Studien syftar till att undersöka förskollärares bemötande av nyanlända barn i åldrarna 3–5 år under förskolans introduktion. För att bidra med och öka kunskapen om ämnet har en kvalitativ datainsamlingsmetod tillämpats, där sex förskollärare har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjumetod. Studien svarar på två frågeställningar: På vilka sätt bemöter förskollärare nyanlända barn under förskolans introduktion, utifrån förskollärares beskrivningar? Och Vilka kompetenser använder förskollärare i bemötandet av nyanlända barn under förskolans introduktion? För att analysera empirin har en tematisk analysmetod tillämpats tillsammans med det sociokulturella perspektivets syn på kommunikation och relationsskapande som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar på tre övergripande sätt i förskollärares bemötande, de tre sätten som analyserats fram är Förskollärare skapar trygga och tillitsfulla relationer, Lek och musik och En variationsrik och tillgänglig lärmiljö. Resultatet visar att relationsskapande och kommunikation är centrala delar i bemötandet av nyanlända barn. För att skapa varierande former av kommunikation använder förskollärare olika redskap, resurser och kompetenser såsom bildstöd, tolk och förmåga att kommunicera genom estetiska uttrycksformer. Lek och musik framkommer som ytterligare användbara sätt i bemötandet, med anledning till att många barn kan relatera tidigare erfarenheter till specifikt lek och musik. Till sist framförs den pedagogiska lärmiljön som ett hjälpmedel i bemötande av nyanlända barn. En variationsrik och tillgänglig lärmiljö kan bjuda in barnet till lek genom att erbjuda en mängd material och aktiviteter, såsom papper, pennor samt skapande med lera.

Studie- och yrkesvägledarutbildningen ger möjligheten till att kunna vägleda och stödja andra att finna karriärvägar. Däremot motsvarar inte utbildningen specifika inriktningar, såsom hur en studie- och yrkesvägledare kan arbeta med kriminella målgrupper. Med detta examensarbete har vi undersökt vilka kompetenser en studie- och yrkesvägledare har för att stödja och vägleda individer med kriminell bakgrund, för att återintegrera sig i samhället. Dessutom syftar undersökningen till att uppnå en ökad förståelse för hur studie- och yrkesvägledare kan arbeta på ett förebyggande sätt med hjälp av lämpliga karriärteorier. Vår frågeställning lyder så här: vilka kompetenser är betydelsefulla för en studie-och yrkesvägledare att ha för att på ett konstruktivt sätt kunna vägleda tidigare kriminella?  Teoriförankringen för undersökningen inkluderar System Theory Framework (STF) av Patton & McMahon, Social Cognitive Career Theory (SCCT) av Brown och Careership: a sociological theory of career decision making av Hodkinson och Sparks. En kvalitativ metod har använts i denna undersökning, där vi har intervjuat sex studie- och yrkesvägledare som har erfarenhet av att vägleda tidigare kriminella.  Med hjälp av de semistrukturerade intervjufrågorna har resultaten visat att det är betydelsefullt att studier- och yrkesvägledaren visar en djup förståelse för de behov och utmaningar som tidigare kriminella ställs inför när de söker arbete eller utbildning. Undersökningens resultat visade även vikten av att skapa en god relation mellan den sökande och studie- och yrkesvägledare för att skapa en trygg och effektiv miljö samt för att stärka individens självkänsla. Fördomsfrihet, empati, och användningen av karriärteorier som Careership, STF-modellen och SCCT visade sig vara centrala kompetenser för att erbjuda individanpassad vägledning.

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av de matematiska kompetenserna i läroböcker för Matematik A. Centralt i studien är de sex matematiska kompetenser, som Palm et al. (2004) analyserat fram ur de nationella styrdokumenten. Dessa kompetenser är: kommunikationskompetens, modelleringskompetens, resonemangskompetens, begreppskompetens, problemlösningskompetens och algoritmkompetens. För att nå syftet genomfördes en analys av uppgifter i två läroböcker för Matematik A. Undersökningens resultat visar att alla sex matematiska kompetenser finns representerade i läroböckernas uppgifter. Begrepps- och algoritmkompetenserna dominerar starkast i båda läroböckerna (85-95 %) medan de övriga kompetenserna är svagt representerade. Resultatet som också relaterats till strävansmålen för matematik i gymnasieskolan, visar att det blir svårt att utveckla samtliga kompetenser och nå alla strävansmål enbart genom arbete i läroboken. / The purpose of this essay is to study how mathematical competences appear in text books for Mathematics A. The main objective is the six mathematical competences, which Palm et al. (2004) analysed from the national curriculum. These competences are: communication competence, modelling competence, reasoning competence, concept competence, problem solving competence and algorithm competence. To reach the purpose, an analysis of tasks in two Mathematics A text books was conducted. The result of the analysis shows that all six mathematical competences are represented in the textbooks, but the concept and algorithm competences appear extensively more in both textbooks (85-95 %) while the other competences appear briefly. The result which also is connected to the curriculum, may result in difficulties not only in developing the competences but also in reaching all curriculum goals by working solely with the textbooks.

Syftet med studien var att undersöka matematiska kompetenser och uppgifters kompetenskrav. Genom observationer och intervjuer med sex elever i årskurs 1-2 har det undersökts hur matematiska kompetenser yttrar sig när elever löser uppgifter. Uppgifterna behandlar addition med tiotalsövergångar. Även vilka kompetenskrav uppgifter har är undersökt. För att analysera resultatet har Boesens (2006) matematiska kompetenskrav för uppgifter använts. Resultatet visar att vid lösning av de sju valda uppgifterna krävs samtliga sex matematiska kompetenser, vissa krävs vid lösning av en uppgift och andra vid lösning av flera uppgifter. Hur många kompetenser eleverna visar beror på lösningsmetod, då eleverna kan visa fler kompetenser än uppgiften kräver. Vidare visar resultatet att de matematiska kompetenserna är beroende av varandra och kan hindra eller föra elevens lösningar framåt. Det framgår också att kompetensernas utvecklingsnivå har betydelse för hur de yttrar sig vid elevlösningarna.

Resultatet från de internationella studierna TIMSS (2011) och PISA (2012) visar att svenska elevers matematikkunskaper försämrats över tid. Detta i relation till övriga deltagande länder. Vanligen präglas matematikundervisningen av få inslag av variation och läroboksstyrd undervisning dominerar. Både litteratur och forskning framhäver laborativt material som ett redskap för att konkretisera abstrakt matematik. Dock tydliggörs betydelsen av lärares reflektion gällande denna undervisningsform. Därmed är syftet med denna studie att undersöka hur arbetet med laborativt material bedrivs samt lärares synsätt gällande denna undervisning. Studien riktas mot grundskolans tidigare åldrar, F-3. Studiens teoretiska ramverk utgår från sociokulturellt och konstruktivistiskt perspektiv på lärande. Elevers utvecklande av matematiska kompetenser lyfts, i litteratur och forskning, fram som oerhört betydande. Det teoretiska ramverket samt matematiska kompetenser relateras i diskussionen till denna studies resultat. Detta är ett produktionsarbete utifrån kvalitativ metodansats. Empiri har insamlats utifrån deltagande observation av tre klassers miljö och undervisning samt en fokusgruppsintervju. Insamlad data har därefter analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i två studier, studie 1 och studie 2. Resultatet utifrån deltagande observation (studie 1) visar att de tre klassrumsmiljöerna inbegriper brett utbud av laborativt material. Observation av undervisningen påvisar att arbetet med laborativt material kan ske för utvecklandet av elevers förståelse inom skilda matematikområden. De identifierade utvecklingsområdena är vardagsanknuten matematik, geometri samt aritmetik. Inom dessa områden används skilda typer av material samt olika aktiviteter. Resultatet utifrån fokusgruppsintervjun (studie 2) visar att lärarnas synsätt inbegriper både likheter och skillnader i relation till arbetet med laborativt material i matematikundervisningen. Lärarna uppfattar laborativt material som mer vanligt förekommande i lägre årskurser. Lärarna anser dock att detta arbete bör fortlöpa även i högre årskurser. Deltagande lärare framhäver betydelsen av att använda laborativt material, dock förkommer vissa uppfattningar gällande nackdelar med detta arbete.

På en internationell arena förs diskussioner om så kallade 21:a århundradets kompetenser som kan anses vara nödvändiga på en föränderlig arbetsmarknad  och en modern livsstil. I detta arbete bekantar vi oss med dessa kompetenser och undersöker speciellt hur de yttrar sig i den svenska gymnasieskolans ämnesplan för matematik och dess kommentarmaterial. Speciellt så betraktar vi en definition av de 21:a århundradets kompetenser som är tydlig och avgränsad. Denna definition är också objektiv i det att den är en sammanfattning av styrdokument från en mängd olika länder. För att en jämförelse med den svenska gymnasieskolans ämnesplan för matematik och dess kommentarmaterial skall bli explicit och objektiv bearbetar vi ämnesplanen och dess kommentarmaterial med  metoden dokumentanalys. Resultatet som erhålls visar på att viss täckning av 21:a århundradets finns i ämnesplanen och dess kommentarmaterial och att denna täckning varierar i olika grad för de olika kompetenserna.

Syftet med den här studien är att undersöka hur väl den matematik som förmedlas i hjälpböcker för vårdnadshavare stämmer överens med de matematiska kompetenser som barn ska utveckla under sin tid i grundskolan. Detta för att få insikt i huruvida hjälpböcker för vårdnadshavare kan ses som en undervisningsresurs som vårdnadshavare kan använda sig utav. För att få svar på mitt syfte har jag genomfört en innehållsanalys av tre olika hjälpböcker för vårdnadshavare. Resultatet visar att samtliga kompetenser som barn ska utveckla under sin tid i grundskolan inte förekommer i lika hög utsträckning i de analyserade hjälpböckerna. Det här resultatet indikerar att dessa hjälpböcker för vårdnadshavare inte kan ses som en lämplig undervisningsresurs för att hjälpa barn att utveckla de matematiska kompetenserna. Istället verkar de vara mer lämpliga som undervisningsresurser för att skapa möjligheter att hjälpa barn att utveckla vissa delar av sin matematiska kunskap. / The purpose of this study is to examine how well the mathematics that is conveyed in help books for guardians match the mathematical competencies that children should develop during their time in compulsory school. This is done to gain insight into whether help books for guardians can be regarded as a teaching resource that guardians can use. In order to get an answer to my purpose I conducted a content analysis of three different help books for guardians. The result shows that all the competencies that children should develop during their time in compulsory school do not occur to the same extent in the analyzed help books. This result indicates that these help books for guardians cannot be seen as a suitable teaching resource to help children develop the mathematical competencies. Instead, they seem to be more suitable as teaching resources to create opportunities to help children develop certain parts of their mathematical knowledge.

Studien är utförd i tre klasser där fokus har varit på att identifiera vilka matematiska kompetenser som utvecklas då de arbetar individuellt och i par med öppna problem Fokus har även varit hur ett samarbete kan påverka eleverna inom ett arbete med dessa problem. Detta har identifieras genom observationer, elevintervjuer och elevlösningar. För att analysera resultatet har studien använts sig av det danska KOM- projektets åtta kompetenser. Dessa åtta kompetenser ligger till grund för Skolverkets fem matematiska förmågor som eleverna i svenska skolan förväntas utveckla under sin skolgång. Under arbetet individuellt och i par har arbetssättet studerats och det har identifierats vilka av de åtta kompetenserna som utvecklas inom de olika arbetssätten. Resultaten påvisade en viss skillnad mellan de olika arbetssätten i hur de behandlar de åtta kompetenserna, vilket i diskussionen problematiseras och diskuteras. Vidare förs även en diskussion om hur ett samarbete kan påverka eleverna då de arbetar med öppna problem. Detta samarbete visade sig ha en viss positiv påverkan, dock marginell av elevernas utveckling av de matematiska kompetenserna.

<p>I denna studie har två skolor undersökts, två klasser i år 5 i vardera skolan, och deras arbete i matematik. Den ena skolan arbetar mer traditionellt med utgångspunkt i matematikboken och den andra skolan arbetar helt utan matematikbok. är att undersöka om det finns några skillnader i elevernas resultat på de Nationella proven för år 5 beroende på vilken typ av undervisning som har bedrivit på respektive skola. Den teoretiska referensramen berör bland annat vad är matematik, hur bedrivs matematikundervisningen idag och vilka resultat ger den, samt hur forskningen säger att den borde bedrivas. Studien är en kvantitativ studie med en induktiv ansats där t-test har använts för att analysera differenserna. För att bearbeta datan har datorprogrammet SPSS använts.</p><p> </p>

<p>Enterprise learning is a pedagogic concept that implies that the students, in correlation with development of theoretical, subject specific knowledge, also develops enterprise competences that will be useful in their everyday life and on the labour market. Enterprise learning has grown over the last ten years, as well in school practicing as within research. In the mathematics subject, a strong educational tradition has delayed the introduction of enterprise learning. At the examined school, <em>enterprise mathematics</em> has been introduced during the spring term of 2010. This examination focuses on which of the enterprise competences that are developed and how they are developed. It also investigates whether the <em>desire to learn</em> is increased as a result of the new pedagogic concept. The empiric material has been gathered through interviews with students and teachers, as well as through observation. The result shows unambiguously that the students, above all develops <em>responsibility,</em> but also other enterprise competences. Students that experience mathematics as either easy or difficult are the ones who seem to appreciate these changes mostly in their learning processes.</p>