Bakgrund: På en hårt konkurrensutsatt marknad är det av stor vikt att företag och organisationer är flexibla för att kunna genomföra förändringar och anpassa sig till nya omständigheter. Att genomföra organisatoriska förändringar innebär ofta en omställning som påverkar de anställda. Syfte: Syftet är att genom en intervjustudie på ett företag se hur anställda reagerar då de påverkas av en rollförändring som innebär förändrade arbetsuppgifter. Beroende på vilka reaktioner som uppstår vill studien även beskriva vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för reaktionerna. Förhoppningsvis kan studien användas för att hämta inspiration och fungera som ett hjälpmedel till andra organisationer som genomgår liknande förändringar. Genomförande: För att ge svar till frågeställningen har tretton personer intervjuats på två av ett hemelektronikföretags lagershopar där man sedan ett år tillbaka har genomgått en förändring med fokus på ökad försäljning. Som metod för studien har en kvalitativ ansats valts där semistrukturerade intervjuer använts för att samla in information om de anställdas reaktioner på förändringen. Slutsatser: Studien visar på skilda uppfattningar där det bland de anställda både finns positiva och negativa reaktioner på arbetsrollsförändringen. Provisionsbaserad lön ger positiva reaktioner medans bristande kommunikation och informationsdelning samt ett ledarskap utan delaktighet är de bakomliggande faktorerna som resulterar i att de anställda reagerar negativt.

No description available.

Enligt flera studier skapar utbildning vid högskola eller universitet vissa förväntningar på arbetslivet. Människor med en akademisk bakgrund födda år 1980 eller senare anses ha stora behov av utvecklingsmöjligheter. Är detta sant? Undersökningen i denna studie utgick från två olika perspektiv, arbetsgivarnas och arbetstagarnas. Vi ämnade undersöka vilka behov av utvecklingsmöjligheter arbetsgivarna trodde att deras arbetstagare hade, samt vilka de möjliggjorde för, vidare undersökte vi vilka behov arbetstagarna faktiskt hade samt vilka de ansåg blev möjliggjorda. Studien ämnade se om det existerade skillnader eller likheter i arbetsgivarnas och arbetstagarnas syn och vidare undersökte vi vad dessa eventuellt kunde bero på. Vi undersökte då främst motivation och kommunikation, därefter såg vi hur dessa påverkade arbetstagarnas arbetstillfredsställelse. Studien tillämpar en deduktiv ansats och vår teoretiska referensram är uppbyggd från fyra olika teman, utvecklingsmöjligheter, kommunikation, motivation och arbetstillfredsställelse. Dessa har sedan legat grund för studiens empiriska undersökning. Den empiriska undersökningen skedde genom kvalitativa intervjuer, dessa med fyra arbetsgivare och tio arbetstagare i Umeå. Alla intervjupersoner verkade inom finansbranschen. Arbetstagarna som intervjuade hade alla en akademisk bakgrund och de var födda år 1980 eller senare. Studiens resultat visade att arbetsgivarna trodde samt upplevde att arbetstagarna, vilka var relativt nyutexaminerade och födda efter år 1980 hade stora behov av möjlighet till utveckling, något som stämde väl överens med arbetstagarnas faktiska behov. Vidare hade de även liknande syn på vad som motiverade de anställda och det som framgick som väldigt viktigt var att arbetsgivarna bör tillämpa en välfungerande kommunikation. Det är även viktigt att arbetsgivarna uppmärksammar arbetstagarna och att det existerar en god och öppen dialog, då det låg till grund för förståelse mellan arbetsgivarna och arbetstagarna. Vidare visade studiens resultat att det är arbetstagarnas ansvar att själva förklara för deras chefer vilka behov de har. För att arbetstagarna ska känna sig trygga i att berätta vad de vill göra är det dock viktigt att arbetsgivarna skapar en god och välfungerande kommunikation dem emellan. Om arbetstagarna upplevde att det existerade en välfungerande kommunikation, kände de sig motiverade och detta påverkade i sin tur arbetstagarnas arbetstillfredsställelse positivt. Vidare visade studien på ett beroendeförhållande mellan kommunikation, motivation och arbetstillfredsställelse.

No description available.

No description available.

Titel: Heart of hockey – vi ger oss aldrig. En kvalitativ studie om två hockeyorganisationers kommunikation kring välgörenhet. Författare: Johanna Alba, Erika Skogsberg, Johanna Grundberg Kurs, termin och år: Vetenskaplig rapport, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 10.565 stycken. Problemformulering och syfte: Syftet är att beskriva hur två olika hockeyklubbar kommunicerar sina aktiviteter för välgörande ändamål via sociala medier och på sina hemsidor. Syftet specificeras genom följande frågeställningar; Skiljer sig de olika klubbarnas kommunikation åt? På vilket sätt i så fall? Vad är det för skillnader och/eller likheter mellan de olika forumen? Metod och material: Kvalitativ textanalys. Huvudresultat: Vi kom fram till att Frölunda och MODO kommunicerade väldigt lika i sociala medier. Både uppdaterade mest frekvent på Twitter och allra minst på Facebook. De var även väldigt lika i vilken utsträckning de interagerade med sina intressenter, då båda organisationerna gjorde detta sällan. De största skillnaderna var hur de valde att framställa sina uppdateringar i sociala medier. I båda organisationerna fokuserade man mest på sitt egna engagemang snarare än välgörenheten. Dock skrev MODO främst utifrån en spelare eller laget medan Frölunda mer ofta utgick från konkreta händelser. Nyckelord: Välgörenhet, kommunikation, hockey och idrott.

No description available.

The aim with this master's thesis is to describe the work process with the graduation film Player, by a composers perspective and given conditions. It provides a detailed insight into how the work was done from the script stage to the end result, scene by scene reflecting about both the musical performance and the collaboration between the director and me as a composer. The work was done during the spring term of 2012 at the Royal College of Music in Stockholm and Stockholm Academy of Dramatic Arts. / <p>Bilaga: 3 CD/DVD</p>

No description available.

Stefan Holm har en unik förmåga att hoppa högt. Den förmågan bygger på fysiska egenskaper och ett kunnande om att hoppa högt. Om jag lär mig tekniken för höjdhopp kommer jag också att hoppa högre men förmodligen inte lika högt som Stefan Holm, då jag kanske saknar vissa fysiska förmågor. Förutom fysiska förmågor behöver en höjdhoppare även kunskaper som han förvärvar under sin träning tillsammans med sin tränare. De behöver tillsammans ett språk för att utveckla kunnandet för att hoppa högt. En viktig ingrediens för att odla fram ett yrkeskunnande är kommunikationen och med den, språket. I essän etableras två nya begrepp; språköar och språkfällor. Med hjälp av språköar som bygger på gemensamma erfarenheter kan kommunaktionen underlättas. Språkfällor kan däremot förhindra att en gemensam förståelse uppstår i dialogen. Med hjälp av språköar och språkfällor etableras två kunskapsbegrepp, kunskapsöar och kunskapsfällor. Kunskapsöar består av kunskaper och förmågor som leder individen till nya kunskaper när han får nya erfarenheter. I exemplet med höjdhoppet kan det röra sig om placeringen av fötterna i stegen fram till själva hoppet.