandlas är redovisningen av materiella anläggningstillgångar, bidrag till infrastruktur, pensionsåtagandet samt den sammanställda redovisningen.

Bakgrund: Den kommunala redovisningslagen ställer krav på att kommuner ska lämna upplysningar om väsentliga personalförhållanden i sina årsredovisningar. Lagen definierar dock inte vad som är väsentliga personalförhållanden. Istället är det upp till kommunerna att tolka och förhålla sig till kravet samt för sektorn som grupp att sätta praxis för vad som anses vara väsentliga personalförhållanden. Eftersom den kommunala sektorn är en personalintensiv bransch är personalen en av kommunens viktigaste resurser. Följaktligen medför personalintensiteten utmaningar kopplade till kompetensförsörjning samt personalfrågor, för att kunna möta dessa måste sektorn arbeta aktivt för att ses som en attraktiv arbetsgivare. Eftersom personalen är en viktig resurs för kommunerna är det inte konstigt att att lagen ställer krav på kommunerna att redovisa väsentliga personalförhållanden. Syfte: Studiens syfte är att förklara variationen i kommunernas årsredovisningar rörande upplysningar om väsentliga personalförhållanden. Med variationen avses variationen i mängd av innehåll och omfattning av upplysningar. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats och grundas på ett eklektiskt angreppssätt där teorierna positiv redovisningsteori samt institutionella teorin används som kompletterande teorier för att förklara studiens empiriska fenomen. En kvantitativ metod och tvärsnittsdesign har tillämpats då studiens syfte är att förklara ett fenomen vid en specifik tidpunkt. Studiens empiriska data utgörs av sekundärdata. Slutsats: De faktorer som påverkar kommunernas redovisning av väsentliga personalförhållanden är storlek, sjukfrånvaro, revisionsbyrå och samverkan. Slutsatser kan även dras att flera faktorer som testats i studien inte kan förklara variationen i kommunernas upplysningar om väsentliga personalförhållanden. Således finner studien endast svaga bevis för att kommunerna redovisar för att verka legitima eller för att undgå ytterligare regleringar. Inte heller press från intressenter, baserat på de valda faktorerna, visar sig ha någon betydande påverkan på kommunernas redovisningsval. / Background: The Municipal Accounting Act stipulates that municipalities in Sweden must provide information on significant personnel conditions in their annual reports. However, the Act does not define what significant personnel conditions are. Instead, it is up to the municipalities to interpret and relate to the requirement and for the sector as a group to set practice for what is considered to be significant personnel conditions. As the municipal sector is a personnel-intensive industry, the staff is one of the municipality's most important resources. Consequently, the personnel intensity poses challenges related to the supply of skills and personnel issues, in order to be able to meet these, the sector must work actively to be seen as an attractive employer. Since the staff is an important resource, it is no wonder that the law requires the municipalities to report significant personnel conditions. Purpose: The purpose of the study is to explain the variation in the municipalities' annual reports concerning disclosures on significant personnel conditions. The variation refers to the variation in the amount of content and extent of information. Method: The study is based on a deductive approach and is founded on an eclectic approach where the theories, positive accounting theory as well as institutional theory, are used as complementary theories to explain the empirical phenomenon of the study. A quantitative method and a cross-sectional design has been applied since the aim of the study is to explain a phenomenon at a specific time. The empirical data consists of archival data. Conclusion: The factors that affect the municipalities reporting of significant personnel conditions are size, absence due to sickness, auditing firm and collaboration. Conclusions can also be drawn that several factors tested in the study cannot explain the variation in the municipalities information on significant personnel conditions. Thus, the study finds only weak evidence that the municipalities report to appear legitimate or to avoid further regulations. No pressure from stakeholders, based on the chosen factors, also proves to have any significant impact on the municipalities' accounting choices.

Denna studie behandlar förekomsten av resultatstyrning i svenska kommuner. Tidigare forskning visar på att styrning främst tar form av periodiseringar samt att de främsta förklarande faktorerna för förekomsten är ekonomi, politik och tjänstemän. Existerande teori menar på att övergången från kassabaserad redovisning till bokföringsmässiga grunder underlättade resultatstyrning och att det förekommer både i kommuner och företag i Sverige.Undersökningen syftar till att förklara förekomsten av resultatstyrning i kommuner med hjälp av posten “bidrag till statlig infrastruktur”. I analysen ifrågasätts användandet av resultatstyrning, vilka incitament som finns samt hur dess incitament påverkar beslutprocessen.Studien är en dokumentstudie och har genomförts som en kvantitativ analys. Det empiriska materialet har främst samlats in från kommuners årsredovisningar. Flera statistiska analyser genomförs och leder fram till studiens resultat. Resultaten visar på att resultatstyrning förekommer i kommuner och att det främst är kortsiktiga incitament som styr besluten. Tiden som kommuner väljer att periodisera bidragen på beror främst på hur stora beloppen på bidragen som lämnas är samt om kommunen har mottagit stora engångsbelopp i form av till exempel AFA-försäkringar, AFA-premier eller konjunkturstöd från staten de åren eller inte. / This thesis is an analysis of the occurrence of earnings management in Swedish municipalities. Previous theory claims that the change from cash accounting to accrual accounting has made it easier to involve in earnings management actions and that these actions are broadly used in both municipalities and corporate companies. Similar studies proves economy, politics and civil servants to be explanatory for why earnings management takes place in municipalities.We seek to explain this occurrence by using the accounting record contribution to national infrastructure. The aim is to answer what the main incentives are for manipulating the results in municipalities and how these incentives affect the decision making progress.This is mainly a documentary study that focuses on the public financial reports of municipalities. A statistical analysis is performed and conclusions are drawn. We find evidence that earnings management exist in municipalities and that the biggest explaining factor of how the contribution is accounted for depend on the size of the contribution to infrastructure and if the municipality has received any big amounts from the government in form of AFA-insurances, AFA-premier or cyclical support that year or not. This indicates a short-term thinking with high focus on net income. This study is hereafter written in Swedish.

Titel: Earnings management i svenska kommuner Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Frida Johansson och Jonas Magnusson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2022 – januari Syfte: Syftet med studien var att undersöka och kartlägga huruvida earnings management i form av diskretionära periodiseringar förekommer i svenska kommuner. Metod: I studien har en kvantitativ forskningsstrategi tillämpats, med en longitudinell forskningsdesign. Finansiell information rapporterad från de 289 svenska kommunerna inhämtades från Statistiska Centralbyråns databas för räkenskapsåren 2017–2020. Insamlad data har testats med hjälp av multipla regressionsanalyser och har analyserats via statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Resultatet relaterat till studiens första hypotes påvisade ett starkt signifikant, negativt samband mellan den relativa förändringen i periodiseringskostnader och större underliggande underskott innan dessa periodiseringskostnader. Det negativa sambandet kan tolkas som att de svenska kommunerna inte är benägna att belasta större underskott med ytterligare periodiseringskostnader enligt teorin om reningsbad. Utifrån resultatet falsifieras studiens första hypotes. Resultatet kopplat till studiens andra hypotes påvisade ett mindre signifikant samband, vilket ger, om än icke signifikant, visst stöd till antagandet om att de svenska kommunerna strävar efter att rapportera moderata överskott. Utifrån resultatet falsifieras dock även studiens andra hypotes. Uppsatsens bidrag till ämnet: Studien bidrar till att fylla forskningsgapet gällande earnings management i de svenska kommunerna genom förekomsten av diskretionära periodiseringar. Studien bidrar även till ett nytt teoretiskt perspektiv genom att föra in resultatutjämningsreserven i förklaringsmodellen till varför graden av earnings management i de svenska kommunerna minskat i omfattning. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning vore att undersöka om förekomsten av reningsbad och resultatutjämning som metod skiljer sig åt mellan kommuner de år ett val äger rum eller när en revision har skett. En annan synvinkel hade varit att genomföra studien med en kvalitativ inriktning. Detta då det endast finns ett fåtal tidigare studier gällande earnings management inom kommunsektorn som har använt sig av en kvalitativ metod. / Title: Earnings management in Swedish municipalities Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Frida Johansson and Jonas Magnusson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2022 – January Aim: The aim of the study was to investigate and identify whether earnings management in terms of discretionary accruals occur in Swedish municipalities. Method: In this study, a quantitative research strategy has been applied, with a longitudinal research design. Financial information reported from the 289 Swedish municipalities was obtained from Statistics Sweden database for the financial years 2017-2020. The collected data was tested using multiple regression analyses and is analyzed through the statistical program SPSS. Result & Conclusions: The results related to the first hypothesis of the study demonstrated a strongly significant, negative relationship between the relative change in accrual costs and larger underlying deficits before these accruals. The negative relationship was interpreted as if Swedish municipalities are not likely to burden larger deficits with additional accruals, according to the theory of big bath accounting. Based on the results, the first hypothesis of the study was falsified. The results related to the second hypothesis of the study, indicated a smaller significant correlation which provides, although non-significant, support for the assumption that the Swedish municipalities strive to report moderate surpluses. Based on these results, the second hypothesis of the study is also falsified. Contribution of the thesis: The study contributes to filling the gap of research for the Swedish municipalities on whether earnings management occurs in terms of discretionary accruals. The study also contributes to a new theoretical perspective by introducing RUR (profit equalization reserve) into the explanatory model of why earnings management has decreased in Swedish municipalities. Suggestions for future research: A suggestion for further research would be to investigate whether big bath or income smoothing as a method differs between municipalities in the years when an election takes place or when an audit has taken place. Another point of view would have been to conduct the study with a qualitative focus, as there are only a few previous studies for earnings management in the municipal sector that have used a qualitative method.

Titel: Avsatt för kommuner - En kvantitativ studie om hur kommuner förhåller sig till redovisningsval kopplat till avsättningar Författare: Olof Johansson och Elias Viklund Handledare: Torbjörn Tagesson  Bakgrund: Kommunal redovisning regleras av kommunal redovisningslag och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Likt privat sektor upprättas den finansiella redovisningen baserat på bokföringsmässiga grunder vilket skapar ett tolkningsutrymme för uppskattningar och bedömningar. Detta utrymme har visat sig problematiskt i politiska organisationer och kan användas för att påverka eller ändra det finansiella resultatet. Genom att undvika för stora överskott alternativt underskott kan politiker frångå kritik för överbeskattning eller ineffektiv resursanvändning. Det har tidigare observerats att kommuner genom uppskattningar och bedömningar kopplande till avsättningar frångått god redovisningssed för att uppnå politiska egenintressen. Till skillnad från privat sektor saknar kommunal redovisning straffrättslig förankring, vilket ökar incitamentet för resultatstyrning. En oriktig och missvisande bild av kommunernas årsredovisningar försvårar inte bara nationell jämförbarhet, det hindrar också intressenters möjlighet till granskning och ansvarsutkrävande.  Syfte: Studiens syfte är att förklara förekomsten av övriga avsättningar i kommunernas årsredovisning samt i vilken omfattning rapporteringen följer gällande upplysningskrav och vilka faktorer som kan förklara variationen av kommunernas hantering av upplysningskraven.  Metod: Studien tar en deduktiv ansats med ett eklektiskt tillvägagångsätt där både institutionell teori samt positiv redovisningsteori används för att förklara det empiriska fenomenet. Det är en kvantitativ studie med en tvärsnittsdesign som ämnar förklara det observerade fenomenet vid en specifik tidpunkt. Den empiri som används i studien bygger på sekundärdata hämtad från kommunernas årsredovisningar samt Statistiska centralbyrån.  Resultat: Studien fann att faktorerna storlek, skattesats och regionstillhörighet har en förklarande förmåga för upprättandet av avsättningar. Vidare kunde kommunernas efterlevnad av upplysningskrav förklaras av faktorerna storlek, bidragsintäkter, skattebas, justerad soliditet samt regionstillhörighet. Resultatet föreslår att kommuner fortfarande bryter mot god redovisningssed samt att redovisningsval influeras av institutionella faktorer.  Kunskapsbidrag: Studien bidrar till ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar förekomsten av avsättningar samt vad som påverkar variationen av efterlevnad av upplysningskrav inom svensk kommunal sektor. / Title: Set aside for municipalities Authors: Olof Johansson and Elias Viklund Supervisor: Torbjörn Tagesson  Background: Swedish municipal accounting is regulated by the Municipal Accounting Act with additional regulation from Rådet för kommunal redovisning (Council for Municipal Accounting). As in the private sector, municipal financial reporting is prepared on accrual-based principles, which require certain estimates and judgments to be made. This discretion has proven problematic in public organizations and can be used to manipulate financial information. By avoiding reporting large surpluses or deficits, politicians can deflect criticism of over-taxation or inefficient use of resources. In the Swedish context, municipalities have shown to deviate from generally accepted accounting principles using discretion related to reported provisions, to gain political benefits. Incentives to engage in earning management are further increased by the fact that there is no connection to the penal code. Misleading financial statements skew national comparability and interfere with stakeholder’s ability to scrutinize and demand accountability.  Purpose: The purpose of this study is to explain the occurrence of provisions in municipalities’ annual reports and to what extent reporting complies with disclosure requirements. The study also tries to identify why there are differences between municipal disclosure compliance.  Method: The study is constructed based on a deductive approach using an eclectic approach with the established theories Institutional theory and Positive accounting theory to explain the empirical phenomenon. It is a quantitative study with a cross-sectional design aiming to explain the observed phenomenon during a specific point in time. Secondary data is collected from the municipality’s website as well as the Swedish Central Statistics Office.  Conclusion: The study concludes that the municipality’s size, tax rate and regional collaboration influence the occurrence of provisions. It also finds that disclosure compliance can be explained by factors relating to size, government grants, tax base, adjusted solidity, and regional collaboration. The result suggests that municipalities are deviating from generally accepted accounting practice and that accounting choice is influenced by institutional factors.  Contribution: The study contributes to increased knowledge about the factors that influence the occurrence of reported provisions, as well as factors that can help explain variations in disclosure compliance within the Swedish municipal sector.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka graden av artificiell styrning av resultat i svenska kommuner och hur detta varierar för de olika åren inom en valperiod. Med valperiod menas valåret och de följande året fram till nästa val. Metod: I studien har en kvantitativ forskningsstrategi tillämpats, med en longitudinell forskningsdesign. Redovisningsdata har hämtats från SCB:s databas för 289 kommuner över perioden 1998-2022. Insamlade data har analyserats med hjälp av multipel regressionsanalys via statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: Resultatet från vår studie visar att samband mellan artificiell styrning av resultat och åren inom en valperiod har en ytterst låg förklaringsgrad. Examensarbetets bidrag: Vi tror att vår studie kan vara användbar för intressenter av kommunal redovisningen. Tidigare forskning från Italien gav indikationer på att artificiell styrning av resultat ökade under ett valår. Vi kan med vår studie ge en indikation på att så är inte fallet i Sverige. Förslag till fortsatt forskning: Det är möjligt att studien skulle få ett annat resultat om en annan forskningsmetod används. Därför föreslår vi att genomföra en ny studie där man istället mäter specifika periodiseringar eller spridning av resultatet. / Aim: The purpose of this study is to examine earnings management in Swedish municipalities and its correlation with years in an election period. Method: Our research is quantitative with a longitudinal design. Data for 289 municipalities has been collected from SCB over the period of 1998-2022. The data was analyzed through a multivariate regressions analysis, which has been done in a statistical program named SPSS. Results and conclusions: Our results indicate that the election period has no significant correlation with earnings management in Swedish municipalities. Contribution of the thesis: We think that our study is valuable for stakeholders in accounting from municipalities. Results from a study in Italy showed indications of increased use of earnings management during an election period. Our study gives an indication that this is not the case in Sweden. Suggestions for future research: With a change in research design the result of this thesis could change. That is why we suggest measuring earnings management either through specific accruals or through distribution of earnings after management.

Bakgrund: Rapportering av hållbarhetsfrågor är i dagsläget av frivillig natur i den svenska kommunsektorn. En pågående debatt har därför lyft frågan om huruvida kommuner borde omfattas av ett lagkrav på hållbarhetsrapportering. Den rapportering av hållbarhetsfrågor som sker idag skiljer sig mellan kommunerna gällande upplägg, innehåll och ambitionsnivå.    Syfte: Syftet med studien är att förklara omfattningen av och innehållet i svenska kommuners frivilliga hållbarhetsrapportering.   Metod: Studien är utförd med en deduktiv ansats och har en tvärsnittsdesign. Hypoteserna har utformats med ett eklektiskt angreppssätt. Sekundärdata har i huvudsak samlats in från årsredovisningar, vars kvalitativa data har kvantifierats genom en innehållsanalys.   Resultat: Studien visar att ett intresse för Agenda 2030, kommunens lokala redovisningsnätverk och kommunens val av revisionsbyrå påverkar mängden och innehållet i hållbarhetsrapporteringen. Ytterligare visar studien även att den politiska majoriteten har en viss påverkan på mängden hållbarhetsrapportering.   Kunskapsbidrag: Studien bidrar till den befintliga forskningen inom hållbarhetsrapportering genom att tillföra kunskap om vilka faktorer som påverkar hållbarhetsrapporteringen i den kommunala sektorn. I den svenska kontexten bidrar studien utöver att ge en uppdaterad bild av det empiriska läget även genom att addera faktorer som inte testats i den svenska kommunala sektorn.

<p>För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans. Balanskravet fyller sin funktion men när balanskravet utformades tog inte lagstiftaren hänsyn till kommuner med stark ekonomi utan kravet är främst utformat för kommuner med svag ekonomi, vilket skapat inlåsningseffekter av överskotten från kommuner med stark ekonomi. Kritiken av balanskravets utformning har belysts än mer på grund av lågkonjunkturens effekt, och även gjort regeringen medveten om problemet. Därför finns det intresse att undersöka hur en kommun med stark respektive svag ekonomi hanterar balanskravet.</p><p> </p><p>Syftet med studien är att undersöka hur Västerås kommun och Eskilstuna kommun hanterar balanskravet.</p><p> </p><p>För att analysera och förstå hur de två utvalda kommunerna hanterar balanskravet utifrån deras ekonomiska förutsättningar har den kvalitativa metoden använts för att uppnå en djupare förståelse.  Dessutom har den deskriptiva/induktiva metoden använts för att ta reda på varför de normativa teorierna inte varit framgångsrika i olika sammanhang. För att göra en jämförelse har en enhetlig analysmodell konstruerats för att påvisa kommunernas finansiella styrka.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visar att Västerås kommun och Eskilstuna kommun har olika förhållningssätt till hur de hanterar balanskravet. Slutsatsen visar att balanskravet inte är utformat och anpassat för att hantera konjunktursvängningar. Även att kommuner med stark ekonomi hämmas av inlåsningseffekten, detta har gjort att kommunerna själva skapat egna lösningar som fyller olika funktioner inom respektive kommun. Dessa lösningar går inte att finna i förarbetena till regelverket, men grundtanken i lösningarna har varit densamma; att underlätta hanteringen av konjunktursvängningar och komma runt inlåsningseffekterna.</p> / <p>To cope with the municipalities and county councils perennial deficits in the early 1990s, the concept of good financial management was inserted in 1992 to create a balance between income and expenditure. When there is no existing clear definition of the concept good financial management, introduced as a complement a specific demand of balance in 1998. The demand of balance means that revenue shall be larger than the costs, that are the economy shall be in balance. The basic idea and intent with insertion of demand of balance is that each generation in the municipalities, shall take responsibility for the cost they decides whether and consume, and create a long-term stable development of economy. If a municipalities not achieve to get the economy in balance and declare a deficit, shall the negative outcome according 8kap 5a§ Local Government Act compensated within three years unless there is no existing especial reasons, and can therefore depart from a budget in balance. The demand of balance satisfies its own intent and basic idea, but when the demand of balance was explicate did not the lawmaker make allowances to municipalities with a strong financial position. The demand of balance is specific explicated for municipalities with a weak financial position, which created the lock-in effects of the surpluses for municipalities with a strong financial position. Criticism of the demand of balance has been elucidated more because of the impact of the recession effect, and also made the Government aware about the problem. There is therefore of interest to investigate how a municipality with a strong respective a weak financial position manage the demand of balance.</p><p> </p><p>The purpose of the study is to investigate how Västerås municipality and Eskilstuna municipality manages the demand of balance.</p><p> </p><p>To analyze and understand how the two selected municipalities manage demand of balance based on their economic prerequisites have the qualitative methodology been applied to achieve a deeper understanding.  In addition, the descriptive/inductive method used to determine why the normative theories have not been successful in different contexts. To make a comparison, a unified analytical model has been designed to demonstrate the financial strength of the municipalities.</p><p> </p><p>The results of the study show that Västerås municipality and Eskilstuna municipality has different approaches to how they manage the demand of balance. The conclusion indicates that the demand of balance is not explicated and adapted to handle cyclical fluctuations. Although the municipality with a strong economy is hampered by the lock-in effect, this has meant that the municipalities created their own solutions that serve different functions in each municipality. These solutions cannot be found in the legislative history of the regulatory framework, but the basic idea of the solutions has been the same; to facilitate the handling of cyclical fluctuations and get around the lock-in effects.</p>

För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans. Balanskravet fyller sin funktion men när balanskravet utformades tog inte lagstiftaren hänsyn till kommuner med stark ekonomi utan kravet är främst utformat för kommuner med svag ekonomi, vilket skapat inlåsningseffekter av överskotten från kommuner med stark ekonomi. Kritiken av balanskravets utformning har belysts än mer på grund av lågkonjunkturens effekt, och även gjort regeringen medveten om problemet. Därför finns det intresse att undersöka hur en kommun med stark respektive svag ekonomi hanterar balanskravet.   Syftet med studien är att undersöka hur Västerås kommun och Eskilstuna kommun hanterar balanskravet.   För att analysera och förstå hur de två utvalda kommunerna hanterar balanskravet utifrån deras ekonomiska förutsättningar har den kvalitativa metoden använts för att uppnå en djupare förståelse.  Dessutom har den deskriptiva/induktiva metoden använts för att ta reda på varför de normativa teorierna inte varit framgångsrika i olika sammanhang. För att göra en jämförelse har en enhetlig analysmodell konstruerats för att påvisa kommunernas finansiella styrka.   Resultatet av undersökningen visar att Västerås kommun och Eskilstuna kommun har olika förhållningssätt till hur de hanterar balanskravet. Slutsatsen visar att balanskravet inte är utformat och anpassat för att hantera konjunktursvängningar. Även att kommuner med stark ekonomi hämmas av inlåsningseffekten, detta har gjort att kommunerna själva skapat egna lösningar som fyller olika funktioner inom respektive kommun. Dessa lösningar går inte att finna i förarbetena till regelverket, men grundtanken i lösningarna har varit densamma; att underlätta hanteringen av konjunktursvängningar och komma runt inlåsningseffekterna. / To cope with the municipalities and county councils perennial deficits in the early 1990s, the concept of good financial management was inserted in 1992 to create a balance between income and expenditure. When there is no existing clear definition of the concept good financial management, introduced as a complement a specific demand of balance in 1998. The demand of balance means that revenue shall be larger than the costs, that are the economy shall be in balance. The basic idea and intent with insertion of demand of balance is that each generation in the municipalities, shall take responsibility for the cost they decides whether and consume, and create a long-term stable development of economy. If a municipalities not achieve to get the economy in balance and declare a deficit, shall the negative outcome according 8kap 5a§ Local Government Act compensated within three years unless there is no existing especial reasons, and can therefore depart from a budget in balance. The demand of balance satisfies its own intent and basic idea, but when the demand of balance was explicate did not the lawmaker make allowances to municipalities with a strong financial position. The demand of balance is specific explicated for municipalities with a weak financial position, which created the lock-in effects of the surpluses for municipalities with a strong financial position. Criticism of the demand of balance has been elucidated more because of the impact of the recession effect, and also made the Government aware about the problem. There is therefore of interest to investigate how a municipality with a strong respective a weak financial position manage the demand of balance.   The purpose of the study is to investigate how Västerås municipality and Eskilstuna municipality manages the demand of balance.   To analyze and understand how the two selected municipalities manage demand of balance based on their economic prerequisites have the qualitative methodology been applied to achieve a deeper understanding.  In addition, the descriptive/inductive method used to determine why the normative theories have not been successful in different contexts. To make a comparison, a unified analytical model has been designed to demonstrate the financial strength of the municipalities.   The results of the study show that Västerås municipality and Eskilstuna municipality has different approaches to how they manage the demand of balance. The conclusion indicates that the demand of balance is not explicated and adapted to handle cyclical fluctuations. Although the municipality with a strong economy is hampered by the lock-in effect, this has meant that the municipalities created their own solutions that serve different functions in each municipality. These solutions cannot be found in the legislative history of the regulatory framework, but the basic idea of the solutions has been the same; to facilitate the handling of cyclical fluctuations and get around the lock-in effects.