<p>I Sverige finns nästan en halv miljon företag varav 99 % kan betraktas som småföretag. Småföretagen är en viktig del av näringslivet för att skapa sysselsättning, tillväxt och bidra till att kunna hålla den höga välfärdsnivå som vi har idag, trots detta fokuserar den största delen av forskningen mot de större företagen. Småföretag har helt andra utgångspunkter och unika förutsättningar i jämförelse med de större företagen: Färre anställda, lägre arbetsspecialisering, mindre resurser i form av tid och pengar, svårare att attrahera lämplig arbetskraft, flexiblare organisation, ett närmare samarbete mellan de anställda, färre personalledande funktioner såsom rekrytering och HRM.</p><p>Författaren har genom en hermeneutisk kunskapssyn genomfört en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fyra småföretag inom Örnsköldsviks kommun. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur respondenterna inom respektive företag genomför sina rekryteringar. Delsyftet är att ge rekommendationer för tillvägagångssätt som fokuserar på de särskilda behov småföretagare kan ha vid rekrytering av nya medarbetare. Med detta som övergripande mål besvaras problemformuleringen;</p><p>Hur kan småföretag på ett bättre sätt matcha sina behov vid rekryteringar där det finns krav på dubbel kompetens?</p><p>Den teoretiska referensramen består av två delar, den första behandlar grundkunskaper inom rekryteringsprocessen såsom arbetsanalys, bedömning och urval. Den senare delen av teorin tar upp bland annat upp småföretagens speciella situation genom tidigare forskning kring ämnet, personlighet och perception.</p><p>Studien finner att småföretag alltid har ett underförstått krav på dubbla kompetenser genom de särskilda förutsättningar som småföretagandet bygger på. För att bättre kunna matcha sina behov bör företagen bland annat utföra en arbetsanalys och därigenom bättre förstå sina egna möjligheter och begränsningar, ställa upp en prioritetsordning av de kriterier arbetet i företaget kräver och för att klara av den aktuella tjänsten gentemot de övriga i personalen och de dubbla kompetenserna, småföretagen måste även häva sig bättre i konkurrensen om arbetskraften och förmedla sin attraktionskraft utåt.</p>

I Sverige finns nästan en halv miljon företag varav 99 % kan betraktas som småföretag. Småföretagen är en viktig del av näringslivet för att skapa sysselsättning, tillväxt och bidra till att kunna hålla den höga välfärdsnivå som vi har idag, trots detta fokuserar den största delen av forskningen mot de större företagen. Småföretag har helt andra utgångspunkter och unika förutsättningar i jämförelse med de större företagen: Färre anställda, lägre arbetsspecialisering, mindre resurser i form av tid och pengar, svårare att attrahera lämplig arbetskraft, flexiblare organisation, ett närmare samarbete mellan de anställda, färre personalledande funktioner såsom rekrytering och HRM. Författaren har genom en hermeneutisk kunskapssyn genomfört en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fyra småföretag inom Örnsköldsviks kommun. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur respondenterna inom respektive företag genomför sina rekryteringar. Delsyftet är att ge rekommendationer för tillvägagångssätt som fokuserar på de särskilda behov småföretagare kan ha vid rekrytering av nya medarbetare. Med detta som övergripande mål besvaras problemformuleringen; Hur kan småföretag på ett bättre sätt matcha sina behov vid rekryteringar där det finns krav på dubbel kompetens? Den teoretiska referensramen består av två delar, den första behandlar grundkunskaper inom rekryteringsprocessen såsom arbetsanalys, bedömning och urval. Den senare delen av teorin tar upp bland annat upp småföretagens speciella situation genom tidigare forskning kring ämnet, personlighet och perception. Studien finner att småföretag alltid har ett underförstått krav på dubbla kompetenser genom de särskilda förutsättningar som småföretagandet bygger på. För att bättre kunna matcha sina behov bör företagen bland annat utföra en arbetsanalys och därigenom bättre förstå sina egna möjligheter och begränsningar, ställa upp en prioritetsordning av de kriterier arbetet i företaget kräver och för att klara av den aktuella tjänsten gentemot de övriga i personalen och de dubbla kompetenserna, småföretagen måste även häva sig bättre i konkurrensen om arbetskraften och förmedla sin attraktionskraft utåt.

Syftet med denna studie är att belysa hur lärosäten arbetar med att föra in digitala lärresurser som en integrerad del i den nya lärarutbildningen, enligt den Digitala agenda som lades fram av regeringen 2011. Studien undersöker hur både lärarutbildare och lärarstudenter får kompetenshöjning i digitala lärresurser. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie genomförts genom telefonintervjuer med åtta personer med inblick i lärosätenas strategier och tankar kring digitaliseringen av den nya lärarutbildningen. Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en strävan hos lärosätena att höja den digitala kompetensen hos både lärarstudenter och lärarutbildare men det finns en tröghet i progressionen både organisationsmässigt och personalmässigt. Slutsatsen är att det krävs en tydlig strategi och styrning i digitaliseringsarbetet och samtidigt lägga stor vikt vid att bygga upp en medvetenhet om de digitala lärresursernas möjligheter.

Abstrakt Syftet med den här studien är att få syn på och förstå hur informationsteknologi, IT påverkar förskollärarnas undervisning i förskolan och vilka positiva och negativa konsekvenser det kan bära med sig. Teorin visar att IT i förskolan/skolan används mer i verksamheten idag. I förskolans läroplan finns teknik med som ett strävansmål, vilket tydliggör att förskolan skall sträva efter att använda det här i sin verksamhet. Det här är en kvalitativ studie där sex stycken förskollärare intervjuats från fem olika förskolor. Resultatet analyseras och tolkas med hjälp av hermeneutik. Med hjälp av hermeneutiken undersöks delarna för att få fram helheten och det här bidrar med en djupare förståelse av hur förskollärare upplever IT-utvecklingen i förskolans verksamhet.  Det framkommer i resultatet att det är viktigt som pedagog att ta vara på barnens tidigare kunskaper. Resultatet visar att lärplattan och dess funktioner fungerar som ett effektivt hjälpmedel då barnen skall få lära sig vanliga ämnen på ett roligare och nyare sätt. Undervisningen och aktiviteterna i förskolan/skolan varieras med IT och konkreta material för att ett lärande skall ske och det vanliga materialet inte skall glömmas bort. Resultatet förmedlar också att stress kan vara en medföljande faktor av IT-användningen i förskolan och att det finns en risk för beroende ifall IT används i för stor utsträckning. Det visar sig också att respondenterna tror att IT är här för att stanna och att det är mycket viktigt att förskollärarna har de kunskaper som krävs för att de skall känna sig trygga med IT-verktygen. Den här studien är viktig för att IT är nytt i förskolan samt att det ständigt kommer nya IT-verktyg. Innehållet i den här studien förmedlar en förståelse för hur IT-användningen ser ut på dagens förskolor för att inspirera andra pedagoger.   Nyckelord: Förskollärare, Hermeneutik, IT, Kompetenser, Lärplatta, Stress

The Master of Science in Energy Systems Engineering program at Uppsala University started in 2000 and 221 students has graduated since. This master thesis aims to answer what competencies alumni considers most important for successful professional practice. It also seeks to find out how these competencies are reflected in the program to identify potential gaps between importance and how the competencies are being prepared. With inspiration from similar research a method has been developed consisting of two steps: (1) A survey and (2) interviews with alumni. The alumni survey rates the professional importance of 13 competencies and how well the corresponding competency is prepared in the program. The survey serves as an analytical lens to find focus areas for the interviews, where the research seeks deeper understanding about why the competencies are important and how they are reflected in the program. The survey also produced solid statistical data to back up the main findings. The study identified that competencies that go beyond the traditional technical foundation in engineering was deemed most important: Communication, life-long learning, teamwork, interpersonal skills, complex problem solving and system thinking. Distinct gaps in preparation were identified in several of the areas that are considered important: Communication, teamwork and leadership. Ethics was also found as being distinct under-prepared. More areas that needed clarification were identified, which the interviews provided. The findings about what engineering alumni considers most important in professional practice are consistent with many other similar studies, which provides a stronger element of acknowledgement in the thesis.

Den här studien syftade till att undersöka i vilken utsträckning eleverna gavs möjlighet att utveckla de fem matematiska förmågorna från Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) i studien kallat de fem kompetenserna. Det med utgångspunkt i områdena algebra och statistik i åtta utvalda matematikläroböcker för årskurs 3. För studien användes kvantitativ innehållsanalys med en textanalytisk inriktning som metod eftersom förekomsten av kompetenser i uppgifter skulle räknas.   Analysen visade att samtliga fem matematiska kompetenser förekommer i matematikläroböckerna men att de prioriteras olika både i läroböckerna, mellan områdena algebra och statistik och i uppgifterna. Problemlösningskompetens visar sig exempelvis förekomma i få av uppgifterna medan begrepp- och metodkompetens förekommer i nästintill samtliga uppgifter. Efter analysen kan man som lärare ha blivit uppmärksammad på att det är nödvändigt att granska innehållet i matematikläroböckerna innan användning i undervisningen. Det för att läraren ska kunna planera sin undervisning därefter och eventuellt kunna komplettera med uppgifter som tränar andra kompetenser än de som matematikläroboken innehåller.

No description available.

Världen befinner sig i en ständig förändring och teknologin utvecklas kontinuerligt. Dettahar medfört att redovisningsbyråer måste anpassa sig efter förändringarna för att interiskera att bli utkonkurrerade. Denna studie har som utgångspunkt att identifiera motiventill att genomföra en digitaliseringsprocess på redovisningsbyråer även fast tidigareforskning har visat att det finns nackdelar med det. Syftet med studien är att beskriva ochfå förståelse för små och medelstora redovisningsbyråers motiv att genomgå endigitaliseringsprocess av deras arbetsmetoder.För att kunna uppfylla studiens syfte och besvara studiens forskningsfrågor utförs enkvalitativ studie med en deduktiv ansats. Den framtagna teoretiska referensramen utgörstudiens utgångspunkt och den jämförs sedan mot den insamlade empirin. Det empiriskamaterialet samlas in genom semistrukturerade intervjuer på små och medelstoraredovisningsbyråer belägna i Norrbotten. Både chefer och medarbetare intervjuas vilketgör att studien kan belysa båda perspektiven.Studiens resultat och slutsatser framhåller att motivet till att redovisningsbyråer väljer attgenomgå en digitaliseringsprocess av deras arbetsmetoder är för att inte riskera att bliutkonkurrerade från marknaden, detta för att uppfylla samhällets förväntningar.Samhället efterfrågar digitala arbetsmetoder och digitala arbetsmetoder bidrar till etteffektivare arbete och tidsbesparingar. Denna studie visar att ökade tekniska kompetenserär relevant men anses inte utgöra ett hinder för att övergå till digitala arbetsmetoder.Redovisningsbyråernas arbetsmetoder har förändrats, det som tidigare var pappersbaseratfinns nu i digital form. Nyckelord: Motiv, kompetenser, digitaliseringsprocess och arbetsmetoder / The world is constantly changing, and technology is constantly evolving. This has meantthat accounting firms have to adapt to the changes in order not to risk being outcompeted.This study is based on identifying the motives for carrying out a digitalization process ataccounting firms, even though previous research has shown that there are disadvantagesto it. The purpose of this study is to describe and gain an understanding of small andmedium-sized accounting firms' motives for undergoing a digitalization process of theirworking methods.In order to fulfill the purpose of the study and answer the study's research questions, aqualitative study is performed with a deductive approach. The developed theoreticalframe of reference constitutes the starting point of the study, and it is then compared withthe collected empirical data. The empirical material is collected through semi-structuredinterviews at small and medium-sized accounting firms located in Norrbotten. Bothmanagers and employees are interviewed, which means that the study can shed light onboth perspectives.The results and conclusions of the study emphasize that the motive for accounting firmsto choose to undergo a digitalization process of their working methods is to not risk beingoutcompeted from the market, this to meet society's expectations. Society demands digitalworking methods and digital working methods contribute to more efficient work and timesavings. This study shows that increased technical skills are relevant but are notconsidered an obstacle to switching to digital working methods. The accounting firms'working methods have changed, what was previously paper based is now available indigital form. Key words: Motives, competencies, digitalization process and working methods

Dagens unga är skapare av en kommunikationskultur som präglar hela deras sätt att leva och lära, en ny kultur där Internet spelar en central roll växer fram. Detta nät tillhandahåller oss med fakta, information, diskussion, virtuella världar och communities. Arbetet belyser de förmågor ungdomar utvecklar genom sitt Internetanvändande, kompetenser de tycker sig utveckla genom att vistas på nätet och hur det genom Internet går att skapa nya lärandeformer där eleverna möts på ett område som intresserar dem. Arbetet visar också exempel på hur det går att använda sig av Internet i undervisningen och vilken inställning lärare i vår undersökning har till detta. Frågeställningarna vi arbetat med är: Vilka kompetenser skaffar sig unga genom sitt Internetanvändande? Hur används datorer och Internet i undervisningen? Hur ser lärare på Internet i undervisningen? Vilka användningsområden finns det för Internet i undervisningen? För att få svar på dessa frågor har vi bland annat gått ut med enkätundersökningar till elever och lärare i olika högstadieskolor vilka vi sedan kompletterat med en lärarintervju. För att se samband med tidigare forskning och olika teoretiska lärande perspektiv har arbetet lutats mot Vygotskij, Freinet och forskningsrapporter från bland annat KK-stiftelsen och Medierådet. Resultatet visar att unga utvecklar kompetenser inom en rad olika områden såsom teknik, texthantering, språk och sociala färdigheter. Med lärarnas pedagogiska kunskaper kan Internet vara ett redskap med stora möjligheter för lärande.

In this study, we have investigated preschool teachers' understanding of interculturality for the possibility of answering the purpose of the study, if the preschool teachers have an intercultural approach and how the preschool teachers work interculturally in the preschool. Intercultural pedagogical work has existed witihin the preschool and elementary school operations for over two decades, despite this, intercultural pedagogy has been described as a shortage in terms of how it can be shaped in teching situations and in the organization. The study´s results were analyzed and discussed based on sociocultural theory. A qualitative research method was used with av sample of preschool teachers for the collection of datamaterial. The results showed that the preschool teachers had a varied understanding of the concept. The preschool teachers described various useful tools in intercultural work. Language barriers were expressed as one of the major challenges. Opportunitites in intercultural work were described as increased knowledge, new perspectives and understanding of other people´s ways of life. The conclusions in this study were that the preschool teachers expressed and uncertainty about what interculturality means, while it emerged that the preschool teachers had an intercultural approach.