<p>In 1985 the Swedish Association of Local Authorities and Regions published a paper on recommended depreciation time on capital assets for the public sector. This paper should only be seen as guidance, but many municipals use it without any further investigations. </p><p>Swedish municipals are not like private companies; one very distinguished difference is that they are not allowed to make any profit. The municipals in Sweden are regulated by the constitution law which means that they can not go bankrupt. The public and the private sector have different legislations that result in different ways on how they for example treat depreciations. The aim of this essay is to describe and explain the relationship between the useful life and depreciation. The aim is also to identify the adapting legislation and recommendations. </p><p>We have designed our hypotheses based on the theory we have, about municipalities, municipal operations and depreciations. These hypotheses are used in three different kinds of categories which affect the correlation between depreciation and useful life. The categories used are municipal, political and human factors. </p><p>The survey was conducted by contacting a total of 67 municipals. Since a large number of the municipals have merged together in a mutual organisation we encountered a small problem. Within the organisation they cooperate when it comes to emergency services and sewage treatment works. </p><p>Our analysis indicates a relationship between the dependent variables and some independent variables. This result should be taken with caution since we can not prove that the result is correct. We can on the other hand with all certainty prove that the depreciation period does not reflect the useful life and that many municipalities use the outdated depreciation paper.</p>

<p>Denna studie belyser skillnaden mellan kooperativ och kommunal förskoleverksamhet. Vår studie visar olikheter och likheter inom de förskolor som medverkat i arbetet. De områden som belysts är administration, utbildning samt de fyra förskolornas uppkomst. Vi har koncentrerat oss på skillnaderna och vad som styr förskolorna.</p><p>Syftet med studien är utifrån de belysta områdena att ge information till våra läsare om skillnader i dessa ämnen. Eftersom det finns så lite information kring vad en kommunal respektive kooperativ förskola har för åtaganden, vill vi ge kännedom om vad som skiljer de olika förskoleformerna åt. Studien har gett oss en djupare inblick då vi lärt oss mer utifrån vårt yrkesval efter vår tid på lärarutbildningen.</p><p>Personal inom kommunala respektive kooperativa förskolor har intervjuats, även förskolechefen i kommunen. De pedagoger som medverkat arbetar i olika delar av en kommun i södra Norrland.</p><p>Resultatet framgår genom de olika intervjuerna och med tabeller för att enkelt kunna läsa vad som skiljer de olika förskolorna åt. Stor vikt har lagts på vad pedagogerna sagt och även deras uttalanden för att ge en levande bild. Även förskolechefens inlägg lyfts fram.</p><p>Vår slutsats är att tydliga likheter och olikheter finns eftersom pedagogerna arbetar på olika sätt och organisationerna är olika. Det har varit intressant att få genomföra studien eftersom vi har fått ny kunskap för vårt framtida arbete som blivande förskollärare.</p>

<p>This study is based on interviews with five directors of educational administration within the Stockholm County. The purpose is to investigate how the directors of educational administrations, in the different municipalities, describe the relationship between the administration and the local school units. Moreover, the aim is also to describe the administration director’s work in relation to the various levels of the administration. To what extent can it be identified as a dimension of the learning organization described in this report.</p><p>The study shows that skepticism is usually directed upwards toward the next level in the organization and that the decision-making right for local schools is consistently safeguarded. The responsibility for development work and competence training is mainly put in the hands of the local school units.</p><p>The work of the directors of administrations concerning the relationship between the different levels in the administrations could only partially be identified as parts of the learning organization described. When compared to that organization it lacked several components. Among other things this concerned the possibilities for different groups in the organization to meet with each other, accessibility of information, a learning focus in evaluations and developing of a vision and understanding of the mission among staff within the administration.</p><p>The discussion is among other things about the growing focus on results from the politicians, and how this affects the role as director of administration. Suggested further research is to carry out the same study from a different perspective, for example from the point of view of politicians, principles or students.</p>

<p>Matematikprestationer och attityder till ämnet har nationellt och lokalt visat på en nedåtgående trend. Det finns således ett behov av utvecklingssatsningar inom matematik och matematikdidaktik. Studien syftar till att undersöka och belysa hur lärare upplever sig påverkas av en utvecklingssatsning inom matematik, då vi tror att lärares tolkningsprocesser är centrala för utvecklingssatsningars utfall. Umeå kommun har för att stärka och utveckla matematiken i kommunens för- och grundskolor initierat en utvecklingssatsning, PriMa Umeå (Prioritet Matematik i Umeå), bland kommunens samtliga lärare i för- och grundskolan. Studien syftar till att i början av satsningen följa och förstå subjektiva upplevelser genom kvalitativa intervjuer med några lärare. Med ett urval av både lärare i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år kan likheter, skillnader samt paralleller dras mellan verksamhetsområdena. Av resultaten i sin helhet kan sägas att utvecklingssatsningen enligt urvalet haft en stor upplevd påverkan på lärarnas verksamhetsvardag. Studien har undersökt hur lärare upplever att satsningen påverkar förberedandet och genomförandet av matematikaktiviteter samt hur de upplever den kompetensutveckling som anordnas genom satsningen. De flesta lärarna upplever sig påverkas i sin verksamhetsvardag beträffande tidsanvändning, upplevd medvetenhet, trygghet och inspiration.</p>

Die Arbeit behandelt die kommunale Haushaltsreform (Doppik) am Beispiel der Kommunen des Freistaates Sachsen. Die Arbeit widmet sich mit den Haushaltsplänen dem wichtigsten Steuerungsinstrument der öffentlichen Verwaltung und mit der Doppik der umfassendsten Verwaltungsreform der Bundesrepublik. Einleitend werden die Bedeutung des Instrumentes und die Schwächen des bestehenden Haushaltsrechts erläutert, bevor auf die Grundlagen und Intentionen der Haushaltsreform eingegangen wird. Die Haushaltsreform stellt die Kommunen vor große fachliche und materielle Herausforderungen und trifft daher in der Implementation häufig auf Widerstand. Am Beispiel der sächsischen Kommunen wurde auf Grundlage einer repräsentativen quantitativen Befragung unter 100 Städten der Umsetzungs- und Planungsstand einzelner Elemente der Doppik erhoben. Die Kommunen fühlten sich vor Allem durch das Innenministerium nur ungenügend in den Reformprozess einbezogen und waren über Inhalte und Fristen verunsichert. Zum Zeitpunkt der Befragung lagen noch keine Rechtsentwürfe oder Empfehlungen des Innenministeriums vor. Dennoch hatten bereits ein Drittel der Kommunen mit der Umsetzung und ein weiteres Drittel mit deren Planung begonnen. Zusätzlich wurden qualitativ die Landratsämter als untere Kommunalaufsicht, der Sächsische Rechnungshof, das Staatsministerium des Innern, der Städtetag und die Landtagsfraktionen in die Befragung einbezogen. Auf dieser Basis konnten in einem zweiten Schritt zentrale Einflussfaktoren auf die Reformumsetzung wie die finanzielle Lage, Einwohnerzahl, Status, politische Konstellation, Kommunalaufsicht oder Rolle des Kämmerers untersucht werden. Im Ergebnis zeichnet sich eine typische zeitlich aufeinander folgende Vorgehensweise in der Umsetzung der Reformelemente Inventur, Bilanzierung, Kosten- und Leistungsrechnung und Produkthaushalt ab. Wesentlich begünstigender Einflussfaktor ist der Grad der persönlichen Überzeugung des Kämmerers, wohingegen Größe und Finanzen der Stadt keine Rolle spielen. Darüber hinaus ist die Haushaltsreform kein originär politisches Thema sondern eher eine verwaltungsinterne Problemstellung, was durch das geringe Interesse der Parteien, der Öffentlichkeit und der lokalen Politik bestätigt wird. Die Ergebnisse der Arbeit unterstreichen die Bedeutung des Schlüsselakteurs für den Verlauf politisch-administrativer Prozesse, welcher in Fragen der Kommunalfinanzen der Kämmerer ist. Der stärkste Hebel in der Förderung nicht nur der Rechtsumsetzung sondern auch der Intentionen liegt daher in der fachlichen Qualifikation des Kämmerers als Multiplikator.

Matematikprestationer och attityder till ämnet har nationellt och lokalt visat på en nedåtgående trend. Det finns således ett behov av utvecklingssatsningar inom matematik och matematikdidaktik. Studien syftar till att undersöka och belysa hur lärare upplever sig påverkas av en utvecklingssatsning inom matematik, då vi tror att lärares tolkningsprocesser är centrala för utvecklingssatsningars utfall. Umeå kommun har för att stärka och utveckla matematiken i kommunens för- och grundskolor initierat en utvecklingssatsning, PriMa Umeå (Prioritet Matematik i Umeå), bland kommunens samtliga lärare i för- och grundskolan. Studien syftar till att i början av satsningen följa och förstå subjektiva upplevelser genom kvalitativa intervjuer med några lärare. Med ett urval av både lärare i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år kan likheter, skillnader samt paralleller dras mellan verksamhetsområdena. Av resultaten i sin helhet kan sägas att utvecklingssatsningen enligt urvalet haft en stor upplevd påverkan på lärarnas verksamhetsvardag. Studien har undersökt hur lärare upplever att satsningen påverkar förberedandet och genomförandet av matematikaktiviteter samt hur de upplever den kompetensutveckling som anordnas genom satsningen. De flesta lärarna upplever sig påverkas i sin verksamhetsvardag beträffande tidsanvändning, upplevd medvetenhet, trygghet och inspiration.

This study is based on interviews with five directors of educational administration within the Stockholm County. The purpose is to investigate how the directors of educational administrations, in the different municipalities, describe the relationship between the administration and the local school units. Moreover, the aim is also to describe the administration director’s work in relation to the various levels of the administration. To what extent can it be identified as a dimension of the learning organization described in this report. The study shows that skepticism is usually directed upwards toward the next level in the organization and that the decision-making right for local schools is consistently safeguarded. The responsibility for development work and competence training is mainly put in the hands of the local school units. The work of the directors of administrations concerning the relationship between the different levels in the administrations could only partially be identified as parts of the learning organization described. When compared to that organization it lacked several components. Among other things this concerned the possibilities for different groups in the organization to meet with each other, accessibility of information, a learning focus in evaluations and developing of a vision and understanding of the mission among staff within the administration. The discussion is among other things about the growing focus on results from the politicians, and how this affects the role as director of administration. Suggested further research is to carry out the same study from a different perspective, for example from the point of view of politicians, principles or students.

Denna studie belyser skillnaden mellan kooperativ och kommunal förskoleverksamhet. Vår studie visar olikheter och likheter inom de förskolor som medverkat i arbetet. De områden som belysts är administration, utbildning samt de fyra förskolornas uppkomst. Vi har koncentrerat oss på skillnaderna och vad som styr förskolorna. Syftet med studien är utifrån de belysta områdena att ge information till våra läsare om skillnader i dessa ämnen. Eftersom det finns så lite information kring vad en kommunal respektive kooperativ förskola har för åtaganden, vill vi ge kännedom om vad som skiljer de olika förskoleformerna åt. Studien har gett oss en djupare inblick då vi lärt oss mer utifrån vårt yrkesval efter vår tid på lärarutbildningen. Personal inom kommunala respektive kooperativa förskolor har intervjuats, även förskolechefen i kommunen. De pedagoger som medverkat arbetar i olika delar av en kommun i södra Norrland. Resultatet framgår genom de olika intervjuerna och med tabeller för att enkelt kunna läsa vad som skiljer de olika förskolorna åt. Stor vikt har lagts på vad pedagogerna sagt och även deras uttalanden för att ge en levande bild. Även förskolechefens inlägg lyfts fram. Vår slutsats är att tydliga likheter och olikheter finns eftersom pedagogerna arbetar på olika sätt och organisationerna är olika. Det har varit intressant att få genomföra studien eftersom vi har fått ny kunskap för vårt framtida arbete som blivande förskollärare.

Denna uppsats studerar upprättandet av en miljöredovisning för år 2006 i Uppsala kommun med avsikten att utvärdera arbetsprocessen samt ge förslag på förbättringar. Frågeställningen vi tagit vår utgångspunkt i är; Hur ser processen ut vid upprättandet av Uppsala kommuns miljöredovisning? Vilka svagheter finns i arbetsprocessen och vad kan förbättras i framtiden? Två teoretiska modeller som behandlar redovisningens syften och dess arbetsprocess har använts. Fakta har insamlats från informationsmaterial i form av miljöprogram och miljöredovisning samt genom intervjuer med en politiker och två tjänstemän insatta i arbetet. Kommunen har år 2007 utvecklat ett nytt sätt att strukturera miljöredovisningsarbetet och de insatta tjänstemännen poängterar att man ännu är i ett tidigt skede och att mycket behöver förbättras. För det framtida arbetet ger vi följande förslag på förbättringar; implementera miljöprogrammet bättre i den kommunala verksamheten, effektivisera datainsamlingen, arbeta för att fler intressenter får ta del av den färdiga rapporten samt att lägga ner mer kraft på analysen för att förbättra det framtida miljöarbetet.

In 1985 the Swedish Association of Local Authorities and Regions published a paper on recommended depreciation time on capital assets for the public sector. This paper should only be seen as guidance, but many municipals use it without any further investigations. Swedish municipals are not like private companies; one very distinguished difference is that they are not allowed to make any profit. The municipals in Sweden are regulated by the constitution law which means that they can not go bankrupt. The public and the private sector have different legislations that result in different ways on how they for example treat depreciations. The aim of this essay is to describe and explain the relationship between the useful life and depreciation. The aim is also to identify the adapting legislation and recommendations. We have designed our hypotheses based on the theory we have, about municipalities, municipal operations and depreciations. These hypotheses are used in three different kinds of categories which affect the correlation between depreciation and useful life. The categories used are municipal, political and human factors. The survey was conducted by contacting a total of 67 municipals. Since a large number of the municipals have merged together in a mutual organisation we encountered a small problem. Within the organisation they cooperate when it comes to emergency services and sewage treatment works. Our analysis indicates a relationship between the dependent variables and some independent variables. This result should be taken with caution since we can not prove that the result is correct. We can on the other hand with all certainty prove that the depreciation period does not reflect the useful life and that many municipalities use the outdated depreciation paper.