Sammanfattning Jag har i min studie undersökt hur pedagogerna anser att de jobbar mot de kommunikativa mål som finns i läroplanen. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur pedagoger upplever arbetet med kommunikation om matematik i undervisningen. Detta har jag gjort genom att besvara två forskningsfrågor; Vilken allmän syn har pedagogerna gällande vad kommunikation om matematik är? och Hur menar pedagogerna att de jobbar med att stärka elevernas förmåga att kommunicera om matematik och vilka hinder menar de finns? I studien intervjuades fyra lärare och två speciallärare som alla undervisar i matematik på mellanstadiet vid en och samma skola. Alla pedagoger menar att det är viktigt att kommunicera om matematik för att eleverna ska kunna beskriva sin lösningsgång vid problemlösning. Några av pedagogerna menar att kommunikation endast sker muntligt medan de andra pedagogerna betonar att kommunikation även kan ske i skrift och i bild. De vanligaste arbetssätten för att stärka elevernas förmåga att kommunicera om matematik är genomgångar följt av att eleverna får räkna på egen hand i sina matematikböcker. Pedagogerna framhåller att de då stärker elevernas förmåga att kommunicera om matematik genom att förklara hur begreppen ska användas samt hur eleverna ska lösa olika uppgifter i matematikboken. Flera av pedagogerna belyser problemet med att vissa elever har språkstörning och därmed har svårare att kommunicera om matematik. Samtliga pedagoger anser att de inte hinner tillägna varje elev tillräcklig med tid för att utveckla elevernas kommunikationsförmåga i matematik. Detta medför, enligt pedagogerna själva, att de är osäkra på vad eleven kan och vad eleven behöver utveckla i sin förmåga att kommunicera om matematik. En annan pedagog menar att en del elever har svårt att förstå varför man behöver förklara sina tankegångar när man ändå vet svaret och menar vidare att det är hinder för både den muntliga och skriftliga kommunikationen. Gemensamt för pedagogernas utsagor är att tiden inte räcker till för att planera utan att de många gånger tvingas gå till lektionen oförberedda. Gemensamt är också att ingen av de medverkande pedagogerna verkar se det som ett problem att de inte förstår vad det innebär att kommunicera om matematik. Forskning har visat att lärares brist på tid att planera och didaktiska ämneskunskaper kan förklara varför svenska elevers matematikkunskaper inte nått en tillfredställande nivå de senaste åren.

Denna studie har som syfte att lyfta fram hur ett antal pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete i en barngrupp med stor språklig mångfald och hur de tänker sig kunna främja barnens svenska språkutveckling och deras samspel. Ytterligare syfte med studien var att ta reda på vilken betydelse det verbala svenska språket ges samt vilka svårigheter de ser och kompetenser de anser sig behöva inom sitt arbete i en flerspråkig barngrupp. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie utifrån en fenomenografisk forskningsansats där vi har intervjuat åtta verksamma pedagoger i fyra flerspråkiga förskolor. Resultatet visar att det finns flera olika sätt att arbeta språkutvecklande och för att främja samspelet barnen emellan. Vad gäller det verbala svenska språket så har det, enligt pedagogerna, en stor roll för att kunna förstå varandra. Dock används andra typer av kommunikationssätt när det verbala språket inte är tillräckligt, som exempelvis kroppsspråk, mimik med mera. Kompetenser som anses vara av vikt är den pedagogiska utbildningen samt de personliga egenskaperna i form av exempelvis närvaro samt lyhördhet. De svårigheter pedagogerna möter i verksamheten är att hitta det arbetssätt som ger barnen i en förskola med språklig mångfald störst möjlighet att utveckla en vardaglig kommunikation. Det framkommer även att det är brist på de kompetenser som krävs för att kunna driva en utvecklande och lärande miljö i den flerspråkiga förskolan. De stora barngrupperna samt bristen på förskollärare och den flerspråkighet som råder i dagens Sverige beskriver pedagogerna är den avgörande faktorn till förskolans komplexitet.

De svenska elevernas matematikresultat blir sämre år efter år, samtidigt som det enskilda arbetet blir mer och mer dominerande i undervisningen. I detta arbete presenteras åtta metoder som kan användas och som dessutom utvecklar olika matematiska kompetenser. Dessa metoder är bland andra grupparbeten, frontalundervisning, problemlösning och undervisning utomhus. För att nå så många elever som möjligt visar detta arbete hur viktigt det är att läraren varierar undervisningen och blandar de olika metoderna för att eleverna ska lyckas med matematiken.

Syftet med studien var att ta reda på hur elever i årskurs 5 beskriver tal i bråkform, vilka eventuella missuppfattningar de har samt hur de beskriver användningen och nyttan av att kunna bråk. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med totalt åtta elever. Intervjuerna transkriberades och tolkades genom meningskoncentrering. För att bråk inte ska ses som en lista av ämneskunskaper som kan bockas av kategoriserades resultat utefter NCM och UFM:s kompetenser. Den empiriska studien visade att eleverna hade svårigheter i att beskriva användningen och nyttan av att kunna bråk. Det förhöll sig till vardagliga händelser som att dela på en pizza eller godis. Eleverna hade även många missuppfattningar inom bråk varav många beskrivs i internationell forskning. Missuppfattningar om tal i bråkform hade eleverna antingen med sig innan undervisningen om bråk startade eller så fick dem de på grund av undervisningen.

<p>De svenska elevernas matematikresultat blir sämre år efter år, samtidigt som det enskilda arbetet blir mer och mer dominerande i undervisningen.</p><p>I detta arbete presenteras åtta metoder som kan användas och som dessutom utvecklar olika matematiska kompetenser. Dessa metoder är bland andra grupparbeten, frontalundervisning, problemlösning och undervisning utomhus.</p><p>För att nå så många elever som möjligt visar detta arbete hur viktigt det är att läraren varierar undervisningen och blandar de olika metoderna för att eleverna ska lyckas med matematiken.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur lärare leder i klassrummet, samt hur detta påverkar lärandemiljön. Genom kvalitativa intervjuer med lärare på högstadiet framkom vilka olika strategier de använder för att leda och organisera klassrumsarbetet, samt vilka faktorer och strategier som är vägvinnande när det gäller att uppnå en positiv lärandemiljö i klassrummet. Resultaten visar att bl.a. tydlighet från lärarens sida, både när det på vilka olika sätt instruktioner ges samt vad som ska göras, leder enligt lärarna till ett lugn hos eleverna då de kan ta till sig instruktionerna och förstår vad som förväntas av dem, vilket då har en positiv inverkan på klassrumsmiljön. Även goda elevrelationer fördes fram som en viktig faktor för ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Lärarna menade här att en ständig dialog med eleverna gör att läraren vet var respektive elev befinner sig i sitt lärande vilket underlättar för denne att hjälpa eleven vidare. Goda relationer till eleverna har också, enligt lärarna, en positiv effekt på klassrumsmiljön då eleverna blir mer motiverade att göra de uppgifter som läraren lägger fram då de, med bakgrund av den goda relationen, vill göra läraren nöjd.

Syftet med denna studie är, att utifrån ett lärarperspektiv beskriva och analysera vad som kan ingå i ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framkom vilka olika faktorer i skolan som påverkar lärares ledarskap såväl som lärarskap. Resultatet visar att goda lärar-elev-relationer är en förutsättning för att undervisning ska kunna bedrivas och även att elevinflytande och ett tydligt ledarskap utgör navet i ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Vår slutsats blev att lärare behöver besitta didaktisk kompetens, ämneskompetens, ledarkompetens och även en social kompetens för att kunna hantera den yrkesroll som lärare ställs inför idag.

Denna studie är en litteraturanalys av två stycken läromedel med kapitel om matematikområdet bråk i fokus. Studien tittar i vilken utsträckning matematiska kompetenser ges möjlighet att utveckla vid arbete i matematikboken. Analysen omfattar alla uppgifter inom kapitlen som handlar om bråk. Genom en replikering genomför vi denna analys som vi sedan sammanställer och problematiserar resultatet i vår resultatdiskussion. Vi kategoriserar in de olika kompetenserna och problematisera hur de framställs och varför det ser ut som det gör i dessa två matematikböcker. Vi tittar på hur lärarens roll spelar in när det kommer till att träna förmågor med hjälp av matematikböcker och visar på att det kan finnas fler än en kompetens i varje förmåga i Lgr 11 (Skolverket, 2011).

When our society is undergoing a shift from a product driven to a service driven economy, this affects the competences that is needed in the work with IT. Research regarding soft skills and evaluation of IT-project success have been conducted throughout the years. There is, however a gap in knowledge around which these soft skills are and how they bring value to different stakeholders in the IT-industry. This research paper therefore aims to fill this gap and answer the questions: What is soft skills? and What are the possibilities and challenges associated with soft skills? To answer these questions data is collected through literature and interviews with people within the IT-field. The research paper focuses on an IT-consultancy and the majority of the interviews are therefore conducted with people within this consultancy. To make a broader understanding on the subject two additional interviews are conducted with representatives from two other IT-organisations. The results from the data collection show that soft skills include: analytical skills, empathic skills, leadership skills, social skills and problem solving skills. The results also show that soft skills lead to better use of systems for customers, more business opportunities for the IT- consultancies and the provider. It also becomes apparent that soft skills come with different types of challenges. These are issues such as how to argue the importance of soft skills for customers, as well as how to value the performed labour carried out by a consultant in possession of soft competence. Our conclusion shows that soft skills are needed in IT- projects and that the competence must get more space both in the literature and within the industry. To solve the issues, communication is concluded to be the key. This study contributes with a framework for how value is contributed to all the included parties in an IT-project.

No description available.