Människan har i alla tider jämfört sig själv med andra, och det kan ses som en naturlig sak att jämförelser även sker på de arbetsplatser vi jobbar på. Xerox såg under 70-talet möjligheter att jämföra sig mot sina konkurrenter för att finna de bästa tillvägagångsätten, vilket gick under benämningen Benchmarking. Verktyget har även på senare tid fått inflytande inom den kommunala sektorn då högre krav ställs på att vara effektivare, samt införande av nya lagar som exempelvis Lagen om Valfrihetssystem (LOV) vilket öppnar upp för konkurrens från privata verksamheter. Det intressanta med benchmarking är att, trots den ökade populariteten och den stora mängd forskning som har gjorts kring fenomenet, finns det idag en fragmenterad bild över benchmarkingens delar. Syftet med studien har varit att analysera hur benchmarkingarbete kan gå till i en kommunal förvaltning. I vår teoretiska referensram valde vi att dela in benchmarking i delarna Vad, Var och Hur då dessa delar utförligt beskriver benchmarkingens aspekter. För att få en djupare förståelse för området och särskilja oss från tidigare studier valde vi att genomföra en kvalitativ studie på två förvaltningar där vi intervjuade förvaltningschefen samt den ekonomiansvariga. Resultatet av studien visar att valet av perspektiv i stor utsträckning påverkar uppfattningen av hur benchmarking används i förvaltningar, och att det därför kan vara svårt att se tidigare forskning, utförd ur endast ett perspektiv som en representation för en hel förvaltnings användning av benchmarking.

För att uppnå en god bebyggd miljö, är det viktigt att integrera miljöhänsyn tidigt i planeringsprocesser. Insikten om detta ledde till ett nytt EG-direktiv, det s k SMB-direktivet om miljöbedömningar av planer och program som syftar till att främja en hållbar utveckling. Direktivet har implementerats i den svenska lagstiftningen och innebär, för den kommunala detaljplaneringen, framförallt att en inledande påverkansbedömning måste genomföras för att avgöra ifall planförslaget kan antas ha en betydande miljöpåverkan och därmed behöver genomgå en hel miljöbedömning. Nya tillvägagångssätt behövs för många kommuner i och med lagändringarna som innebär att förslagen måste bedömas utifrån fastställda miljökriterier. Den här studien undersöker vilken typ av miljökrav och bedömningskriterier bör ingå i en metodik för att avgöra behovet av miljöbedömning tidigt i en planprocess och huruvida användandet av checklistor är lämpligt. Studien tyder på att checklistor fungerar bra som metodik i sammanhanget. Fördelarna tycks klart överväga nackdelarna. Dessutom analyseras vad en påverkansbedömning bör innehålla och ett förslag på en checklista presenteras. Det framkom bl a att även andra aspekter än de i MKB-förordningen framhållna bedömningskriterierna bör ingå samt att andra hållbarhetsprinciper än ekologiska och fysiska t ex folkhälsa och samhällsekonomi är viktiga. För att utforma ett förslag på en checklista användes även goda exempel från befintliga checklistor från kommunerna Gävle och Norrköping. / To reach a good built environment, it is important to integrate environmental concerns early in the societal planning processes. The insight of this led to a new EC-directive, a k a the SEA- directive, on the assessment of the effects of certain plans and programmes on the environment, which aims to promote a sustainable development. The directive has been implemented into the Swedish legislation and involves, for municipal detail planning, in particularly that an introductory impact assessment has to be made in order to determine whether a plan can be assumed to cause a significant environmental impact. In that case an entire environmental assessment has to be done. New procedures for municipals have to be developed due to the changes in legislation, which for example implies that the projects must be assessed from established environmental criteria. This present study investigates which type of environmental restrictions and criteria that is required from a methodology used to decide whether an early impact assessment is needed. The potential use of checklists is especially analysed. The study suggests that checklists are suitable in this context. The advantages clearly seem to overweigh the disadvantages. Furthermore an analysis of what impact assessment should include is made and a proposal of a checklist is presented. It was obvious that aspects other than those in the Swedish EIA-regulation should be included and also that other than ecological and physical principles of sustainability are important, for example economy and public health. To create a new proposal for a checklist, good examples were also used from already existing checklists. Those were from the municipals of Gävle and Norrköping.

EU:s avfallsdirektiv är det högst styrande dokumentet som reglerar de nationella bestämmelserna gällande avfall. Detta genomsyrar bland annat kommunernas avfallsplaner. Tas hänsyn till plockanalyser, avfallsplan, insamlad mängd hushållsavfall och grovavfall erhålls en bra överblick på var åtgärder bör vidtas. Studien berör Ovanåkers kommuns avfallsarbete med avseende på hushållens avfallsmönster. Även avfall som går under producentansvaret har analyserats för att få en bättre uppfattning om kommunens förhållande till internationella och nationella lagar. Detta är viktigt för att veta hur avfallsarbetet fortsättningsvis skall bedrivas så effektivt som möjligt. Sekundärdatat som har erhållits i denna rapport har främst inhämtats från Bollnäs Ovanåkers Renhållnings AB (BORAB), Statistiska Centralbyrån (SCB), Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) samt Ovanåkers kommun. De analyserade åren är 2000-2012. Detta på grund av tillgängligheten av data. Slutsatser har gjorts utifrån en statistisk analys. Resultaten utifrån plockanalyserna indikerar på att en stor del av hushållsavfallet består av bioavfall (matavfall och trädgårdsavfall). Även en stor del består av avfall som går under producentansvaret. En faktor att beakta är att beteende och sociala normer är viktiga parametrar när det kommer till hur hushållen sorterar sitt avfall. Gällande producerad mängd hushållsavfall och grovavfall i kommunen så kan det finnas ett svagt samband med den minskade befolkningstillväxten. Februari skiljde sig dock från andra månader. Detta har dock att göra med antal dagar/månad. Denna studie visar att det är en fördel om hänsyn tas till antal dagar/månad för att kunna erhålla ett mer representativt resultat. Grovavfallet ökade efter år 2006. Orsaken beror sannolikt på att det blev kostnadsfritt att lämna in kyl och frys. Det finns också tendenser på säsongsvariation, då inlämnad mängd grovavfall ökade under månaderna maj-september. Vilket torde bero på att folk rensar och städar i sommarstugor, garage etc. under dessa månader. De framtagna resultaten visar att det är svårt att utföra en studie av detta slag på endast ett mindre område. Möjligtvis hade resultaten blivit mera lättanalyserade vid jämförelse av två eller flera kommuner. En annan nackdel är att tillgängligheten är begränsad vad gäller de sekundärdata som har analyserats i detta arbete. Önskvärt hade också varit att kunna analysera data för ytterligare ett tiotal år tillbaka. Studien visar att kommunen ligger bra till i relation till internationella och nationella bestämmelser. De ligger även i fas med deras kommunala avfallsplan.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom den kommunala hälso – och sjukvården upplevde läkemedelshantering till äldre. Metod: Studien hade en kvalitativ design och data samlades in med enskilda intervjuer av fem sjuksköterskor och analyserades med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra teman med underliggande kategorier. De teman som framkom var: Sjuksköterskan har en betydelsefull roll, att ha insikt och kompetens om äldres läkemedelsanvändning, att anpassa behandlingen till patientens förutsättning och att ha en fungerande verksamhet.  Resultatet visade att det fanns en ökad medvetenhet kring läkemedelsbehandling till äldre men det behövdes mer utbildning inom området. Att ha en fungerande verksamhet ansågs viktigt och det var betydelsefullt att ha ett bra samarbete med andra. Det upplevdes positivt med läkemedelsgenomgångar och i resultatet framkom att sjuksköterskorna tog ett stort ansvar för kvaliteten, var uppmärksamma och följde upp läkemedelsbehandlingar. Att anpassa läkemedelsbehandlingen till patientens förutsättningar ansågs viktigt för att undvika läkemedelsrelaterade problem. Det framgick av resultatet att läkarkontinuitet underlättade arbetet för sjuksköterskorna och höjde kvaliteten på äldres läkemedelsanvändning. Det fanns ett önskemål om en geriatriker inom verksamheten då en del sjuksköterskor upplevde att allmänläkarna saknade kunskap om läkemedelsbehandling till äldre.  Slutsats: Sjuksköterskan har en viktig roll och tar ett stort ansvar för läkemedelbehandlings kvalitet. Att anpassa läkemedelsbehandlingen till patientens förutsättningar är viktigt för att undvika läkemedelsrelaterade problem. Det finns ett behov av ökad kompetens inom området bland alla yrkesgrupper. Det är angeläget med ökad bemanning och god läkarkontinuitet i verksamheten för att höja kvaliteten på läkemedelsbehandlingen.

Organisationsförändringar blir allt vanligare fenomen i såväl privata som offentliga organisationer. Förändringar i omgivningen förutsätter att organisationer kan anpassa sin verksamhet. Organisationsförändringar anses ibland vara nödvändiga för att möta förändringar som sker internt och externt i organisationer, trots detta visar studier att endast 30 % av de större organisationsförändringar som genomförs når ett lyckat slutresultat (Kotter, 2007, s.96; Washington and Hacker, 2005; Kitchen & Daly, 2002).  Forskning visa att det inte finns något bästa sätt att genomföra en organisationsförändring dock tyder studier på att kommunikationen mellan ledare av organisationsförändringen och medarbetare i den organisation där organisationsförändringen implementeras, är viktigt för att nå ett lyckat slutresultat. Studien baseras på ett fall där en kommun genomför den största organisationsförändringen på cirka 40 år. Syftet med denna uppsats är att analysera hur kommunikationen mellan förändringsledningen och medarbetarna påverkar en organisationsförändring i en kommunal verksamhet. Syftet är även att belysa vilka effekter bristfällig eller utebliven kommunikation kan få i en pågående organisationsförändring.  För att besvara syftet med studien utfördes kvalitativa intervjuer med personer som berörs av den studerade verksamhetens organisationsförändringar. Genom denna metod undersöktes medarbetarnas och delar av förändringsledningens uppfattning om kommunikationen i den pågående organisationsförändringen. Författaren har valt att använda sig av teorier och modeller kring organisationsförändringar och kommunikation. Detta för att kunna analysera det empiriska materialet som insamlats för att sedan kunna dra slutsatser om syftet med studien. Respondenterna ansåg att det varit oroligt bland personalen under organisationsförändringen. De svarade även att många medarbetare inte hade klart för sig hur organisationsförändringen skulle påverka deras arbetssituation. Respondenterna berättade även att ryktesspridning varit påtaglig i organisationen och att medarbetarna inte varit klara med vilka arbetsuppgifter de skall ta sig an. Majoriteten av respondenterna ansåg även att de velat vara mer delaktiga i förändringsarbetet och att kommunikationen mellan förändringsledningen och medarbetarna varit bristande. Med stöd i tidigare forskning har tydlig och frekvent kommunikation av såväl envägskommunikation och tvåvägskommunikation kunnat minska oro, tvivel och ryktesspriding genom förändringsprocessen. Författaren kan efter studien dra slutsatsen att utebliven eller bristande kommunikation mellan förändringsledningen och medarbetare genom en organisationsförändring i en kommunal verksamhet kan bland annat bidra till oro bland medarbetarna, ryktesspridning i organisationen och tvivel till resultatet av organisationsförändringen.

Denna uppsats handlar om hur den kommunala verksamheten Bojen kan påverka livskvalitén för familjer som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som ADHD och Asperger syndrom. Intervjuer har genomförts med ungdomar och föräldrar som är knutna till verksamheten. Därefter har materialet analyserats med hjälp av teoretiska begrepp som KASAM (känsla av sammanhang), socialt stöd/sociala nätverk och empowerment. Resultatet visar på vilken betydelse verksamheten har för den enskilda individens livssituation, samt hur förbättrade förutsättningar kan göra skillnad för ungdomarnas framtid. Exempelvis kan utvecklade färdigheter och rätt verktyg gynna Bojens deltagare för att klara sig även i sociala sammanhang som inte är anpassade till deras svårigheter.

I vissa glesbygdskommuner har ungdomsgymnasiet och den kommunala vuxenutbildningen slagits samman sedan Kunskapslyftet, ett nationellt projekt för livslångt lärande, tog slut 2002. I vår undersökning har vi studerat om pedagoger vid kommunal vuxenutbildning förändras i sin roll i undervisningssituationen efter att de börjat undervisa även ungdomselever som en följd av att de frivilliga skolformerna förts samman. Studien utgår från observationer som efter tolkning utmynnade i ett antal djupgående intervjufrågor. Vi har även ställt ett antal allmänna frågor, som till viss del kan relateras till intervjufrågorna, till ett antal pedagoger. Undersökningen visar att pedagogens roll i undervisningssituationen förändras markant beroende på om eleverna är vuxna eller ungdomar.

För att organisationer ska kunna utvecklas och drivas framåt krävs detförändringsprocesser. Hur omfattande de är och hur förändringengenomförs beror på de behov organisationen har. Tidigare forskning pekardock på att vissa nyckelprocesser är viktiga för att skapa ett gottförändringsarbete, bland annat betonas delaktighet. Då en organisationbefinner sig i en negativ trend behöver ibland drastiska åtgärder tas till. Idenna kvalitativa studie undersöktes en kommunal förändringsprocess ochdess effekter. En fallstudie gjordes på en förvaltningsenhet som underflera år präglats av dåliga ekonomiska resultat och låg arbetstillfredsställelsehos personalen. Inför studien beskrev socialchefen påkommunen att enheten idag kan betraktas som ett gott exempel på enlyckad förändring, vilket undersöktes vidare genom rapportgranskningsamt intervjuer med medarbetare på enheten. Utifrån valda teoretiskautgångspunkter analyserades empirin för att få fram essensen av vad somgjort enheten framgångsrik, vilket även var studiens syfte. Vidare varsyftet att urskilja vilka av alla de insatser som gjorts under den treårigaprocessen, som varit de mest centrala för att skapa enhetens nu rådandesituation. Efter att resultatet analyserats och diskuterats kunde vissaslutsatser fattas. Studien tyder på att ett gott underlag baserat på enöversyn gjord av en extern utvecklare, delaktighet i processen samttidsomfattningen utgjorde grunden i den lyckade förändringen.Arbetsgruppen byttes delvis ut för att få samma enhetligasocionomkompetens och gruppen gick en gemensam utbildning för attintroducera ett lösningsfokuserat arbetssätt. Tillsammans med införandetav ett gemensamt förhållningssätt bidrog det nya arbetssättet till att göraenheten till vad den är idag.

<p>I vissa glesbygdskommuner har ungdomsgymnasiet och den kommunala vuxenutbildningen slagits samman sedan Kunskapslyftet, ett nationellt projekt för livslångt lärande, tog slut 2002. I vår undersökning har vi studerat om pedagoger vid kommunal vuxenutbildning förändras i sin roll i undervisningssituationen efter att de börjat undervisa även ungdomselever som en följd av att de frivilliga skolformerna förts samman. Studien utgår från observationer som efter tolkning utmynnade i ett antal djupgående intervjufrågor. Vi har även ställt ett antal allmänna frågor, som till viss del kan relateras till intervjufrågorna, till ett antal pedagoger. Undersökningen visar att pedagogens roll i undervisningssituationen förändras markant beroende på om eleverna är vuxna eller ungdomar.</p>

I Sverige idag är det många som kompletterar sin gymnasieutbildning via kurser inom denkommunala vuxenutbildningen (komvux); och många gör det också på distans. För att synliggöradetta växande utbildningsområde som distansundervisningen utgör, fokuserar denna undersökning påde undervisande lärarnas tankar kring denna form av undervisning vid den kommunalavuxenutbildningen.Frågeställningen tar alltså upp vilka subjektiva teorier lärare inom distansundervisning (vid denkommunala vuxenutbildningen) har om sin distansundervisning; samt hur dessa subjektiva teorierförhåller sig till andra lärteorier. Som teori handlar Forskningsprogrammet ”Subjektive Theorien”om hur man vetenskapligt kan undersöka de teorier som människor har och uttrycker i vardagen.Teorins forskningsansats är inte att undersöka hur människor gör (handlingar), utan hur människortänker om sina handlingar, dvs. om deras kognitiva strukturer.För att undersöka detta valdes sex lärare ut vid en distansskola inom den kommunalavuxenutbildningen. Med dessa sex lärare genomfördes sedan semi-strukturerade narrativa intervjuer.Områden som behandlades var bland annat betygens reliabilitet – plagiat och fusk, elever i klassrumkontra på distans samt mer specifikt om hur lärarna såg på de elever som läser på distans. Ävenlärarnas syn på diskussion/grupparbete togs upp.Det som framkom var subjektiva teorier där lärarna var mycket utförliga, detaljerade ochnyancerade, samtidigt som det också framgick att lärarnas teoretiska kännedom om de olikaformerna av distansundervisning och om kopplingar till lärteorier var svagt utpräglad.