Denna studie belyser det komplexa aktör-nätverket som påverkar svensklärarnas digitaladidaktiska förutsättningar i svenskundervisningen. Studien syftar till att utforska ett urvalsvensklärares digitala didaktiska förutsättningar i svenskundervisningen och förstå vad digitalaoch digitala didaktiska kompetenser innebär för svensklärare. Studien undersöker ocksåsvensklärares beskrivningar av digitala didaktiska förutsättningar. För att besvara studiensfrågeställning om digitala didaktiska förutsättningar används Aktör-nätverksteorin och dessmetodansats. För materialinsamlingen tillämpas en semistrukturerad intervjumetod med fyrasvensklärare som respondenter. Totalt kunde 15 olika aktörer identifieras i respondenternasnätverk, som påverkar deras förutsättning i skolan. Svensklärare står inför digitalaomställningar vilket kräver holistiska strategier och det är med goda digitala didaktiskakompetenser samt rätt digitala didaktiska förutsättningar som det är möjligt. Respondenternaupplever att deras lärplattform inte är användarvänlig men också trubbig och i vägen, attprovverktygen leder till onödig arbetsbelastning. De anser deras behov och önskemål för engod digital ergonomi och infrastruktur i skolan inte bemöts uppifrån.

Syftet med denna studie är att synliggöra förskollärares reflektioner avseende deras didaktiska överväganden, ansvar och kompetens i sammanhang där digital teknik ingår i förskoleundervisningen. Studien utgår från ett sociokulturellet perspektiv, vilket  innebär att människors kunskap ohc förståelse formas genom sociala interaktioner och kulturella kontexter, där olika artefakter och verktyg, som språk, spelar en stor roll. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra yrkeverksamma  förskollärare. Intervjuerna transkriberades och analyserades tematiskt. Resultaten visar  att förskollärarna betraktade digital teknik som ett pedagogiskt verktyg  och inte som  en enkel lösning för att hålla barnen sysselsätta. Förskollärarnas  besrkivningar visar att de planerade undervisning/aktiviteter utifrån de mål de önskade  uppnå för barnens lärande, vilket  kan innbärar en användning  av digitala eller analoga  verktyg. Förskollärarna betonade att det centrala för användning av digital teknik var att det bidrar till barnens utveckling och lärande. Enligt förskollärarnas beskrivningar var kunskap, kompetens och nyfikenhet om digital teknik avgörande för hur de digitala verktyg kunde användas i undervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka matematiska kompetenser och nivåer inom geometriskt tänkande som främjas i olika resursmaterial, inom utomhusmatematik. För att få reda på detta gjordes en innehållsanalys av sex resursmaterial, med en kvantitativ ansats. Studien är inriktad på det matematiska området geometri, med en tyngdpunkt på geometriska objekt, då forskning visar att elevernas kunskaper inom detta område är bristfälliga. Resultatet visar att vissa kompetenser främjas mer än andra i dessa resursmaterial, där bland annat representationskompetensen och kommunikationskompetensen lyfts fram i stor utsträckning. Studiens resultat visar också att de flesta uppgifter hamnar på nivå 1 av geometriskt tänkande, vilket medför att majoriteten av uppgifterna ligger på en grundläggande nivå. Slutsatsen utifrån resultatet, är att det bör finnas en växelverkan mellan den traditionella klassrumsundervisningen och utomhuspedagogik, samt att läraren reflekterar över uppgifterna som används, för att eleverna ska kunna utvecklas på bästa sätt. / The purpose of this study has been to examine which mathematical competences and levels of geometric thinking that are promoted in various materials for outdoor math. To examine this, a content analysis of six different sources was done using a quantitative approach. The study focuses on the mathematical field of geometry, with an emphasis on geometric objects, since research shows that students’ knowledge in this area is inadequate. The result shows that some competences are promoted more than others in the sources, such as representation skills and communication skills. The study also shows that most of the data end up on level 1 of geometric thinking, which means that the majority of the data is on a basic level. The conclusion of the analysis shows that there should be an interaction between the traditional classroom training and outdoor education, and that the teacher reflects over the used assignments, so that the students could develop in the best way possible.

Transport and travel is necessary for our society to function. Today, the privately owned car stands for more than half of all personal trips in Sweden. In the last couple of years researchers have highlighted the idea that personal transport is facing a paradigm shift, which means a reduction in the use and dependent of the privately owned car and an increased focus on individuals buying their Mobility as a Service (MaaS). MaaS is described as an integrated mix of different mobility services which are arranged in the form of customized mobility packages to the customer. These mobility packages can be compared to a mobile phone subscription, which includes various mobility services, such as train, bus, subway, taxi, carpool, etc. in various amounts depending on the individual's changing needs. The individual can take care of their own travel planning, booking and payment via an app in their smartphone. What distinguish MaaS from other mobility services is that the customer can travel from door-to-door instead of a predefine station to another. There have been various Maas projects around the world in order to increase understanding of the concept of MaaS, there is still a lot of unanswered questions and researchers would like to see more studies in the field, in order to find factors that are important and vital to the concept MaaS. The aim of the thesis is to: Discuss some competences that may be significant for the further development of the concept Maas in Sweden and discuss potential challenges that may arise at further development of the concept MaaS in Sweden. This study is based on previous research and experiences and thoughts on the concept MaaS from various stakeholders with knowledge and experience of the concept. This study has an abductive approach. Primary data were obtained through qualitative semistructured interviews with eight people who have knowledge and experience of the Maas. The main conclusions in this study is that the competences that are most important in the development of MaaS is collaborative skills and competences required to create an attractive mobility package based on customer needs. One challenge identified in this study is the challenge of creating individualized mobility package in which different types of mobility services are integrated. Another challenge can arise when public and private organizations collaborate and when new organizations enter the transport network and try to cooperate with the established organizations / Transporter och resor är nödvändiga för att vårt samhälle ska fungera. Idag står den privatägda bilen för mer än hälften av alla personresor. Flera forskare har under de allra senaste åren lyft fram idén att persontransportsektorn står inför ett paradigmskifte, som innebär ett minskat användande och beroende av den egenägda bilen och ett ökat fokus på att individer köper sin förflyttning i form av en tjänst, Mobilitet som tjänst; Mobility as a Service (MaaS). MaaS beskrivs som en integrerad mix av olika mobilitetstjänster vilka arrangeras till kunden i form av skräddarsydda mobilitetspaket. Dessa mobilitetspaket kan liknas vid ett mobiltelefonabonnemang, där det ingår flera olika mobilitetstjänster, så som tåg, buss, tunnelbana, taxi, bilpool med mera i olika mängd beroende på individens skiftande behov. Via en app i en Smartphone sköter individen själv sin reseplanering, bokning och betalning. Utmärkande för en MaaS-tjänst är att kunden kan köpa tjänsten att bli förflyttad från den punkt där denne befinner sig till den punkt individen vill åka till. Det har genomförts olika MaaS-projekt runt om i världen i syfte att öka förståelsen för konceptet MaaS, frågorna inom detta område är ännu många och flera forskare menar att det skulle behöva göras flera studier i syfte att finna faktorer som är viktiga och avgörande för konceptet Mobilitet som tjänst. Syftet med examensarbete är att diskutera några kompetenser som kan tänkas bli betydelsefulla vid vidareutvecklingen av konceptet MaaS i Sverige samt diskutera möjliga utmaningar som kan uppstå vid vidareutvecklingen av konceptet MaaS i Sverige. Denna studie har en abduktiv ansats. Primärdata har insamlats genom kvalitativa semistrukterade intervjuer med åtta personer vilka har delvis olika kunskaper och erfarenheter av MaaS. De viktigaste slutsatserna som dras i denna studie är att de kompetenser som är mest betydelsefulla vid utvecklingen av MaaS är samarbetsinriktade kompetenser samt de kompetenser som krävs för att skapa ett attraktivt MaaS-bjudande utifrån kundens behov. En utmaning som identifieras i denna studie är utmaningen att skapa individanpassade mobilitetspaket i vilka olika typer av mobilitetstjänster ska integreras. En annan utmaning kan uppstå då offentliga och privata aktörer ska samarbeta samt då nya aktörer träder in i transportnätverket och ska samarbete med de etablerade aktörerna.

Abstract Title: Media and Information Literacy (MIL) in kindergarten: A phenomenological study of preschool teachers' perceptions, competencies and preconditions for the introduction of media information literacy (MIL) in preschool. Author: Paramaporn Erdtman Instructor: Janne Kontio Autumn Term 2016 Various studies have shown that there has been a great increase in the use of digital media for children of all ages, especially children of preschool age. A need for skills and knowledge in how we as educators should be able to help children manage digital media and information has become essential. In 2011, UNESCO presented the concept of media information literacy or MIL, which is a collective concept of media literacy and information literacy in a network society. According to state media council, MIL is a tool to enhance understanding and critical abilities and to manage the problems that will arise in everyday media. Such skills are essential in order for children to be able to exercise both their rights and their responsibilities in a democratic society. The purpose of this study is to examine the different conditions that exist amongst pre-school teachers which will help in introducing media - information literacy in the preschool context. The study is based on a quantitative method, i.e. survey and qualitative interviews. The study is aimed toward preschool teachers who have worked with digital tools in preschool. The result shows that there are positive opportunities for working with MIL in preschool. Preschool teachers have some understanding of the concepts of media and information literacy are about. Preschool teachers consider themselves to have the most of the important skills in order to bring MIL into the preschool. The result also indicates that children need more opportunities to create and communicate in intercultural dialogues and critical discussions with the help of digital media. Early childhood educators approach to children's use of digital media and information is a prerequisite to MIL's implementation in preschool. Early childhood educators are in favor of working with MIL's main points which they have already implemented in the preschool.

Sammanfattning Studiens fokus var dels vilka kategorier av innehåll som framkom i lärarnas kommunikation dels vilka förändringar i innehållet som uttolkades i matematiklärares kommunikation i början och i slutet av ett kompetensutvecklingsprojekt. Kontexten i kompetensutvecklingsprojektet var i form av modellen learning study, där sju lärarlag, sammanlagt 20 lärare deltagit. Ramverket i studien var tematisk analys, analys av matematiska kompetenser samt funktionell textanalys. Studiens resultat visar på flera förändringar, till exempel att de fem uttolkade huvudkategorierna innefattade fler underkategorier i slutet av kompetensutvecklingsprojektet. När det gäller matematiskt innehåll så visar analysen att lärarna kommunicerade matematika kompetenser på ett mer mångfacetterat sätt i slutet av kompetensutvecklingsprojektet. Då lärarna kommunicerade matematikundervisning använde de sig till viss del av ett annat sätt att uttrycka sig i slutet än i början av kompetensutvecklingsprojektet. I början talade de till exempel om att höra vad eleverna uttrycker till att i slutet använda sig av ordet lyssna. Resultatet visade även förändringar avseende hur lärarna samtalade om laborativt material. Fokus har flyttats från det laborativa materialet till att lärarna funderade över vilken matematik som eleverna uttryckte med hjälp av det laborativa materialet. / The focus of this study was to find out which categories of content emerged from the teachers' communication as well as which content changes could be seen in the communication of mathematics teachers in the early and final stages of a skills development project. The context of the project was in the form of a learning study in which a total of 20 teachers, divided into seven teams, participated. The theoretical framework of this study was thematic analysis, mathematical competencies as well as mathematical content, and functional text analysis. The results of the study identified five main categories and found several communication changes. Near the end of the project several subcategories emerged. In terms of mathematical content, the analysis shows that the teachers communicated more aspects of mathematical competencies emerged later in the project rather than in the beginning. While communicating their mathematics teaching, the teachers changed their way of expressing themselves over the course of the project. In the beginning, for example, they talked about hearing what their students said while, by the end, they talked about listening. This study also identified changes regarding how the teachers conversed about common tools and educational materials. Focus shifted from the common tools and educational materials to a consideration of the mathematics the students expressed with the help of said common tools and educational materials

I denna studie beskriver sju förskollärare på lika många förskolor hur de tänker om hur de använder de digitala verktygen på förskolan med barnen. Vilka digitala verktyg och utrustningar har de på sina förskolor? Får barn användning av sina erfarenheter av digitala verktyg på förskolan? Genom semistrukturerade intervjuer har förskollärarna fått delge sina uppfattningar. Är de digitala verktygen en del av barns vardag på förskolan? Med pragmatismen som perspektiv har analysen genomförts. Resultatet visar att det finns icke påverkbara faktorer och påverkbara faktorer i förskolans verksamhet för användning av de digitala verktygen. Några av dessa faktorer är läroplanen, kollegor, föräldrar, förskollärarnas kompetens och hur verkygen används rent praktiskt. Dessa faktorer har stor inverkan på förskollärarnas arbete med de digitala verktygen. Förskollärarna är medvetna om att barn har tidigare erfarenheter av de digitala verktygen från hemmen men det är inget som lyfts i verksamheten.

Arbetet är en intervjustudie med kompletterande dokumentstudie som syftar på att utforska och belysa beteendevetares kompetenser och upplevelse av arbetsmarknaden. Examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet Sundsvall/Härnösand, som innehar anställning, intervjuas för att skapa en bild av deras upplevelser av utbildning, kompetenser och arbetsmarknaden. Dokumentstudie av lärosätets utbildningsplaner och urval av relevanta kursplaner sker för att skapa komparativa data, samt för att utforska lärosätets kommunikation gällande programmet.Resultatet visar att de examinerade studenterna upplever en växande efterfrågan av beteendevetare på arbetsmarknaden. Vidare beskriver de examinerade studenterna en rad komplexa kompetenser som de upplever att de erhållit från utbildningen. Som avslutande belysningspunkt ifrågasätts det om det finns någon reell separation mellan att uppleva sig som bildad eller anställningsbar. I fallet beteendevetare som erhållit examen från Mittuniversitet finns det ingen upplevd skillnad mellan att vara bildad eller anställningsbar, då de tillfrågade individerna upplever sig själva som bildade och anställningsbara. / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>

Syftet med studien var att förstå betydelsen och nyttan av slöjdämnet i grundskolanbetraktat genom elevers berättelser om ämnet.De frågeställningar som jag utgick ifrån var:· Vilken karaktär av kunskaper uttrycker eleverna att slöjdämnet leder till?· Vilken mening och nytta uppfattar eleverna att slöjdämnet har?Litteraturavsnittet tar upp slöjdämnets historia, tillkomst och förändring fram till dagenskursplan och läroplan. Vidare tas kunskapsbegreppet upp utifrån läroplanen, Aristotelesfilosofi samt Vygotskijs sociokulturella teori.Den andra delen av litteraturkapitlet behandlar slöjdämnets kompetenser såsompedagogisk process, kropp och kommunikation samt entreprenöriellt lärande.Elevers dagboksanteckningar samt deltagande observationer utgjorde data. Deslöjdkompetenser som eleverna gav uttryck för och som jag såg i mina observationervar entreprenöriell kompetens, kroppslig och kommunikativ kompetens,processkompetens samt en känsla av lust.Resultatet visade att den betydelse och nytta eleverna tillskriver slöjdämnet är desskaraktär av konkretion samt av engagemang och delaktighet.I diskussionen kopplas litteratur och resultat ihop med egna reflektioner. En av defrågor som studien bidrog till är hur och om de praktiska och estetiska ämnena kan sessom utgångspunkt för mer teoretiska ämnen? Mot bakgrund av studiens resultat kan detfinnas outnyttjade möjligheter att dra nytta av slöjdämnets fördelar inom andra ämnen. / The purpose of this study was to understand the meaning and use of the subject craft inthe Swedish compulsory school seen through about the subject.The study is based on the following question:· What sort of knowledge does craft lead to according to the pupils?· What meaning and use does craft have according to the pupils?The first part of the literature section is about the creation, history and development ofthe craft subject until the curriculum of today. The conception of knowledge is dealtwith through the curriculum, philosophy of Aristoteles and the sociocultural theory ofVygotskij.The second part of the literature section is about the competences of craft. They are thepedagogical process, body and communicative competences and entrepreneuriallearning.Diary notes from pupils and observations in the classroom are the empirical method inthe study. The craft competences the pupils wrote about and I also saw in myobservations were entrepreneurial, bodily and communicative and process competences.A sense of joy is also characteristic of the subject.The result shows that the meaning and use the pupils see in the subject are its characterof concretion, commitment and participation.In the discussion the literature and the result are connected whit reflections. A questionthis study contributed to is if and how the aesthetic subjects can be used as a startingpoint in the theoretical subjects. The result of the study shows that there are severalbenefits in the craft subject that should be used in other subjects to improve the results.

In the latest years the Swedish armed forces have gone from an armed force with conscripts to voluntary men and women. When the basic training is voluntarily may the question be if the new men and women have the same approach to Desirable competences and pedagogy that is used by their officers during their training. Desirable competences are a part of the model transformational leadership and are divided into task related competence, management competence, social competence and capacitate to cope with stress. To deal with this problem I have used questionnaires from conscripts and a new questionnaire made on voluntary recruits. I have compared the results in a case study method and it shows a positive progress from the recruits view how the officers use examples from the transformational leadership. The study shows that recruits want officers to make demands, motivate and inspire them. The recruits want to know the goal with the education and they want the officers to make demands on them. / Försvarsmakten har de senaste åren gått från värnplikt till en Försvarsmakt som bygger på frivilliga män och kvinnor. När grundutbildningen är frivillig kan männen och kvinnorna ha en förändrad syn på önskvärda kompetenser och pedagogik som används av officerarna under utbildningen. Önskvärda kompetenser är en del av Utvecklande ledarskap och kompetenserna är uppdelade i Fackkompetens, Chefskompetens, Socialkompetens och Stresshanteringsförmåga. För att hantera problemet har jag använt enkätundersökningar från värnpliktiga och en ny enkätundersökning gjord på rekryter. Resultaten från dessa har jämförts utifrån en fallstudiemetod och det visar en positiv utveckling i hur rekryterna ser på att officerarna använder exempel från utvecklande ledarskap. Undersökningen visar också att rekryterna vill att officerarna skall ställa krav, motivera och inspirera. Rekryterna vill veta målet med utbildningen och de vill att officerarna ställer krav på dem.