Språket har en stor betydelse för elevens utveckling och lärande i skolan. Syftet med studien är att ge ökade kunskaper i undervisningen av elever med språkstörning. Därför undersökte och analyserade jag vilka kunskaper förskollärare, lärare, specialpedagoger och rektor har vid en F-3 skola. Hur man undervisar elever med språkstörning, vilka arbetssätt och anpassningar använder man sig av. Vilka möjligheter och svårigheter lärarna ser i sitt arbete med elever med språkstörning. Jag vill också med studien belysa forskning inom området språkstörning och undervisning i tidigare år som påvisar vilka metoder som är betydelsefulla för en god undervisning av elever med språkstörning. Data samlades in i form av enkätfrågor från berörd personal samt litteratur bearbetning av relevant litteratur och forskning. Resultaten av enkäten visar att lärare och förskollärare inte upplever att de har tillräckliga kunskaper om språkstörning, specialpedagoger upplever sig ha den kunskapen. De olika arbetssätten och anpassningar man trots allt gjort visar sig vara helt i linje med vad forskningen påvisar som viktigt för vad elever med språkstörning behöver i sin undervisning. Det efterfrågas dock fortbildning inom området språkstörning. Resultatet av enkäten och uppsamlad data resulterade i några viktiga pedagogiska verktyg och arbetsmetoder som man bör använda sig av i undervisningen av elever med språkstörning för att underlätta för eleverna att tillgodogöra sig kunskaperna.

No description available.

Bakgrund Alla som söker asyl i Sverige ska erbjudas en hälsoundersökning vars syfte är att uppmärksamma behov av vård, tillgodose eventuella behov kring smittskydd samt informera om möjlighet till hälso- och sjukvård och tandvård. Hälsolitteracitet påverkar människors förmåga att fatta självständiga beslut i hälsofrågor. Aktuell forskning visar på att patientens nivå av hälsolitteracitet påverkar utfallet av hälsoundersökningen. Om inte hälsolitteraciteten tas i beaktande vid hälsosamtalet finns risk att syftet med hälsosamtalet inte uppnås. Syfte Att undersöka hur sjuksköterskan i hälsosamtal med nyanlända utforskar patientens hälsolitteracitet och anpassar sig till den. Metod Sex sjuksköterskor, som arbetar med hälsosamtal för nyanlända, på tre olika enheter i Mellansverige intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat Fyra kategorier identifierades: Skapa kontakt, Utforska patientens behov och förutsättningar, Anpassa informationen efter individen och Psykoedukation. Sjuksköterskorna ansåg att det var det mellanmänskliga mötet som var det centrala när de träffar en patient i hälsosamtalet. De utforskar patientens behov genom att ställa många och breda frågor för att skapa sig en helhetsbild av patientens situation. Respondenterna anpassar den information de ger främst utifrån patientens utbildningsnivå. Sjuksköterskorna reflekterar över att hälsosamtalet kan vara bättre lämpat för individuella hälsofrågor medan allmän information om till exempel egenvård och hur sjukvårdssystemet fungerar skulle kunna ges i grupp där deltagarna också kan ta del av varandras erfarenheter och kunskaper. Slutsats Sjuksköterskorna beskriver hur de utforskar patientens behov av hälsoinformation genom att ha ett öppet sinne och vara nyfikna. De anpassar den information de ger främst utefter sin förförståelse om patientens situation och efter patientens utbildningsnivå. Svårigheter som upplevs är att få en bild av patientens förståelse, tidsbrist i samtalet och att hitta balans mellan obligatorisk information och det som patienten vill prata om. Sjuksköterskorna i denna studie använder inte begreppet hälsolitteracitet, men genom deras berättelser framkommer att de har en medvetenhet om vad hälsolitteracitet innefattar. Nyckelord Hälsolitteracitet, Transkulturell omvårdnad, Kommunikation

Zugl.: Köln, Universiẗat, Diss., 2007.

Zugl.: Vechta, Private Fachhochsch. für Wirtschaft und Technik, Diplomarbeit, 2006

Zugl.: Heidelberg, Pädag. Hochsch., Diss., 2007.

<p>Syftet med denna studie är att beskriva hur pedagoger använder sig av stödtecken och i vilket syfte de används. Vi belyser begrepp som kommunikation, språkutveckling och interaktion. Vi tar vår utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Vidare beskriver vi vad ”Tecken som stöd” (TSS) och ”Tecken som alternativ kompletterande kommunikation” (TAKK) står för. Vi intervjuade nio pedagoger och fick fem skriftliga svar från fyra förskolor i förorter kring Stockholm där man använder sig av stödtecken. Något som gjorde oss mer nyfikna var att pedagogerna använde stödtecken av olika anledningar: • Förskola där man använder stödtecken för barn med funktionshinder som är integrerade i barngrupp. • Förskola där man genomgående använder stödtecken. • Förskola där man använder stödtecken språkstödjande för barn med svenska som andra språk. Resultatet av vår studie visar att de pedagoger som vi intervjuade och de som svarade skriftligt anser att stödtecken är språkstärkande för alla små barn i förskolan, med eller utan funktionshinder.</p><p>The purpose of this study is to describe how pedagogues in pre-school use “supportive signs” and in which purposes they are used. We highlight concepts such as communication, development of language and interaction. The socio-cultural perspective is our primary interest. Further on we give definitions of “supportive signs” such as TSS and TAKK. We interviewed nine pedagogues, and received written answers from five, at four pre-schools, which are situated in suburbs of Stockholm, where “supportive signs” are used for various purposes. The result of our study shows that the pedagogues were unanimous in that “supportive signs” have a positive influence on pre-school children’s language development.</p>

<p>I denna C-uppsats undersöks ett företags marknadskommunikation genom en hermeneutisk och teoretisk ansats. Genom intervjuer undersöks hur marknadskommunikationen uppfattas av företaget och deras kunder. Uppsatsen ämnar även undersöka hur möjliga glapp i kommunikationen mellan företag och kund kan överbyggas med hjälp av informationsdesign.</p><p>Kommunikationsprocessens viktigaste del är att förmedla budskap från sändare till mottagare. Det är viktigt att samtliga inom ett företag sänder ut samma signal i alla informationskanaler. Syftet med uppsatsen är att föra en diskussion kring ett företags informationsmaterial med koppling till kommunikationsprocessen, detta för att säkerställa att företagets information och budskap når fram.</p><p>Genom de intervjuer som har gjorts med företagets anställda, dess marknadskonsult samt kunder har vissa glapp i kommunikationen framkommit. Glappen föranledde de förbättringsförslag av informationsmaterialet som denna uppsats har lett fram till. Det största glappet var svårigheter att kommunicera företagets delar till en helhet.</p>

No description available.

<p>Detta examensarbete behandlar främst ämnesområdena kommunikation och arbetsgrupper. Vi har i denna studie genomfört kvalitiativa undersökninar med fem medarbetare i Resia-butiken i Eskilstuna. Syftet med examensarbetet är att ta föreslå hur medarbetarna kan få en bättre kommunikation och sammanhållning.</p><p>Litteraturen som använts berör områdena kommunikation, förändringsledning, arbetsgrupper och kreativitet. Alla anteckningar som gjorts har sparats och dokumenterats på en gemensam e-mail forskargruppen har. Vidare har vi använt oss av en blogg där vi beskriver var i framtagningsprocessen vi är.</p>