Spelling suggestions: "subject:"kommunala bostadsbolag"" "subject:"kommunal bostadsbolag""
1 |
Ett kommunalt bostadsbolags primära intressenter : - En fallstudie om hur ett kommunalt bostadsbolag bör prioritera och kommunicerar miljömedvetenhet med sina primära intressenterJonsson, Amelie, Köllner, Emilia January 2016 (has links)
Eftersom intressenter kräver insyn i företags miljöarbete är detta viktigt att kommunicera. Företag kan inte kommunicera likvärdigt med samtliga intressenter varför de primära bör prioriteras och kommunikationsstrategi bör ses över. För kommunala bostadsföretag är miljömedvetenhet viktigt i och med det samhällsansvar och miljöpåverkan de har. För dessa är också kommun och ägare, som vanligtvis är två olika intressenter, samma interna aktör. Syftet är att undersöka hur ett kommunalt bostadsbolag förhåller sig till sina primära interna och externa intressenter vad gäller miljömedvetenhet. Detta görs genom att undersöka hur företaget bör prioritera och kommunicerar miljömedvetenhet till sina intressenter. Intervjuer med anställda från ett bostadsbolags huvudkontor analyserades tillsammans med sekundärdata och teori. I undersökningen framkom att ägare bör prioriteras högst, sedan investerare och resterande intressenter lika. Informationsstrategi användes för samtliga intressenter. Involveringsstrategi användes för de interna och en extern. De sistnämnda hade den närmaste relationen till företaget varvid samband påvisades mellan närhet och involveringsstrategi.
|
2 |
CSR i ett kommunalt bostadsbolag - Hur ser det ut? : en kvalitativ studie med MKB som modell / CSR in a municipal housing company - How does it appear? : a qualitative study with MKB as a study objectGrönvall, Emma, Törnblad, Sandra January 2016 (has links)
Att företag arbetar med CSR blir mer och mer populärt och nuförtiden förväntar sig intressenter att företag arbetar med miljömässiga och sociala frågor. I takt med att CSR används flitigare har konceptet även spridits till kommunala bolag. Kommunala bostadsbolags arbete med CSR är relativt outforskat samtidigt som endast ett fåtal studier visar på hur CSR uppfattas av bolagets intressenter. Kommunala bostadsbolag finns till för att erbjuda bostäder till kommuninvånarna och är därför en viktig del av samhället.Syftet med studien är att få en förståelse för ett kommunalt bostadsbolags användning av CSR samt hur det uppfattas både internt och externt.MKB har valts ut som studieobjekt eftersom de är ett av Sveriges största kommunala bostadsbolag och arbetar aktivt med CSR. Den genomförda studien baseras på en kvalitativ metod i form av intervjuer. Respondenterna är anställda på olika nivåer inom MKB samt externa samarbetsparter och hyresgäster. Totalt genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer samt 7 kortare och strukturerade intervjuer.De erhållna svaren från respondenterna har analyserats mot institutionell teori, intressentmodellen och legitimitetsteorin, och visar på att uppfattningen av CSR skiljer sig åt mellan de anställda och hyresgästerna. Skillnaderna beror främst på bristande kommunikation men även bristande intresse och språksvårigheter från hyresgästernas sida.Studien bidrar till en förståelse för hur ett kommunalt bolag arbetar med CSR samt hur det uppfattas av de anställda och hyresgästerna. Därutöver kan den ses som en inspiration för andra företag som arbetar med eller vill arbeta med CSR. / There is a growing interest to work with CSR among today’s companies and nowadays stakeholders expect companies to work with environmental and social issues. As CSR has become widely used, it has spread to municipal companies. Municipal housing companies work with CSR is a relatively unexplored field and only a few studies show how CSR is perceived by its stakeholders. Municipal housing companies provide homes for the local community, and is therefore an important part of society.The purpose of this study is to gain an understanding of a municipal housing company’s use of CSR and also how it is perceived internally and externally.MKB was selected as the study object due to the fact that they are one of the largest municipal housing companies in Sweden who works with CSR. The study is based on a qualitative approach and is conducted through interviews. The respondents consisted of employees at various levels within the company and external cooperation partners as well as tenants. In all, 11 semi-structured interviews and 7 shorter and structured interviews were conducted.The respondents’ answers combined with Institutional theory, Stakeholder theory and Legitimacy theory, shows that the perceived image of CSR differs between the respondents. The differences mainly depend on lack of communication and lack of interest as well as language barriers from the tenants’ point of view.The study contributes to an understanding of how a municipal housing company works with CSR. In addition, it may be an inspiration for other companies work with CSR.
|
3 |
Belöningssystemets användning och effektivitet : En fallstudie av ettkommunalt bostadsbolag / The utilization and efficiency of reward systems - A case study of a municipalhousing companyHulkkonen, Marika, Lindqvist, Fredrik January 2016 (has links)
Genom att i praktiken se hur ett kommunalt bostadsbolag använder sig av belöningssystemsyftar denna studie till att få en bättre inblick i belöningssystemets användning ocheffektivitet. Vidare syftar studien till att bidra med en ökad förståelse och kartlägga hur ettkommunalt bostadsbolag kan begränsas och förhålla sig till de lagkrav som återges ikommunallagen (1991:900) och lag (2010:879) om allmännyttiga kommunalabostadsaktiebolag vid användningen av belöningssystem. Tre forskningsfrågor är formuleradeför att besvara studiens syfte. Studien är kvalitativ och genomfördes med en abduktiv ansats.Det har tillämpats ett hermeneutiskt synsätt för att tolka och förstå det material som samlats inoch datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer samt en kvalitativinnehållsanalys. Vid analysen av intervjuerna tillämpades en tematisk analys med ettdeduktivt förhållningssätt. Temana fastställde vi med hjälp av den teoretiska referensramenoch studiens syfte. Resultatet av innehållsanalysen har lyfts fram i en tabell där kopplingarmellan de undersökta lagarna och belöningssystemets begränsningar redogörs.Det framkommer i studien att det undersökta bolagets belöningssystem inte verkar effektivt iden utsträckning som är möjlig. Det finns delar av belöningssystemet som är bristfälligt dåledningen beskriver en avsaknad av vissa belöningar som de motiveras av. Vidare finnerstudien att kommunallagen (1991:900) och lag (2010:879) om allmännyttiga kommunalabostadsaktiebolag i ett flertal punkter kan begränsa användningen av ett kommunaltbostadsbolags belöningssystem. / The purpose of this thesis is to gain a better insight into the reward systems utilization andefficiency, this through practice see how a municipal housing company uses reward systems.Furthermore this thesis aims to contribute to a better understanding and mapping how amunicipal property may be limited by the Swedish local government act (1991:900) in thedesign of its reward system. This thesis is qualitative and was conducted by using anabductive approach. It has applied a hermeneutical perspective to interpret and understand thedata that have been collected during the thesis. The data has been collected through semistructuredinterviews and a qualitative content analysis. For the analysis of the semi-structuredinterviews we have applied a thematic analysis with a deductive approach. The themes wereestablished with the help of the theoretical framework and the purpose of the thesis. The resultfrom the content analysis is presented in a table where links between the studied laws and thereward systems limitations.The thesis shows that the studied company's reward system does not seem to be as effective aspossible. The management is lacking in some certain rewards that they are motivated bywhich results that parts of the reward system is flawed. Furthermore the thesis finds that theSwedish local government act (1991:900) in more than one way can limit the use of amunicipal housing company reward system.This thesis is hereinafter written in Swedish.
|
4 |
Avstånd till innerstaden, hyresnivå, storlek och typ : Inverkan på ”populariteten” för Uppsalahems lediga hyresbostäder i Uppsala stad åren 2006-2010Nygren, Karl January 2012 (has links)
Den här uppsatsen avhandlar ”populariteten” hos de vanliga hyresbostäder i Uppsalahems ägo per 2010-12-31 som förmedlades med kontraktsformen tillsvidarekontrakt under de fem åren 2006 till och med 2010. De ”popularitetsmätningar” som utförts inom ramarna för uppsatsens undersökning, baseras på ett faktiskt aktivt agerande, i aggregerad form, av de aktivt bostadssökande individerna i bolagets bostadskö under perioden, i förhållande till ovan nämnda bostäder. Den för författaren initialt tillgängliga variabeln avseende det undersökta agerandet är antalet intresseanmälningar, alltså intressefrekvensen, för var och en av de vanliga hyresbostäder som under perioden utbjudits för förmedling, enligt normalt förfarande, via Uppsalahems ordinarie publiceringskanal på bolagets webbplats. Ingen direkt redovisning av dessa intressefrekvenser sker dock. Istället fokuseras den relativa intressefördelningen samt den inverkan på bostädernas ”popularitet” som tycks ha följt av dessas egenskaper. Den relativa intressefördelningen redovisas utifrån de förmedlade bostädernas klasstillhörighet för var och en av dessa egenskapsvariabler, medan graden av inverkan undersöks för varje egenskap med kontroll för de övriga. Egenskapernas absoluta bakomliggande variabelvärden var antingen direkt eller indirekt observerbara för de bostadssökande då dessa gjorde intresseanmälningarna. De aktuella egenskaperna valdes på basis av att de enligt författaren är jämförbara, kvantifierbara och i någon mening möjliga att ha en objektiv uppfattning om. De klassindelade egenskapsvariablerna utgör undersökningens oberoende variabler, det vill säga de som ska förklara variationerna i utfall i undersökningens beroende variabel; relativ intressefördelning/”popularitet”. Egenskapsvariablerna speglar bostädernas klassindelade avstånd till innerstaden, grund- och relativhyra, storlek samt typ. Klasstillhörigheterna för de förmedlade bostäderna är i sin tur härledda utifrån varje bostads förhållande, för egenskapsvariablerna, till preciserade bakomliggande bostadsbestånd. Dessa utgörs av ett sammanlagt bestånd innehållande bolagets bostäder, som i sin tur består av fem underliggande (typ-)delbestånd om 1-5 rum, utifrån bostädernas rumsantal exklusive kök. På ovan beskrivna sätt används alltså de förmedlade bostädernas relativa förhållande till bolagets övriga bostäder inom respektive typbestånd för att tillskriva dem dess egenskaper. Även förmedlingarna delas in i sex kategorier; en för samtliga förmedlingar och fem kategorier efter bostadstyp, utifrån medianantalet intresseanmälningar för varje enskild kategori, dels för att varje kategori då får en ”populär” och en ”mindre populär” hälft, och dels utifrån tanken att skillnader i ”populariteten” mellan de olika förmedlingskategorierna är intressanta att utröna.Utifrån upplägget visas, i författarens mening, på åtminstone någon dimension av dessa bostäders ”popularitet” i de bostadssökandes ögon, och hur dessas ”popularitet” skiljde sig åt.De mer centrala resultaten av undersökningen är, för det första, att bostäder med färre antal rum i större utsträckning var ”populära”. Undersökningen av egenskapernas inverkan visar överlag på en betydande sådan ifrån främst variablerna avstånd till innerstaden respektive grundhyra, då de andra egenskaperna kontrolleras för. Övriga variablers påvisade inverkan överskuggas dock närmast av den mycket stora inverkan på sannolikheten att en förmedlad bostad var ”populär” vilken uppvisas beroende på dennas avstånd till innerstaden. Utifrån resultaten för samtliga förmedlingar skulle en i alla avseenden ”populär” bostad ha få rum, ligga nära innerstaden, ha en låg grundhyra och medellåg relativhyra samt en liten boyta.
|
Page generated in 0.082 seconds