Syftet med denna studie är att utifrån förskollärares uppfattningar inhämta fördjupad kunskap om vilka barn som avses då det talas om barn i behov av särskilt stöd i förskolan, på vilket sätt anpassas förskoleverksamheten utifrån barns olika förutsättningar och behov samt vilket stöd förskollärarna får i det arbetet. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer där fem förskollärare inom samma kommun deltog. Förskollärarna har varierande erfarenheter av att arbeta i förskolans verksamhet. Litteraturgenomgången belyser områden som barn i behov av särskilt stöd, arbete med barn i behov av särskilt stöd samt pedagogers förhållningssätt i förskolan. I studien framkom att förskollärarna har olika åsikter om vad som avses med ett barn i behov av särskilt stöd samt att det finns vissa brister i kompetenser beträffande att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i studien ansåg även att barn i behov av särskilt stöd behöver få en diagnos för att förskolan ska få extra resurser i verksamheten. Resultatet visade på att pedagogerna upplever att mycket av deras energi läggs på att söka extra resurser till de barn som finns på förskolan i behov av särskilt stöd.

<p>Det är vanligt att läroboken styr undervisningen i matematik, vilket innebär att tolkning av läro- och kursplaner görs utifrån läroboken. Vi tycker därför det är intressant att undersöka hur väl en lärobok i Matematik A speglar de nationella styrdokumenten. Detta har gjorts genom att vi kategoriserat uppgifter i läroboken utifrån sex matematiska kompetenser som Arbetsgruppen för nationella prov vid Umeå universitet har tolkat ur de nationella styrdokumenten. De sex matematiska kompetenserna används framförallt vid konstruktion av provuppgifter till nationella prov, därför tycker vi det är intressant att jämföra läroboken med nationella prov. För att detta skulle vara möjligt kategoriserade vi även uppgifter i nationella prov i Matematik A, utifrån de sex kompetenserna. Resultatet visar att den kompetens som inte kräver matematisk förståelse och som är kopplad till inlärda regler är överrepresenterad i läroboken, medan de övriga kompetenserna får litet utrymme. Detta visar på brister i lärobokens spegling av styrdokumenten, vilket är allvarligt då många lärare låter läroboken styra undervisningen och därmed sätter läroboken i fokus vid tolkning av målen. I de nationella proven är fördelningen mellan kompetenserna jämn, vilket visar en god spegling av de nationella styrdokumenten.</p>

Det är vanligt att läroboken styr undervisningen i matematik, vilket innebär att tolkning av läro- och kursplaner görs utifrån läroboken. Vi tycker därför det är intressant att undersöka hur väl en lärobok i Matematik A speglar de nationella styrdokumenten. Detta har gjorts genom att vi kategoriserat uppgifter i läroboken utifrån sex matematiska kompetenser som Arbetsgruppen för nationella prov vid Umeå universitet har tolkat ur de nationella styrdokumenten. De sex matematiska kompetenserna används framförallt vid konstruktion av provuppgifter till nationella prov, därför tycker vi det är intressant att jämföra läroboken med nationella prov. För att detta skulle vara möjligt kategoriserade vi även uppgifter i nationella prov i Matematik A, utifrån de sex kompetenserna. Resultatet visar att den kompetens som inte kräver matematisk förståelse och som är kopplad till inlärda regler är överrepresenterad i läroboken, medan de övriga kompetenserna får litet utrymme. Detta visar på brister i lärobokens spegling av styrdokumenten, vilket är allvarligt då många lärare låter läroboken styra undervisningen och därmed sätter läroboken i fokus vid tolkning av målen. I de nationella proven är fördelningen mellan kompetenserna jämn, vilket visar en god spegling av de nationella styrdokumenten.

Vid internationella studier i matematik halkar de svenska eleverna efter. Samtidigt har den svenska skolan nyss bytt till en ny läroplan som fokuserar mer på elevernas matematiska kompetenser. Trotts den nya läroplanen fortsätter många matematiklärare att använda sina gamla matematikböcker som basmaterial i sin matematikundervisning. Forskning har visat att matematikböcker inte behandlar alla matematiska kompetenser. Därmed kan en tes föras om att matematiklärare som baserar sin undervisning på matematikboken inte ger elevernatillräckliga kunskaper för att bli godkända i matematik. Den här studiens syfta är att se hur matematiklärare undervisar och hur de bedömer sina elevers matematiska kompetenser. För att undersöka detta har en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning genomförts.Enkätundersökningen gick ut till matematiklärare som var behöriga att undervisa matematik iårskurs 4, 5 och 6. Totalt deltog 37 matematiklärare i undersökningen. Resultatet visar att matematiklärarna till stor del använder sig av matematikboken. Matematikboken används både till att planera lektioner men även som aktivitet underlektionstid. Matematiklärarna arbetar även med annat än matematikboken under lektionerna. Till störst del arbetar de med uppgifter som krävde ett imitativt resonemang för att lösa dem. Matematiklärarna anger att de lägger störst vikt vid de nationella proven när det kommer tillden samlade bedömningen av elevernas matematikkunskaper.

<p>Uppsatsen handlar om lärares beskrivningar av sina kompetenser och syn på matematik. Vårt syfte har varit att undersöka relationen mellan klasslärare för de tidigare årens utbildning i matematik och deras sätt att undervisa i ämnet. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sex klasslärare som undervisar i de tidigare skolåren. Empirin har analyserats för att få en kunskap om hur lärare ser på sina kunskaper och undervisning i matematik. Resultatet visar att respondenterna anser sig ha tillräckliga matematikkunskaper för att undervisa i år 1-3, men att några av dem inte känner sig lika säkra när de undervisar i år 4-5. De flesta av respondenterna relaterar sina matematikkunskaper i större utsträckning till sin yrkeserfarenhet än till sin utbildning. De lärare i undersökningen som inte anser sig ha tillräckliga kunskaper i matematikämnet har en enformigare undervisning och är mer styrda av läromedlet. Klasslärarna anser även att de saknar kompetensutveckling i ämnet.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva samarbete i arbetslag mellan olika pedagogiska kompetenser i skolan. I uppsatsen redogörs för tidigare forskning beträffande de tre olika pedagogiska kompetensernas ursprungliga yrkeskultur,och vilka konsekvenser respektive yrkeskultur medfört vid förskolans och fritidshemmets integration i skolan. Forskningsbakgrunden visar pedagogiska vinster, samt vikten av målsättning och utvärdering. Teoretiska perspektiv redogör för individens och gruppens identitet och förutsättningar för samarbete. Semistrukturerade intervjuer har legat till grund för val av metod och utifrån de resultat som framkommit, har möjligheter, hinder och samarbetets konsekvenser för lärandet bearbetats i förhållande till teori och tidigare forskning. Sammanfattningsvis kan konstateras att de olika pedagogiska kompetenserna som samarbetar ser varandra som resurser som kompletterar varandra, vilket också leder till ett bättre lärande för eleverna. Vår diskussion visar att förutsättningar för ett lyckat samarbete ökar om det finns tillräckligt med tid till planering, målsättning och utvärdering. Det bör även finnas tid för samtal i arbetslaget, där diskussioner om den pedagogiska verksamheten och vad samarbetet ska leda till är i fokus. Vidare leder diskussionen till våra slutsatser om att viljan att samarbeta och den inre motivationen i arbetslaget är en förutsättning för ett gott samarbete.</p>

Uppsatsen handlar om lärares beskrivningar av sina kompetenser och syn på matematik. Vårt syfte har varit att undersöka relationen mellan klasslärare för de tidigare årens utbildning i matematik och deras sätt att undervisa i ämnet. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sex klasslärare som undervisar i de tidigare skolåren. Empirin har analyserats för att få en kunskap om hur lärare ser på sina kunskaper och undervisning i matematik. Resultatet visar att respondenterna anser sig ha tillräckliga matematikkunskaper för att undervisa i år 1-3, men att några av dem inte känner sig lika säkra när de undervisar i år 4-5. De flesta av respondenterna relaterar sina matematikkunskaper i större utsträckning till sin yrkeserfarenhet än till sin utbildning. De lärare i undersökningen som inte anser sig ha tillräckliga kunskaper i matematikämnet har en enformigare undervisning och är mer styrda av läromedlet. Klasslärarna anser även att de saknar kompetensutveckling i ämnet.

Syftet med denna uppsats är att beskriva samarbete i arbetslag mellan olika pedagogiska kompetenser i skolan. I uppsatsen redogörs för tidigare forskning beträffande de tre olika pedagogiska kompetensernas ursprungliga yrkeskultur,och vilka konsekvenser respektive yrkeskultur medfört vid förskolans och fritidshemmets integration i skolan. Forskningsbakgrunden visar pedagogiska vinster, samt vikten av målsättning och utvärdering. Teoretiska perspektiv redogör för individens och gruppens identitet och förutsättningar för samarbete. Semistrukturerade intervjuer har legat till grund för val av metod och utifrån de resultat som framkommit, har möjligheter, hinder och samarbetets konsekvenser för lärandet bearbetats i förhållande till teori och tidigare forskning. Sammanfattningsvis kan konstateras att de olika pedagogiska kompetenserna som samarbetar ser varandra som resurser som kompletterar varandra, vilket också leder till ett bättre lärande för eleverna. Vår diskussion visar att förutsättningar för ett lyckat samarbete ökar om det finns tillräckligt med tid till planering, målsättning och utvärdering. Det bör även finnas tid för samtal i arbetslaget, där diskussioner om den pedagogiska verksamheten och vad samarbetet ska leda till är i fokus. Vidare leder diskussionen till våra slutsatser om att viljan att samarbeta och den inre motivationen i arbetslaget är en förutsättning för ett gott samarbete.

Studiens syfte är att undersöka hur förskolepedagogers ledarskap påverkar möjligheterna för barns inflytande under de skapande aktiviteterna i verksamheten. Befintlig forskning visar en stor bredd på tolkningar av begreppet inflytande, trots detta betonar läroplanen för förskolan just vikten av barnens inflytande på verksamheten. Studien har baserats på observationer gjorda på två förskolor vid ett flertal tillfällen under en tvåveckors period. Studien omfattar sex skilda pedagoger med flerårig yrkeserfarenhet. Resultatet har speglats mot litteratur utifrån fyra frågeställningar: Vilka sätt att styra de skapande aktiviteterna har jag kunnat se vid mina observationer? Hur påverkas barnens inflytande beroende på pedagogens styrning? Hur utvärderas barnens upplevelser och tankar efter aktiviteterna? Hur anknyter pedagogerna sin praktik till styrdokumenten? Analys av observationsanteckningar synliggjorde en större grad av inflytande från barnen än jag inledningsvis upplevde. Studien visade endast två befintliga atmosfärer mellan vuxna och barn där Skolverkets tidigare studie visat på tre stycken, detta kan kanske tillskrivas det faktum att det är en kvalitativ studie med för litet antal observationstillfällen för att göra någon generalisering. Det studien har kunnat visa på har varit en samspelande och en instabil atmosfär. Skolverkets skrivelse definierar utöver dessa även en kontrollerande atmosfär som alltså inte har kunnat identifieras i denna studie.

Syfte Syftet är att undersöka hur begreppet Ansvarsfullt uppträdande i yrkesutövandet tolkas av lärare, handledare och elever och jämföra svaren mellan grupperna. Vad har skolverket egentligen för tankar med meningen ”Ansvarsfullt uppträdande i yrkesutövandet”? Frågan är om begreppet tolkas på samma sätt av lärare, handledare och elever?   Metod och resultat Kvalitativ metod med djupintervjuer har gjorts med sex elever, fyra handledare och fyra floristlärare och resultatet kom att handla mycket om olika kompetenser. Kompetenser är någonting som vägs in i begreppet ”Ansvarsfullt uppträdande i yrkesutövande”(Skolverket, 2011) genom att de intervjuade eleverna, handledarna och lärarna relaterar till begreppet ”kompetens” – att vara kunnig i sitt yrke både praktiskt, teoretiskt och socialt och ta det ansvar som det innebär. Eftersom floristyrket är ett hantverksyrke och ett säljaryrke där det krävs stor kunnighet i både sitt hantverk och försäljning, krävs kompetens. Inte bara att kunna sitt hantverk utan den sociala förmågan/kompetensen väger tungt. Att social kompetens är lika viktigt som yrkeskunnande måste förmedlas till eleverna så att de förstår vad som förväntas av dem. När de väl förstått det har de kommit en bit på väg mot målet.