Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige. Att bli diagnostiserad med hjärtinfarkt skapar mycket ångest och oro och patienter som drabbas är därför i stort behov av information. Vårdpersonal har skyldighet att ge varje patient individuellt anpassad information. Genom att belysa hur patienter med hjärtinfarkt upplever information från sjuksköterskor kan kvaliteten på informationen höjas och bli mer individanpassad. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av information efter en hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där åtta artiklar, varav fem kvalitativa och tre kvantitativa analyserades. Kvalitetsgranskning inspirerades av Forsberg och Wengströms (2008) granskningsmall. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys beskriven i Lundman och Hällgren- Graneheim (2008). Resultat: Patienternas upplevelse av information berörde informationsbehov, den mellanmänskliga kommunikationen vid information samt informationsinnehållet. Resultaten kan implementeras i klinisk verksamhet genom att sjuksköterskor kan får större förståelse för upplevelsen av information och då kan individanpassa informationen bättre. Slutsats: Patienterna överlag har upplevelser som kan värderas negativt. Sjuksköterskor bör individanpassa informationen ytterligare för att bidra till en bättre upplevelse av information.

Den svenska hotellbranschen går mot en utveckling av allt fler och större hotellkedjor. Genom sina stordriftsfördelar pressar hotellkedjorna ner priserna och standardiserar erbjudande vilket lett till att konkurrensmedlen har blivit färre. För att tilltala de viktiga företagskunderna är därför behovet stor av nya konkurrensmedel. Kunder ställer idag högre krav på att företag tar sitt ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstagande, CSR, och desto större företaget är desto större är kraven. Dessa krav leder till att företagskunder ställer allt högre krav på sina leverantörer. Ett verktyg för att möta kraven är CSR-kommunikation, där företag informerar om sitt befintliga ansvarstagande. CSR innebär inte bara skyldigheter för att nå legitimitet i kundernas ögon utan även möjligheter att möta och överträffa kunders förväntningar vilket kan ge positiva fördelar såsom konkurrenskraft, ökad lojalitet och stärkt varumärkesimage. Med detta som bakgrund avser denna studie titta på hur hotellföretag kan CSR-kommunicera till företagskunder för att möjliggöra att nå de positiva fördelarna. I tidigare studier råder ovisshet och oenighet i hur CSR-kommunikation uppfattas och värderas samt hur den med fördel hanteras. Syftet med vår studie är följaktligen att underlätta svenska hotellföretags arbete med CSR-kommunikation och samtidigt bidra till det unga och ovissa forskningsområdet CSR-kommunikation genom att undersöka beståndsdelar av kommunikationen i vår givna kontext med svenska hotellföretag och stora företagskunder. För att nå vårt syfte har vi genom en enkätundersökning undersökt hur stora kundföretag uppfattar och värderar CSR-kommunikation från svenska hotellföretag. CSR-kommunikationen har delats upp i tre huvudkomponenter; vad, hur mycket och vilken kanal? Med dessa tre huvudkomponenter som ram har vi genom tidigare forskning och deras enkäter utvecklat vår enkät. Vi har ringt 155 utvalda företag för att nå en respondent per företag, personen bäst lämpad att svara på frågor angående kommunikation från hotellföretag. Detta gav oss 47 användbara enkäter. De olika frågorna har sedan analyserats mot tidigare studiers resultat, främst genom indelningar och rangordningar av olika alternativ inom de olika frågorna. Vår studie indikerar att hotellföretag med fördel kommunicerar sådant CSR-arbete sin egen kontext och verksamhet är förknippad med. För att svara på vad använde vi oss av Carrolls CSR-pyramid (1991) där våra resultat indikerar att den sammanslagna ekonomiska och legala nivån tillsammans med den etiska nivån värderas likvärdigt och betydligt högre än den filantropiska nivån. Kundföretagen uppfattade att de idag får just under önskvärd mängd CSR-kommunikation. De kanaler som föredras är de där kundföretaget själv kan hämta CSR-kommunikation, med hemsida högst rankad.

Denna studie syftar till att undersöka användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolan. Forskningsfrågor som studien utgår ifrån är hur TAKK används i förskolan, vad pedagoger ser för syfte med användandet av TAKK samt om teckenstöd kan ha betydelse för barns språkutveckling. Studien berör hur teckenstödet används men även vad litteratur och forskare säger i ämnet språkutveckling och teckenanvändning. Undersökningen utgår från intervjuer med förskollärare om deras syn på användandet av TAKK samt hur de ser på TAKK i relation till barns tillägnande av språk. I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats och fyra förskollärare intervjuats. Förskollärare representerade i denna studie använder sig av TAKK i det vardagliga arbetet i förskolan. Både förskollärarna i studien och forskare är eniga när det gäller hur barn tillägnar sig TAKK som en alternativ kommunikation. Barn är kommunikativa redan från födseln och tecken kan hjälpa barn till att kommunicera innan det verbala språket har mognat fram. Det fanns flera olika syften varför förskollärarna i studien använder sig av TAKK i deras verksamhet. Det var både av anledningen att barn med behov av alternativ kommunikation fanns i barngruppen men även för att tydliggöra språket för barnen.

Globaliseringen som ständigt ökar kan i samband med utveckling av destinationer bli påverka de av kulturella interaktionerna på platsen. Förutom att olika nationaliteter befinner sig på en destination så ökar även de kulturella olikheterna/de olika nationaliteterna i de företag och organisationer som finns på platsen. Forskning som är inriktad på enhetligt samarbete mellan chefer och övriga anställda i organisationer, de människor som kommer ifrån olika kulturer och som kämpar för att förstå likheter och skillnader, ökar drastiskt. Globalisering av företag blir mer vanligt vilket gör att företag bör ändra sin "makeup" till en med mångkulturell struktur. Kraven för att utmana kulturella hinder för att nå konkurrensfördelar beror på andra grundläggande orsaker. När världen krymper genom globalisering och allt fler människor bor och arbetar i andra länder så ökar kontakten med människor som kommer ifrån mycket diversifierade ursprung. En förbättring och hantering av människor med olika kulturella ursprung kräver en utveckling av motivation, ledarskap och produktivitet för att utvecklas så effektivt som möjligt som företag. All internationell aktivitet inom affärsvärlden innehåller på något sätt kommunikation. Inom den internationella och globala affärskulturen så förekommer ofta utbyten av aktiviteter, information, idéer, beslut och förhandling och ledarskap. Dessa är alla baserade på hur bra en manager från en typ av kultur kommunicerar med andra managers och anställda med en annan kulturell bakgrund. Att uppnå en effektiv kommunikation är en utmaning världen runt även när arbetskraften är homogen. När det inkluderas en stor variation på språk och kulturella bakgrunder så blir två-vägs kommunikation allt svårare men också viktigare att uppnå. Effektiv tvärkulturell kommunikation är möjlig, men internationella managers kan inte påverka effektiviteten på samma sett som de inhemska. Först, effektiva internationella managers "vet att de inte vet". De antar en viss olikhet tills likhet är bevisad istället för att anta likhet tills de att olikhet är bevisat. För att förstå sina internationellt främmande kollegor, så måste internationella managers betona, genom observation se till vad som verkligen sägs och görs istället för att tolka och värdera händelsen. Konflikter kan kännas farliga och de potentiella förmånerna kan vara svåra att se. Konflikter underminerar målet för gruppen när en oenighet hindrar effektiv kommunikation, även fast konflikter är en stor dynamisk kraft som kan bidra till förändring. Utan den kreativa spänning som ofta uttrycks under en konflikt, så kommer gruppen att förbli stillastående. Utan katalysatorn av konflikten sida så kan behov och önskemål förbli ignorerade och otillfredsställda. Genom att studera tvär kulturella skillnader så förstår vi oss på ledarskap och beteenden i olika kulturer och i multikulturella sammanhang bättre. Ledarskaps beteende och dess effektivitet är influerade av hur ett ledarskap är påverkat av andra sociala "spelare" såsom chefer, underanställda eller högre uppsatt anställda.

För att ett företag inom handeln ska vara lönsamt i dagens konkurrenssamhälle är det viktigt att särskilja sig från mängden. En stor del av handeln består av företag som är aktiva inom detaljhandeln. Inom detaljhandeln pågår en ständig kamp om kundernas uppmärksamhet och dess lojalitet. Att ha kompetent personal, som är skickliga på att kommunicera med sina kunder, kan göra att företaget sticker ut ur mängden och blir unikt på marknaden. Genom att använda rätt kommunikation kan företagets budskap förmedlas på ett korrekt och intresseväckande sätt. Kommunikation kan delas in i två skilda delar, verbal samt icke-verbal kommunikation. Denna studie kommer att fokusera på den icke-verbala kommunikationens vikt vid påverkan av kunders uppfattning om bemötande i butik. Syftet med studien är att belysa vilka icke-verbala faktorer som har störst inverkan på kunders uppfattning om bemötande. Resultatet av denna studie önskas hjälpa butikspersonal i deras dagliga arbete, genom att visa vikten av den icke-verbala kommunikationen. De huvudsakliga faktorer som innefattas är kroppspråk, kroppsberöring, klädsel, ögonkontakt samt hur rösten används. Studiens huvudsyfte är att besvara vald problemformulering, som lyder; Hur kan en säljare genom sin icke-verbala kommunikation påverka kundens uppfattning om bemötandet i en säljsituation? För att kunna besvara detta har en kvalitativ metod baserat på kvantitativt dataunderlag använts. En enkätundersökning genomfördes för att få fram ett relevant och diskuterbart underlag. Resultatet av undersökningen visar att samtliga icke-verbala faktorer som innefattats kan påverka konsumenters uppfattning om bemötandet i butik. Det framkommer dock att vissa faktorer påverkar i större utsträckning än andra. Ögonkontakt visade sig vara den faktor som har störst påverkan på majoriteten av de potentiella konsumenterna. Undersökningen indikerar även att en kombination av flera icke-verbala faktorer kan vara att föredra, förslagsvis ögonkontakt i samband med ett leende. Gällande vissa faktorers möjlighet till påverkan av kund visade det sig att kunders ålder och kön har en betydande roll. En butik bör med detta i åtanke, i vissa situationer, anpassa sitt agerande efter målgrupp. Att som säljare ha kunskap inom detta område kan vara av stor vikt för den egna butiken. Genom att utnyttja ett eller flera av de icke-verbala verktygen kan en säljare, på ett effektivt och smart sätt, påverka kundens uppfattning om bemötande i butik.

Studien utvärderar tv-programmet Tungan rätt i mun, som är ett retorikprogram för målgruppen mellanstadiet. Programmet framtogs under hösten 2011 av Utbildningsradion (UR) med syftet att användas som lärandematerial i svenska grundskolor då ämnet retorik ska bli mer framträdande i den nya kursplanen. I undersökningen utförs en kvantitativ enkätundersökning av sammanlagt 84 barn på två mellanstadiefritidsgårdar; i Stockholm och på Öland. Barnen delades in i två lika stora grupper, en kontrollgrupp fick fylla i enkäten utan att ha sett programmet och en experimentgrupp fick först titta och sedan fylla i samma enkät. Denna enkät bestod av fyra frågor med öppna svar som rättades inför analysen med hjälp av ett rättningsschema framtaget tillsammans med en specialpedagog för mellanstadiet. Syftet med utvärderingen av programmet var att se om barnen tar till sig de konkreta retoriktips de får av programledaren Elaine Eksvärd, legitimerad retorikkonsult. Hypotesen av studien var att experimentgruppen, som fått se programmet innan de svarar på enkätfrågorna, skulle komma att ha större förståelse för retoriken i sig och svara på frågorna med de tips Elaine gett dem i större utsträckning än vad kontrollgruppen gjorde. Samma enkätundersökning gjordes sedan två veckor senare med barn från en femteklass i Stockholm, som tidigare varit delaktiga i undersökningen, för att se i vilken utsträckning de kom ihåg de tips de fått. I analysen av resultatet ser vi att experimentgrupperna i större utsträckning har fler poäng än barnen i kontrollgrupperna och därmed bevisar hypotesen korrekt. Resultaten av gruppen som fick göra undersökningen två veckor senare blev dock otillförlitliga på grund av en extern input under undersökningstiden och det kan därför inte dras någon tillförlitlig slutsats om huruvida barnen mindes tipsen efter en kortare tidsperiod i denna undersökning. Statistiken demonstrerar att barnen som bor i Stockholm i stort har bättre resultat på undersökningen och mer erfarenhet av retorik än vad barnen på Öland har.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.