Att använda sig av digitala verktyg är idag en självklar del av livet för de allra flesta människor. Digitala verktyg är en viktig del inom matematikundervisningen och har möjlighet att göra lärprocessen mer motiverande och lustfylld. Att använda sig av digitala verktyg öppnar också upp för nya sätt för lärare att differentiera sin undervisning. Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare differentierar matematikundervisningen med hjälp av digitala verktyg samt att se hur tillgängligheten av digitala verktyg ser ut för ett antal lärare inom kommunala skolor årskurserna 1-3. Den empiri som undersökningen bygger på har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lärare från både Uppsala och Stockholm. Den teori som empirin har analyserats utifrån utgörs av ett sociokulturellt perspektiv samt forskning som gjorts kring artefakter, mediering, digitala verktyg och differentiering. Resultaten av undersökningen har visat att det råder en dominerande bild av att lärarna upplever att de jobbar med en differentierad undervisning och att de flesta har de digitala verktyg som behövs. Det har dock visat sig att lärarnas bild av begreppet differentiering och vad forskning menar att differentiering är, inte är samma sak i de flesta fallen. Genom att knyta resultaten av analysen med den tidigare forskningen inom området belyser vi skillnaden mellan att kalla sin undervisning differentierad och att faktiskt bedriva en differentierad undervisning.

Syftet med följande studie är att att kartlägga, och sammanställa, pedagogiska metoder förlärare på gymnasienivå, att använda i utbildning i företagsamhet, eller för stimulans aventreprenöriella kompetenser. I studien görs en genomgång av tidigare forskning om, ocherfarenheter av, entreprenörskap i skolan. Utifrån en litteraturstudie kunde beprövade metoderi undervisning i företagsamhet identifieras, kartläggas och sammanställas, för att därefterkopplas samman med respektive entreprenöriella kompetenser. Sammanfattningsvis pekarresultaten av undersökningen på att det bedrivits relativt lite forskning kringundervisningsmetodik inom företagsamhet, åtminstone utifrån ett entreprenöriellt perspektiv,och att det således finns utrymme för vidare forskning inom ämnet. Dessutom kan detkonstateras att entreprenörskap, och mer specifikt företagsamhet, i skolan, med störstasannolikhet hade kunnat spridas i betydligt högre utsträckning än idag, och genomsyrasamtliga ämnen, vid anammande av dylika metoder som de sammanställda i denna studie.

De matematiska förmågornas aktualitet i senaste läroplanen gör dem relevanta att undersöka inom ramen för detta examensarbete. Vi har under den verksamhetsförlagda utbildningen upplevt en viss osäkerhet kring hur arbetet med förmågorna lämpligen kan se ut. Tillsammans med vårt stora intresse av förmågorna ligger detta till grund för arbetets syfte, som är att undersöka hur förmågorna implementeras i matematikämnet idag.I studien har vi valt att fokusera på formerna för träning samt bedömning av förmågorna. Studien är avgränsad till att enbart omfatta gymnasieskolan. Metoden för att undersöka detta är en anonym enkät bestående av skrivfrågor, kryssfrågor och en matris. Resultatet visar att det förekommer en god variation av former vid träning av förmågorna, men inte i samma utsträckning vid bedömning av dem. Vidare att samtliga förmågor, med undantag av relevansförmågan, bedöms i lika stor utsträckning men tränas i mycket varierande utsträckning. Det finns alltså en obalans mellan det som tränas och det som bedöms. En orsak som forskningen visar på är tidsbristen och svårigheten att ta fram uppgifter som tränar de olika förmågorna. Resultatet visar även att det är lättast att skapa övningar/aktiviteter som tränar procedurförmåga. Men det visar sig samtidigt vara väldigt svårt att komma på övningar/aktiviteter som explicit tränar relevansförmågan. Mer än hälften av lärarna kryssar i att de inte tränar förmågan över huvud taget. Detta resultat stämmer väl överens med nyutgiven forskning som vi har tagit del av. Forskningen påvisar svårigheten att träna och bedöma relevansförmåga och föreslår att den betraktas som en kumulativ förmåga. Vi gör tolkningen att antalet påkomna övningar/aktiviteter speglar hur frekvent en förmåga uttryckligen tränas i undervisningen. Detta innebär att procedurförmågan är den dominerande förmågan i undervisningen. Vi drar slutsatsen att undervisningen inte har förändrats på det sätt som Skolverket önskar, något som vi finner stöd för i nyutgiven forskning på området.

Detta examensarbete fördjupar sig i hur en gynnsam psykosocial arbetsmiljö på en skola kan skapas. Arbetet belyser vilken syn olika forskare har för att skapa och bibehålla ett gott arbetsklimat samt hur en högstadieskola, med en hel del problematik i bagaget, har gått tillväga för att lyckas. Högstadieskolans förändringsprocess har därför varit i stor relevans för oss att synliggöra då vi kunnat fördjupa oss kring den problematik som legat till grund för deras tidigare bristande psykosociala arbetsmiljö och hur högstadieskolan sedan har lyckats vända den negativa spiralen. Syftet med examensarbetet har även varit att undersöka om socialpsykologiska kunskaper krävs i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. För att ta reda på förändringsprocessen, har högstadieskolans rektor samt rektorns extrainsatta socionom intervjuats. Vidare har även tre lärare intervjuats och elever, från tre klasser, har fått svara på en enkät för att synliggöra deras upplevelser på förändringen. Vi har som sagt tagit hjälp av forskare så som exempelvis Steinberg och Thornberg för att kunna svara på vad en skola kan göra samt vad lagar, skolverket och diskrimineringsombudsmannen säger om den psykosociala arbetsmiljön. I resultatkapitlet kan det läsas om lärarnas och elevernas upplevelser av förändringen samt vad rektorn och socionomen säger om vilka anledningar det är till förändringen. I analysen har vi valt att lägga fokus på konflikhantering som en viktig del i att utveckla en gynnsam psykosocial arbetsmiljö. Avslutningsvis drar vi slutsatsen att läraryrket är komplext och det är svårt att kategorisera vilka kunskaper som krävs för att få en utvecklande miljö. Dock är det viktigt att alla som jobbar med grupper av olika slag ser till att få en välfungerande arbetsmiljö där alla kan utvecklas, kunskapsmässigt och socialt.

Sammanfattning (Abstract)Vi vill kunna göra en rättvis bedömning av de fria arbetsmomenten. Därför vill vi undersöka om det finns skillnader mellan lärare och elevers syn på vad som bedöms och vad som anses rättvist. Fria arbetsmoment så som PBL, casemetodik, projektarbete, temaarbete och rollspel handlar om att elever själv konstruerar sin kunskap var och en efter sina förutsättningar. Som hjälpmedel vid bedömningen har lärarna i allmänhet nationella och lokala styrdokument. En rättvis bedömning av elevens kompetenser sker med både summativa och formativa bedömningsformer. Vi har lämnat enkäter till elever för att få svar på vad de tror har betydelse för betyget. För att få svar på hur lärare bedömer de fria arbetsmomenten har vi gjort intervjuer. Vi har även undersökt om det finns skillnader mellan elevers och lärares syn på bedömning med avseende på rättvisa och likvärdighet. Resultatet visar att eleverna vill bli bedömda på mer än bara provresultat och detta är även lärarnas intentioner fast det inte alltid blir så. Vi ser att utvecklingen går mot en mer formativ bedömning, vilket vi anser krävs för en rättvis bedömning.

Hur gör vi frisöreleverna mer anställningsbara?

Resultaten visar att digitaliseringen har haft en betydande inverkan på yrkesrollen för redovisningsekonomer. Införandet av digitala redovisningsprogram har blivit en viktig del av redovisningsprocessen, vilket gör att kompetenser inom dessa program är avgörande idag. Dessutom har digitaliseringen lett till en ökad betoning på rådgivning som en arbetsuppgift inom redovisning. För att kunna erbjuda kvalificerad rådgivning har kompetenser inom dataanalys blivit mycket värdefulla. Sammanfattningsvis visar studien att digitaliseringen har förändrat vilka kompetenser som efterfrågas hos redovisningsekonomer. Förutom att behärska digitala redovisningsprogram är kompetenser inom dataanalys nu avgörande för att kunna erbjuda kvalificerad rådgivning. Denna forskning bidrar till en ökad förståelse för hur digitaliseringen påverkar yrkesrollen för redovisningsekonomer och vilka kompetenser som behövs i den moderna, digitala verkligheten. / The results show that digitalization has significantly impacted the professional role of accounting economists. The introduction of digital accounting software has become an important part of the accounting process, making competencies in these programs crucial today. Furthermore, digitalization has led to an increased emphasis on advisory services as a task within accounting. To provide qualified advice, competencies in data analysis have become highly valuable.  In summary, the study demonstrates that digitalization has altered the demanded competencies for accounting economists. In addition to mastering digital accounting software, competencies in data analysis are now crucial to offer qualified advisory services. This research contributes to a better understanding of how digitalization affects the professional role of accounting economists and the necessary competencies in the modern, digital reality.

Denna studie fokuserar på dessa tysta elever som ofta osynliggörs inom fritidshemmets verksamhet, samtidigt som de ofta döljer sin osynlighet. Hur arbetar fritidshemmet för att stötta dem? Eftersom varje individ är unik undersöker studien även hur fritidspedagoger bemöter och stöttar elever med sociala svårigheter för att stärka deras sociala kompetenser och relationer, samt elevgruppen för att inkludera och delaktiggöra dessa elever i fritidsverksamheten. Resultatet av studien utgår från åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med erfarna och utbildade fritidslärare. Den första av studiens slutsatser är att de beskrivningar som porträtteras i denna studies bakgrund och resultat gällande barn som uppfattas som och osynliga i stor utsträckning är återkommande och stämmer överens mellan olika författare och intervjuade fritidslärare. Detta påvisar att den osynlighet som skildras i studien är en vanlig problematik inom fritidshemmet. Men även att det, osynligheten till trots, finns en viss medvetenhet kring situationen dessa barn befinner sig i samt vilka svårigheter och utmaningar de möter inom fritidshemmet. Den andra slutsatsen är att det finns ett flertal åtgärder för hur fritidshemmet på individ- och gruppnivå kan stötta dessa elever men att det dock finns ett flertal omständigheter som för med sig att det är ett problemområde som ofta bortprioriteras.

Under livet ställs människor inför olika val exempelvis inför gymnasiet men även efteråt då många behöver välja om de vill försöka etablera sig på arbetsmarknaden eller fortsätta utbilda sig. Ungdomar som lämnar gymnasiet har vanligtvis mindre arbetslivserfarenhet än äldre personer vilket innebär att de kan ha svårt att konkurrera om arbetstillfällen. Arbetslivserfarenhet och sociala nätverk kan ha stor betydelse för möjligheterna att få ett jobb efter avslutad gymnasieutbildning. Arbetslivserfarenhet kan också vara en del av formellt och informellt lärande. Erfarenheter från arbetslivet kan också bidra till att utveckla kompetenser för att kunna genomföra väl grundade utbildnings- och yrkesval. I den här undersökningen har 5 informanter från gymnasiets yrkes- och högskoleförberedande program deltagit i en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka vilken betydelse arbetsplatsförlagt lärande och arbetslivserfarenheter har haft på informanternas inställning till fortsatt utbildning och arbete men även vilken betydelse sociala nätverk har haft. Undersökningen har utgått från följande frågeställningar: Vilken betydelse har informanternas Apl och arbetslivserfarenheter haft för deras inställning till förvärvsarbete och vidare studier? Vilken betydelse har informanternas sociala nätverk haft för att anskaffa sig arbetslivserfarenhet? Studiens resultat har sedan analyserats utifrån Hodkinson & Sparkes Careershipteori samt begreppen handlingshorisont, pragmatiskt rationella beslut, brytpunkter och fält. Studiens resultat visar att arbetslivserfarenhet och sociala nätverk kan underlätta övergången mellan skola och arbete eller vidare studier.

I syfte att bidra med insikter om vad lärare anser krävs i läraryrket samt vad lärare anser om den lärarutbildning de genomgått genomfördes en intervjustudie. Fem grundskollärare i årskurserna F–6 intervjuades och datamaterialet analyserades genom en tematisk analys. Svaren analyserades med utgångspunkt i begreppen kunskaper och kompetenser och diskuterades därefter i relation till begreppet yrkeskunnande. Kunskapsbegreppet fick i studien två underkategorier: explicita (teoretiska) och implicita (praktiska) kunskaper. Resultaten visade att såväl explicita som implicita kunskaper ansågs krävas i yrket. De explicita kunskaperna ansågs viktiga framför allt gällande innehållet i undervisningen (vad), medan de implicita kunskaperna ansågs viktiga gällande hur undervisningen skulle bedrivas framgångsrikt. Utöver kunskaperna framgick det att en social förmåga, organisatorisk förmåga och personliga egenskaper ansågs viktiga för yrket. Gällande synen på lärarutbildningen visade resultaten att respondenterna upplevde en avsaknad av praktiska moment och att utbildningen inte försett dem med alla kunskaper och kompetenser de ansåg krävs i yrket. Det framgick även att bilden av läraryrket som skapats i utbildningen inte stämde överens med de verkliga krav som läraryrket ställer. Slutsatser som studien kom fram till var att en bred uppsättning av kompetenser krävs i läraryrket och att både kognitiva och personliga faktorer tycks kunna påverka förutsättningarna för lärare att utveckla yrkeskunnande. Studien identifierade även ett behov av att inkludera mer praktiska moment i lärarutbildningen samt att innehållet i lärarutbildningen bör ge en mer representativ bild av de krav som läraryrket ställer.