Studiens syfte var att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka ett pågående förändringsarbete på en fristående grundskola i mellersta Sverige. Förändringsarbetets mål är att ställa om skolans organisation för att kunna möta regeringens nya krav, gällande stärkt digital kompetens, som skrevs in i skolans styrdokument 2017. I studien tillämpades sociokulturellt perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Mixed methods användes för datainsamlingen. En enkätundersökning riktad till skolans samtliga lärare gjordes, för att kartlägga skolans nuvarande digitala lärmiljö. Sedan gjordes semistrukturerade intervjuer med lärare, specialpedagog och rektor. Resultaten visade att såväl tillgång som användande av digitala verktyg skiljde sig åt mellan skolans stadier, där lågstadiet hade den lägsta tillgången. Digitala verktyg införskaffades, men kompetensutbildning har hittills inte getts. Vidare visar resultaten exempel på en samarbetande kultur, samtidigt som vissa uttrycker ensamhet i förändringsarbetet. I studien identifieras ett antal nyckelfaktorer som påverkar förändringsarbetets kapacitet: tid, kompetensutbildning, ekonomi, ledarskap och organisationens struktur. Lärarna och specialpedagogen ser att specialpedagogens roll och arbete kommer att förändras med ökad digitalisering, samt anser att digital teknik kan användas för att stötta elever i behov av särskilt stöd. En önskan finns om en framtida specialpedagogisk kompetens innefattande kunskap om hur IT kan användas. Denna kunskap kan enligt lärarna i studien leda till ökad inkludering.

Studien syftar till att undersöka hur de yngsta barnens kommunikation kan förstås i förhållande till barns delaktighet och inflytande i förskolan. Studien är kvalitativ och den valda metoden är deltagande observationer. Tolkning och analys av resultatet utfördes med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och genomgående i studien har fokus varit på barns kommunikativa kompetenser. Resultatet visar att barn är kompetenta i sin kommunikation på många och varierande sätt och att den kroppsliga kommunikationen ofta är central. I vilken utsträckning och på vilket sätt barnen kommunicerar är beroende av den sociala och fysiska miljö de befinner sig i. Slutsatsen är att barn är kommunikativt kompetenta men att det krävs en social språkmiljö där pedagogerna har ett förhållningssätt som främjar kommunikationen för att kompetenserna ska framträda och därigenom gynna delaktigheten.

Arbetet är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer. Syftet är att skapa en bild av vilka kompetenser hos beteendevetare som efterfrågas på arbetsmarknaden, sett ur rekryterares perspektiv. De semistrukturerade intervjuerna har genomförts med fem professionella rekryterare med anställning på rekryterings- och bemanningsfirmor. Styrdokument från det beteendevetenskapliga programmet på Mittuniversitetet och har använts som underlag för definitioner för fältet beteendevetenskap och ämnet pedagogik, samt för att formulera delar av intervjuguiden som berör uppbyggnad av utbildning. Resultatet visar att det råder en osäkerhet kring vad beteendevetare är och vilka kompetenser de har, men även att det finns ett stort behov av beteendevetare på arbetsmarknaden. Vidare säger resultatet att det är avgörande för en beteendevetare att kunna beskriva sina formella kompetenser samt förstå var det finns ett behov för att kunna stärka sin egen anställningsbarhet. Vid en jämförelse av empirin från intervjuerna samt studierna av kursplaner, syns en tydlig koppling mellan utbildning och arbetsmarknad. / <p>2020-06-08</p>

Det övergripande syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och synliggörabarnskötares och förskollärares inställning till digitala enheter i förskolan och hur denna synförhåller sig till ett sociokulturellt perspektiv på barns lärande och utveckling. För att undersökadetta genomfördes videointervjuer med fem pedagoger och den insamlade data analyseradesmed hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv inställningkring användningen med digitala enheter i barngruppen samt anser att dessa kan främja barnslärande. I resultatet framkommer även att beroende på pedagogernas kompetenser kan digitalaenheter uppfattas som ett hot mot deras pedagogiska roll men även mot andra aktiviteter ochbarnens sociala färdigheter. De digitala verktygen som pedagogerna använder mest är lärplatta,bärbar dator och projektor. En annan sak som lyfts fram utifrån resultatet är att pedagogernasdigitala kompetenser verkar påverkar digitala verktygs användningssyfte. Studiens slutsats ärbland annat att pedagoger behöver en utökad digital kompetens för att kunna använda digitalaenheter på ett mer effektivt sätt.

No description available.

Syftet med denna studie är att kartlägga lärare i fritidshems yrkesidentitet samt undersöka hur statusen på yrket kan uppfattas. Studien är kvalitativ, därav genomfördes studien genom semistrukturerade intervjuer, en djupintervju och webbenkäter. Webbenkäterna skickades ut med hjälp av ett socialt internetforum samt via mail. Sammanlagt besvarades 40 enkäter. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med utbildade lärare i fritidshem samt en djupintervju med en rektor. Studiens resultat visade sig överensstämma med tidigare forskningsresultat, däremot har det öppnat upp flera olika förklaringar på liknande tidigare studier. Resultatet kategoriseras i tre huvudrubriker, Respondenternas uppfattning av fritidshemslärarnas yrkesstatus, Fritidshemslärarnas yrkesidentitet samt Synpunkter från enkätsrespondeter och intervjurespondeter. I resultatet framkom tolkningen att lärare i fritidshem uppfattar sin status på yrket som låg, däremot är yrket i ständig förändring åt ett positivt håll. Resultatet visade att rektorns kunskaper om fritidshemmet behöver förbättras. Utifrån resultatet uppfattas det som att rektorns kunskaper påverkar lärare i fritidshems yrkesidentitet och yrkesstatus.

Studiens syfte är att med hjälp av aktuell forskning ta reda på hur lärares kompetenser och undervisningsmetoder kan främja lågstadieelevers läsutveckling. För att uppnå studiens syfte valdes systematisk litteratursökning som metod. Teorin som studien utgår ifrån är the Simple View of Reading där två komponenter, avkodning och språkförståelse, är beroende av varandra och är nödvändiga att behärska för att uppnå god läsförmåga. Det hittades elva studier av relevans i sammanhanget. Resultatet från dessa elva studier visade att lärare behöver behärska tre olika kompetenser för att utveckla elevers läsförmåga nämligen didaktisk kompetens, relationskompetens och ledarskapskompetens. De olika undervisningsmetoder som visat sig vara framgångsrika var en intensiv bokstavsinlärning, olika metoder kring högläsning samt olika läsaktiviter där eleverna får träna på att läsa antingen individuellt, i par, grupper eller i helklass. Slutsatsen som kan dras är att lärarens kompetenser och val av metoder har stor betydelse för elevers läsutveckling och det är därför angeläget att lärare håller sig uppdaterade kring den senaste forskningen.

The overall aim of this study is to increase knowledge of how students and teachers in theeconomics program perceive the concept of employability in their specific topics, and howthis is demonstrated in the classroom. Specific questions to be answered are• What knowledge or competencies contribute to increased employability?• To what extent do teachers and students view the building of employability as animportant part of the topic business administration?• To what extent do teachers and students perceive that the teaching within the topicadds to increased employability?• What are the views of teachers and students when it comes to letting the business lifeinfluence a larger part of the topic if this leads to increased employability?The theoretical tools that have been used have been Goodlad’s perspectives of curriculum,Broady’s and Jackson’s theories of the hidden curriculum and Fullan’s model of the 6 globalcompetencies for deep learning.The hypothesis of the thesis has been that both teachers and students would confirm that theconcept of employability has a natural place in their topic, and that this is allowed to shinethrough in the classroom education. This hypothesis is confirmed by the study. Anotherimportant conclusion of the study is that students and teachers rate the factors (knowledge,skills, and competencies) that leads to employability differently. When rating what factorscontributes the most to increased employability students are more apt to choose from factorscoming from the curriculum than teachers are. Teachers on their hand are more apt to choosefrom factors not coming from the curriculum but instead being derived from employers’ wishlist, and from Fullan’s research.Key words: employability, economics program, students, teachers, perspectives, curriculum,hidden, deep learning, Goodlad.

Syftet med studien är att undersöka vad arbetsrollen som jourkvinna innebär samt vilka strategier och kompetenser som är användbara i arbetet på kvinnojouren. Detta är av intresse för att få en djupare inblick i jourkvinnornas arbetsroll samt bidra till ökad förståelse för deras betydelsefulla arbete. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med sju jourkvinnor från två olika kvinnojourer i Mellansverige. Empirin till studien insamlades med hjälp av asynkrona intervjuer där studiens frågeformulär uppdelades i fem olika teman; arbetsrollen som jourkvinna, kompetenser, strategier, gemenskap samt kvinnojouren som organisation. Studiens teoretiska referensram omfattar teorier och perspektiv kring kompetens och interaktionsritualer. Syftet med teorierna är dels att undersöka vilka kompetenser som är användbara och av betydelse i arbetsrollen på kvinnojouren, dels att synliggöra och förklara betydelsen av interaktionsritualer i jourkvinnornas arbete. Resultatet visar att arbetsrollen omfattar både praktiskt arbete och ett starkt engagemang. Rollen som jourkvinna har stor betydelse för de stödsökande kvinnorna och barnen samt för samhället i stort. Kvinnojouren är en unik instans där de arbetande och ideella jourkvinnorna gör ett livsviktigt arbete när övriga samhället brister. Det framkommer att jourkvinnorna inte fungerat utan varandra och gemenskapen som finns inom kvinnojouren. Resultatet visar att det inte är de organiserade strategierna som är mest betydelsefulla utan strategier som uppstår i gemenskapen och samverkan med andra jourkvinnor samt egna personliga strategier. De kompetenser som studien identifierat som användbara är i huvudsak kopplade till social kompetens och personliga egenskaper.

Syfte  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasielärare med inriktning idrott och hälsa planerar sina lektioner utifrån läroplanen och hur de implementerar detta i distansundervisningen under covid-19 pandemin. Studien behandlar dessa forskningsfrågor: På vilket sätt organiserade gymnasielärarna distansundervisningen så att eleverna får tillgång till det centrala innehållet i förhållande till läroplanen? Vilka för- och nackdelar har distansundervisning ur ett lärarperspektiv? Vilket sätt har lärare bedömt elevers kunskap utifrån läroplanen? Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört djupgående intervjuer med fem idrott och hälsa lärare. Intervjuerna spelades in och genomfördes på respondenternas arbetsplatser. Studiens teoretiska utgångspunkt är KASAM (känsla av sammanhang).  Resultat Resultatet från denna studie bekräftar att gymnasielärarna kunde organisera distansundervisningen med hjälp av exempelvis inspelade föreläsningar som även var en fördel. Distansundervisningen har även påverkat elevernas praktiska moment negativt. En annan upptäckt är att lärarna har kunnat säkerställa elevernas teoretiska kunskaper. De praktiska momenten har varit svåra att bedöma av gymnasielärarna på distans. En fördel som gymnasielärarna var överens om var att deras digitala kompetens ökade i samband med distansundervisningen. Slutsatser  I denna studie fick lärarna digitala kompetenser och gillade flexibiliteten med att exempelvis spela in föreläsningar i förväg. Däremot kunde inte de praktiska lektionerna genomföras på grund av brist på material och resurser. Idrottslärarna i gymnasiet behövde anpassa sina lektioner och ändra sitt arbetssättet efter gymnasieelevernas förutsättningar. Utöver detta har man inte haft tillgång till att utöva praktiska lektioner, lärarna har även inte kunnat bedöma elevernas praktiska förmågor ordentligt. Bedömningen har därför endast skett i de teoretiska delarna på distans och därmed har teori bedömning varit effektivt trots att rummet ägs på distans.