Abstract   Nydahl, Erik; I fyrkens tid. Politisk kultur i två ångermanländska landskommuner 1860-1930 [Voting by income: The political culture of two Swedish municipalities, 1860–1930] Department of Humanities, Mid Sweden University, SE-871 88 Härnösand, Sweden ISBN: 978-91-86694-05-0, ISSN 1652-893X, Doctoral thesis nr: 100 (2010). Swedish text with a summary in English   This dissertation analyses the development of political culture in two Swedish municipalities between the 1860s and the 1930s – a period during which Swedish society underwent major changes. The purpose is to examine the direct and indirect consequences of an evolving industrial society's economic, social and political structures on political culture at local levels. The following factors are the base of the study. At the start of the 1860s, a long-standing Swedish tradition of local self-government was reinforced through a major reform, the Local Government Ordinance of 1862 (1862 års kommunalförfattningar). From this point, each parish formed its own municipality. The new municipalities were given the right to levy taxes and made responsible for welfare and schools, thereby becoming a prominent arena for the exercise of power at local levels. The municipal reform of 1862 was carried out at a time when Swedish society was transitioning as the industrialisation process accelerated during the latter part of the 1800s. Gradually, the old structure of an agricultural society was cast aside in favour of a new, modern industrial society. Naturally, also the municipalities changed – directly and indirectly. For some municipalities, adjustments were significant; for others, less so. Part of this process was the reformation of voting rights from plutocratic to public and equal. Another part was the reorganisation of municipal government from direct government via municipal meetings to representative government via municipal councils. Two main issues are formulated and answered in the dissertation. The one addresses who or which had the power over local politics and how the situation changed over time. The second addresses in what way municipal representation changed form with the modernisation of the municipalities. The empirical survey comprises a comparative case study between two municipalities in the northern part of Sweden. The one municipality, Ytterlännäs, was early the site for large-scale sawmill industry. The second municipality, Stigsjö, retained its agricultural structure throughout the entire period in question. The comparison makes it possible to analyse the impending industrial society from two different poles. In the 1800s, local politics was considered to be a completely different sort than politics at a national level. The difference was that local politics, referred to as “the municipal”, was seen as non-political and unaffiliated with those conflicts addressed at national levels, referred to as “the political”. The dissertation demonstrates two different models of how modern municipal politics evolved from the municipal meetings of the 1800s. While the starting point was the same in both municipalities, the paths diverged in the early 1870s. In the agricultural municipality of Stigsjö, it was “business as usual”. In the industrial municipality of Ytterlännäs, however, confrontation arose between enterprises and farmers and eventually, a labour movement emerged demanding the right of participation. The dissertation shows that the distinction between “municipal” and “political” was obliterated in the beginning of the 1900s, paving the way for a new concept – municipal politics. This process occurred in a very palpable way in Ytterlännäs but eventually, Stigsjö was forced to conform. The new municipal politics was, so to speak, the final station in both municipalities. In conjunction with party politicisation of local politics, the criteria and seats for the municipal representatives changed. When party affiliation became an important criterion, professional affiliation became less relevant. Party bloc seats replaced the independent seats, and representatives were eventually paid remuneration.     Keywords: Political culture, politics, voting right, municipal politics, industrial society, industrialisation, elected representatives, representation, temperance movement, labour movement, popular movements, political parties, modernisation

Med denna uppsats har vi försökt modellera sannolikheten för förändringar i den kommunala skattenivån i svenska kommuner givet deras politiska styre, som är kodade enligt definition av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Genom att göra det försöker vi få svar på frågan om det finns blockpolitiska skillnader i kommunal skattepolitik. Genom att kombinera SKL:s klassificering av kommunala politiska styren 2002-2006 med 2006-2010 har vi skapat så kallade maktskifteskategorier, som vi sedan använder som kategoriska variabler när vi modellerar sannolikheten för olika förändringar i de kommunala skattenivåerna. För att i viss mån renodla politikens inflytande och skilja det från andra strukturer som kan tänkas påverka skattenivån har vi skapat variabler som vi kallar för kontrollvariabler. Dessa försöker spegla strukturella förutsättningar för den kommunala ekonomin. Två av dessa är förändring i befolkningstäthet samt andelen av den kommunala totalbefolkningen som är förvärvsarbetande. För att ge läsaren en beskrivande bild av vårt datamaterial har vi i den deskriptiva delen av uppsatsen använt oss av så kallade markovkedjor för att ge en initial bild av sannolikheten för höjd, sänkt respektive oförändrad skattenivå givet förändringar i det politiska styret före och efter valet 2006. Sannolikheterna för de tre möjliga utfallen höjd, sänkt respektive oförändrad skatt modelleras med två multinominala logistiska regressioner – först utan kontrollvariabler och sedan med. För att tydligare kunna se politikens påverkan har vi valt att utesluta 30 kommuner enligt vissa avgränsningskriterier. Vi har uteslutit kommuner som haft ”hoppande” majoriteter mellan valen. I slutet av resultatdelen provar vi även att estimera en multinominal logistisk modell där vi uteslutit minoritetsstyren. Inom vissa politiska maktskifteskategorier hade vi för få observationer för att kunna modelera sannolikheten för sänkt skatt; data saknas data för att kunna göra en stabil modell med signifikanta parametrar. Efter estimationen av våra modeller jämför vi de koefficienter som blivit signifikanta på 5%-nivån, och jämföra koefficientestimatens värde för att rangordna maktskiften efter vilken påverkan de har på sannolikheten för höjd skatt.  Vi utvärderar sen vårt resultat och vilka faktorer och egenskaper i den kommunala skattepolitiken under 2006-2010 som kan ha påverkat det. Vårt resultat visar att flera typer av maktskiften har en signifikant inverkan på sannolikhetsfördelningen för höjd skatt, och samtidigt som vi inte kan dra några slutsatser om sannolikheten för sänkt skatt hjälper estimationerna ändå oss att analysera blockpolitikens påverkan på den kommunala skattepolitiken.

<p>Uppsatsen tar upp breddningen av Kungsgatan i Norrköping. Här listas orsakerna till varför ingreppet genomfördes, konsekvenserna detta fick för kulturmiljöerna och motståndet som uppstod när hotet började realiseras. Uppsatsen tittar på vilka faktorer (politiska, stadsplanemässiga, kulturvårdande, ekonomiska) som påverkar en gatas förändring och vad som värderas högst.</p>

No description available.

Univ., Diss.--Gießen, 1998. / Literaturverz. S. [371] - 381.

Zugl.: Berlin, Freie Univ., Diss., 2007 u.d.T.: Lebuhn, Henrik: Sozialräumliche Konflikte in der unternehmerischen Stadt

Thesis (doctoral)--Technische Universität, Darmstadt, 2003. / Includes bibliographical references (p. [281]-297).

Universiẗat, Diss., 2003--Hohenheim.

Zugl.: Berlin, Freie Univ., Diss., 2001

Zugl.: Göteborg, Univ., Diss., 1998.