I läroplanen för förskolan lyfts bemötandet med föräldrar fram, att oavsett hur omständigheterna ser ut när barnen blir lämnade och hämtade på förskolan så ska pedagogen bemöta föräldern på ett välkomnande sätt Lpfö 98 (skolverket 2010). Vårt syfte med studien är att ge en bild av kommunikationen mellan pedagoger och föräldrar på en mångkulturell förskola när den verbala kommunikationen är begränsad. Studien omfattar tre frågeställningar och dessa är; vad pedagoger och föräldrar samtalar om, hur informationsutbytet ser ut för att föräldrar ska förstå den, samt vilka kommunikationssätt som används i mötet under lämning och hämtning av barn på förskolan.

Construction projects are organized in different shapes and disturbances in the information flow in these processes can lead to problems, such as delays and/or a lower quality. Therefore, a well-functioning interaction between actors and a well thought out-communication at an early stage is of crucial importance. The main question is "How does the communication of decision and information flow in the building process and what barriers and opportunities can be observed?". This diploma work has been written with guidance from Bjerking AB and to answer this question, a collection of empirical data conducted via semi-structured interviews. Respondents with different roles in the construction processes are from the construction companies Bjerking and Ramböll.   Construction projects are interactions between actors and to fulfill that the customer get the product as described, a well thought out communication in a timely manner is important. From an economic perspective and from a quality and time perspective it is of value to investigate communication and information process and what can be perceived as positive or negative.   It is often about spread information and to make it reach the concerned, but it is also important with a limitation of the information. It is good to check that the information has arrived, but it is also important to have confidence in the project participants. Positive factors for strengthening communication may be to ensure that each actor has a common objective, a holistic interpretation in the project. One barrier might be time optimism when important information and essential decisions are delayed. Feedback, positive and negative, is good for the development of projects.

Sammanfattning En central uppgift för förskollärarna är att i nära samarbete med vårdnadshavarna stimulera och vägleda barnen (Skolverket, 2010). Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med vårdnadshavare. För ett nära samarbete mellan förskola och hem kan daglig överlämning mellan förskolan och hemmet förväntas ha betydelse. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur ett gott samarbete mellan förskollärare och vårdnadshavare kan etableras. Vad behöver förskollärare för att etablera ett gott samarbete med vårdnadshavare oavsett kön, kulturell- eller social tillhörighet? Arbetet bygger på enskilda intervjuer med 4 vårdnadshavare och 4 förskollärare. De frågeställningar som fokuseras på är: Hur kan vi skapa ett förtroendefullt samarbete för att få en bra relation till vårdnadshavarna? Vilken kommunikation förs mellan förskollärare och vårdnadshavare när barnet ska gå hem? Resultatet visar på viktiga gemensamma komponenter för ett gott samarbete mellan hemmet och förskolan kan etablera. En slutsats som kan dras är att ömsesidig respekt skapar en förtroendefull relation mellan vårdnadshavare och förskollärare. Vad förskollärarna och vårdnadshavare kommunicerar om är relevant men individuellt beroende på vad vårdnadshavare vill veta. Ett gott samarbete mellan hem och förskola som skapas genom ömsesidig respekt är viktigt för barnets välbefinnande, utveckling och lärande.

Studiens främsta syfte var att undersöka hur medarbetare och chefer på ett större svenskt företag upplevde processen för medarbetarsamtal. Det aktuella företaget var verksamt inom detaljhandeln med enheter geografiskt utspridda över världen. För att uppnå studiens syfte genomfördes sju semistrukturerade intervjuer samt en granskning av företagets dokument innehållande riktlinjer för medarbetarsamtalsprocessen. Respondenterna bestod av fyra medarbetare och tre chefer, samtliga verksamma inom samma enhet. Valet av en kvalitativ metod gjordes mot bakgrund av studiens syfte och forskningsfrågor. Studiens teoretiska utgångspunkter baserades på Hilmarssons (2013) modell för motiverande medarbetarsamtal. Resultatet visade att mallen för medarbetarsamtal, som tillämpades på företaget, var ett strategiskt men samtidigt problematiskt verktyg. Medarbetarna var idel kritiska mot samtalsmallen som ansågs likriktad och svår att relatera till. Ytterligare områden som behandlades i studien var motivation, kommunikation samt förberedelser. Flera av dessa faktorer var enligt resultatet, tätt sammankopplade med upplevelsen av medarbetarsamtal. Resultatet indikerade att syftet med medarbetarsamtalen inte kommunicerades till medarbetarna i tillräcklig utsträckning, vilket kan ha påverkat medarbetarnas motivationsnivå för såväl förberedelser som samtalsprocessen som helhet.

Sexualitet är ett komplext och mångdimensionellt område som inte är alldeles lätt att bemöta. Det är många sjukdomar, funktionsnedsättningar och läkemedelsbehandlingar som påverkar patienters sexualitet. En av sjuksköterskans uppgift i omvårdnad är att ge information och rådgivning. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan hämma sjuksköterskan att samtala med patienter om sexualitet. Metoden som användes var en litteraturstudie som utgick från Polit och Beck (2012) nio-stegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att få fram de elva artiklarna som ingick i studien. De elva artiklarna kvalitetsgranskades och efter dataanalys och bearbetning framträdde tre kategorier. Resultatets kategorier var kunskapsbrist, föreställningar och vårdmiljö. Kategorierna beskriver faktorer som hämmar sjuksköterskor att samtala om sexualitet. Slutsats Sjuksköterskor behöver mer kunskap och utbildning i ämnet. Sjuksköterskor måste bearbeta sina egna attityder och förhållningsätt till sexualitet för att kunna bemöta patienter på ett professionellt sätt. Även vårdmiljön kan förbättras för att skapa bättre förutsättning till samtal om sexualitet.

I dagens föränderliga värld ställs höga krav på att organisationer ska vara flexibla. Ett sätt att göra detta är genom outsourcing. Att genomföra en outsourcing är precis som andra organisationsförändringar komplexa och svåra att genomföra och stöter ofta på motstånd. En central del i att implementera en organisationsförändring är kommunikation. Hur förändringen kommuniceras ligger ofta till grund om den blir lyckad eller inte. I kommunikationsprocessen fyller gruppcheferna en viktig funktion. Det är den närmsta chefen som har en frekvent kontakt med medarbetarna och kan därför avvärja frågetecken genom att förtydliga information till medarbetarna. Detta gör också att gruppchefernas uppfattningar av kommunikationen är relevanta att studera. Syftet med studien är att beskriva en outsourcing av en IT-avdelning på ett stort svenskt företag utifrån ett kommunikationsperspektiv. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med förändringsledning samt berörda gruppchefer. Ett viktigt resultat är att kommunikationen tolkas på olika sätt av olika individer. Det som uppfattats självklart för en individ kan var oklart för en annan. Med detta i åtanke visar det sig vara viktigt med meddelandets innehåll, kanaler, tidpunkter och medier.

Introduktion: Kommunikation inom vården innefattar ofta en överföring av patientrelaterad information. Utbyte och överföring av information sker flera gånger på ett dygn vilket ska säkerställa att sjuksköterskan ständigt besitter adekvat information för att kunna ge korrekt vård. Bristande kommunikation kan leda till en ökad morbiditet och mortalitet inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om kommunikation med andra sjuksköterskor och läkare på kirurgiska vårdavdelningar samt att jämföra dessa resultat. Syftet var även att jämföra sjuksköterskors uppfattningar utifrån deras utbildningsnivå samt antalet yrkesverksamma år. Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med en deskriptiv och jämförande design med en kvantitativ ansats. Data samlades in genom en enkät bestående av en sektion med frågor rörande demografiska data samt en sektion med frågor från ICU Nurse Questionnaire short version sektion 1. Huvudresultat: Resultatet som framkom i studien kan ge en indikation om hur sjuksköterskor uppfattade kommunikationen på de utvalda kirurgiska vårdavdelningarna. Dock gick det bara att påvisa statistisk signifikans gällande en faktor, öppenhet i kommunikation. Där framkom att sjuksköterskor upplevde en öppnare atmosfär i kommunikationen med andra sjuksköterskor än de upplevde med läkare. Inga övriga statistiskt signifikanta skillnader kunde påvisas. Slutsats: Endast ett statistiskt signifikant resultat kunde ses, nämligen att sjuksköterskor uppfattade öppenhet i kommunikationen med sjuksköterskor högre än med läkare. Spridningen i resultatet visade att det finns utrymme för förbättring. I en mer utförlig studie med en större undersökningsgrupp är det möjligt att resultaten uppvisat fler signifikanta fynd. / Introduction: Communication within healthcare often involves a transfer of patient related information. Transfer and exchange of information happens several times per day to make sure that the nurse always has adequate information to be able to provide the correct care for patients. Lack in communication may lead to an increase in morbidity and mortality within the healthcare system. Aim: The aim of this study was to describe nurse’s perceptions of communication with other nurses and physicians in surgical wards and to compare these findings. The aim was also to compare nurses perceptions based on their level of education and number of working years. Method: An empirical cross-sectional study with a descriptive and comparative design with a quantitative approach. Data was collected through a survey consisting of one part with questions about demographic data and one part with questions from ICU Nurse Questionnaire short version section 1. Main findings: The findings in the study can indicate how nurses perceived communication in the chosen surgical wards. There was only one factor that showed statistical significance, communication openness. There was shown that nurses perceive a more open atmosphere in communication with other nurses than they perceive with physicians. No other statistical significant differences could be found. Conclusion: Only one statistically significant finding was made, that nurses perceive communication openness with nurses higher than that with physicians. The spread in the findings showed that there is room for improvement. In a more thorough study with a larger study population it is possible that more statistical significant findings could have been identified.

Syftet med arbetetär att undersöka om det finns möjligheter för barn och elever att få redskap för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.Idéenbygger på att elever genom kommunikation kan förutse en konflikt och då hanteradetta på ett konstruktivt sätt.Vidare ärsyftetatt undersöka hur det ser ut på fritidshem vad gäller pedagogers förmåga att förmedla detta. Genom intervjuer ochenkäterkartläggshur pedagoger ser på konflikthanteringoch vilken utbildning de har i detta.Resultatet visaratt pedagoger som är trygga i sin profession vad gäller konflikthantering inte upplever konflikter som negativa, de vet hur de ska agera för att hjälpa elever att själv hantera situationer där de behöver komma överens. Resultatet visar även att lärarutbildningarän så längeberör dessa områden alldeles för lite, samtidigt som det är varje enhets eller pedagogs ansvar att fortbilda siginom områdena kommunikation och konflikthantering

Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare anger att de arbetar med att skapa begreppsbildning inom NO-ämnena för elever i årskurs 2-4, hur man arbetar för att eleverna ska anamma och förstå begrepp som bearbetas i undervisningen. Studien har genomförts med 8 pedagoger, varav 2 arbetar i årskurs 2, 2 som arbetar i årskurs 3, 3 lärare som arbetar i årskurs 4 och en lärare som arbetar i årskurs 1-3. Tanken med studien var att som blivande lärare i NO-ämnena få ta del av lärares goda exempel på hur begreppsförståelse skapas. Resultatet visar att samtliga lärare har många goda exempel på metoder för att arbeta med begreppsbildning men att alla metoder inte används av alla lärare. Samtliga lärare belyser vikten av kommunikation i begreppsbildningen och att det är något som måste ske kontinuerligt i undervisningen.

No description available.