This paper examines how the advance of Artificial Intelligence (AI) technologies may affect the role of project managers. It draws on a narrative literature review and semi-structured interviews conducted with seventeen project managers from various industries in Sweden. The theoretical framework of the study is based on Wachnik's stages of AI development and categorization of core competencies for project success of Alvarenga et al. The results of this paper suggest that even though the current uptake of AI technologies is still low in project management practices, project managers can already start preparing for the potential paradigm shift by focusing on developing competencies such as communication, leadership, and understanding the technological context. Moreover, the authors developed the Holistic Competencies Triangle model to navigate project managers through the competencies needed for successful and effective project management when AI is more widely adopted. / Denna studie undersöker hur utvecklingen av artificiella intelligensteknologier (AI) kan påverka projektledarens roll. Studien är byggd på en narrativ litteraturöversikt och semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sjutton projektledare från olika branscher i Sverige. Studiens teoretiska ramverk baseras på Wachniks steg för AI-utveckling och kategoriserade kärnkompetenser för projektframgång av Alvarenga et al. Resultatet tyder på att även om den nuvarande användningen av AI-tekniker fortfarande är låg inom projektledningspraxis, kan projektledare redan börja förbereda sig för det potentiella paradigmskiftet genom att fokusera på att utveckla kompetenser som kommunikation, ledarskap och förstå den teknologiska kontexten. Dessutom har författarna utvecklat en holistisk kompetens-triangelmodell för att navigera projektledare genom kompetenserna som krävs för en lyckad och effektivt projektledning när AI blir mer utbrett.

Forskning och internationella analyser har visat att elevers kompetenser inom algebra är bristfälliga. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka kompetenser eleverna på låg och mellanstadiet behöver befästa för att uppnå kunskapskraven och för att kunna ta sig an framtida studier. Syftet kommer att besvaras genom tre framtagna forskningsfrågor: I vilken utsträckning följer läromedlen på lågstadiet forskningen kring early algebra? Hur ser progressionen ut från lågstadiet till mellanstadiet i lärobokserier beträffande matematiska kompetenser inom algebraområdet? och I vilken utsträckning behandlar mellanstadiets läromedel de kompetenser som forskning menar är bristande kunskaper på högstadiet? En läromedelsanalys genomfördes för att få syn på i vilken utsträckning de olika kompetenserna finns representerade i läromedlen. Genom tidigare forskning har studien identifierat vilka kompetenser som eleverna behöver befästa på låg och mellanstadiet för att kunskapskraven ska uppnås.Resultatet från analysen visar på att de kompetenser som efterfrågas finns med till viss del i de analyserade läromedlen men att det finns utvecklings möjligheter. / Research and international analyses have shown that students' skills in algebra are deficient. The purpose of this study is therefore to investigate whichcompetencies students in primary and middle school need to consolidate to achieve the knowledge requirements and to be able to take on future studies.The purpose will be answered through three developed research questions: To what extent do the teaching materials in primary school follow the research about early algebra? What is the progression from primary to middleschool in textbook series regarding mathematical skills in the field of algebra? To what extent do middle school teaching materials deal with the skillsthat research believes are lack of knowledge in high school? A teaching material analysis was implemented to see to what extent the different competencies are represented in the teaching materials. Through previus reasearch, the study has identified which competencies the students needto consolidate at the primary and intermediate leves for the knowledge requirements to be achieved. The results from the analysis show that the competencies that are in demandare included to some extent in the analysed teaching materials, but that thereare development opportunities

The public concern for sustainability issues is ever increasing whilst the trust in corporations is decreasing. CEOs now see sustainability concern and compliance as an important component in retaining their competitive advantage and regaining the trust of their surrounding community. For these reasons it is important to find new manners of uniting societal improvement with business, requiring new forms of competencies. This study has investigated what sustainability education is actually central to the industrial engineering profile, as well as what of this is then covered in the programs. The study involved two phases. The first involved interviewing experts as to what was central for these engineers to learn, resulting in a content list. The second phase involved mapping the instances of this content in the five largest industrial engineering programs (covering circa 74% of these students) as well as the associated challenges to broaching this content. The first phase was primarily qualitative whilst the second phase was largely quantitative, though each data point consisted of a qualitative interview. Five key insights can be drawn from the study regardless of normative stand-point. 1) The sustainability topics that were deemed relevant cover a vast area of disciplines and aspects. 2) There is a skewedness in the content covered, favouring the environmental aspects. 3) There is a lack of integrative instances where the knowledge from different sources and perspectives is synthesized. 4) The key challenges revolve around concept definition and communication. 5) The normativity, interconnectedness and pedagogics contribute with uncertainty and complexity in the assessment of sustainability education. The study is finalized with a synthesis of the various insights to arrive at the conclusion that having sustainable business practice as the aim of the programs, establishing common content goals and employing active learning approach would circumvent many of the perceived challenges as well as align the programs with the need of the industry. This study contributes with deeper understanding of the sustainability education required and provided to industrial engineering students in Sweden. As such the study has practical applications for the programs studied. The theoretical implications of this study lie in the empirical data achieved regarding the topics of relevance to these engineers, showing high levels of agreement with current literature, as well as the perceived challenges to broaching this content in the current curricula. Furthermore it provides empirical data as to the sustainability education received at different programs. / Allmänhetens intresse över hållbarhetsfrågor ökar samtidigt som tilliten för företag minskar. Företagsledare ser numera hållbarhet som en viktig komponent i att bibehålla deras konkurrenskraft och att återfå allmänhetens tillit. Det är således viktigt att finna nya sätt att förena samhällsnytta med företagande, vilket kräver nya sorters kompetens inom hållbarhetsområdet. Denna studie har undersökt vilka hållbarhetsämnen som är centrala för industriell ekonomistudenten, givet deras profil i näringslivet, samt vad av detta som berörs i programmen. Studien var indelad i två faser. Den första ämnade till att skapa en lista av de, för dessa ingenjörer, centrala ämnen genom intervjuer med experter inom området. Den andra fasen kartlagde de ämnen som berördes inom de fem största industriell ekonomiprogrammen (täckandes cirka 74% av studenterna) samt vilka utmaningar som associerades till detta arbete. Den första fasen var till stora delar kvalitativ. Den efterföljande fasen var en kvantitativ kartläggning där varje datapunkt representerade en kvalitativ intervju. Ur studien uppkom fem nyckelinsikter, som står sig oavsett normativ ståndpunkt. Dessa inkluderade: 1) De hållbarhetsämnen som ansågs relevanta för denna målgrupp spänner en vid area av discipliner och aspekter. 2) Fördelningen på ämnen som täcks inom programmen påvisar en preferens mot den miljömässiga aspekten. 3) Det finns en brist på integrerande instanser i utbildningarna, där kunskap från olika aspekter och källor sammankopplas. 4) Nyckelutmaningarna centreras runt definiering och kommunikation. 5) Normativitet, sammankoppling och pedagogik bidrar alla till osäkerhet och komplexitet i bedömning av hållbarhetsutbildningar. Studien avslutas med en syntes av de olika insikterna för att komma till slutsatsen att hållbart företagande som övergripande syfte för utbildningarna, en gemensam målbild för innehållet samt komplettering med ”active learning” metodiker skulle övervinna många av de uppfattade utmaningarna samtidigt som det skulle uppfylla näringslivets kompetensbehov för framtida konkurrenskraft. Denna studie bidrar till förståelsen över vilken hållbarhetsutbildning som bedrivs och vilken som anses behövd av industriell ekonomistudenter i Sverige. Studien har därmed praktiska implikationer för de program som studerades. Teoretiska bidrag inkluderas av den empiriska data som framtagits gällande relevanta hållbarhetsämnen vilka uppvisar hög konvergens med litteraturen inom ämnen, samt de upplevda utmaningar kring att inkludera detta ämne i befintliga program. Vidare bidrar studien med empirisk data kring det som faktiskt berörs idag på de olika industriell ekonomiprogrammen.

Syftet med studien var att undersöka studentgolfspelares upplevelser och hanteringar av olika scenarier i den dubbla karriären. Studien genomfördes enligt en kvalitativ metod där deltagarna var nio män och en kvinna 20–32 år gamla (M=25,00, SD=3,79). Intervjuguiden var semi-strukturerad och togs fram med hjälp av Stödmodellen för dubbla karriärer från Linnér (2021) och även tidigare forskning exempelvis Linnér et al (2021). Data samlades in genom tio intervjuer och analyserades sedan med en tematisk analys small q. Baserat på de fyra kärnutmaningarna (som i forskning benämns som typ-scenarier) visade resultatet att majoriteten av deltagarna i studien prioriterade golf före studierna och därmed var studierna sekundära. Vidare visade resultatet att planering, struktur och prioritering var viktigt i vardagen i den dubbla karriären för att hantera olika scenarier framgångsrikt. Om deltagarna inte hanterade sin planering, struktur och prioritering rätt, kunde stress och dåliga resultat förekomma inom både golf och studier. Som stöd beskrev deltagarna en flexibel skola som var hjälpsam och en flexibel och stödjande miljö kring studentgolfspelaren. Vidare för att hantera olika scenarier nämndes att fokusera på rätt saker och göra en sak åt gången och detta ledde till självdisciplin som deltagarna nämnde som en central kompetens. Resultatet diskuterades i relation till tidigare forskning och Stödmodellen för dubbla karriärer och även implikationer och förslag på framtida forskning ges. / The purpose of the study was to examine studentgolfplayers experiences and coping with different scenarios in their dual career. The study was conducted with a qualitative method and the participants were one female and nine men 20-32 years old (M=25,00, SD=3,79).  The interview-guide was semi-structured and developed with the dual career assistance (DCA) framework from Linnér (2021) and also previous research, for example Linnér et al (2021). The data collection was assembled through ten interviews and then analyzed using the thematic analysis small q. Based on the four core-challenges (as reffered to in research as type-scenarios) the result showed that the majority of participants in this study prioritize golf before studies and therefore studies are secondary. Furthermore, the result show that planning, structure and prioritizing were important in everyday life in the dual career to handle the scenarios and be successful. If the participants did not handle their planning, structure and priorities right, stress and bad results in both golf and studies could occur. As support the participants described a flexible school that was helpful and also a flexible and supportive environment around the studentgolfer. Moreover, keeping focus and doing one thing at a time was mentioned to handle the scenarios and it all lead to self-discipline that the participants stated as a crucial competence. The result was discussed related to previous research and the DCA framework and also implications and suggestions for future research were implemented.

Syftet med studien var att undersöka studentgolfspelares upplevelser och hanteringar av scenarier inom den dubbla karriären med studier och elitkarriär inom golf. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och data samlades in genom 10 semistrukturerade intervjuer där deltagarnas ålder varierade mellan 20 och 32 år (M=25,00, SD=3,79). Intervjuguiden formades med utgångspunkt i stödmodellen för dubbla karriärer (Linnér, 2021) samt tidigare studier inom området, bland annat Linnér et al. (2021). Genom att fokusera på de fyra kärnutmaningarna (typ-scenarier), upprätthålla idrott, upprätthålla studier, upprätthålla idrott och studier samt upprätthålla privatliv analyserades all insamlade data genom en tematisk analys. Resultatet visade på att de största utmaningarna för att hantera scenarier var att planera och skapa en struktur för vardagen. Problem med planeringen kunde leda till stress och bristande resultat antingen inom studierna eller idrotten vilket bidrog till en nedåtgående spiral. Viktiga kompetenser för att ta sig igenom scenarier visade sig vara prioritering i planeringen och veta vad som är viktigast för stunden. Även självdisciplin framkom som en väsentlig kompetens inom den dubbla karriären. Som stöd beskrevs en flexibel omgivning med människor som stöttar idrottaren både inom skolan och golfen som en trygghet hos deltagarna. De mest framträdande hanteringarna av utmanande scenarier var enligt resultatet: att hantera den tid som fanns, att prioritera bort det som inte var viktigt för stunden och att ta en sak i taget. Vidare diskuterades resultatet i relation till den tidigare forskningen samt stödmodellen, vilket följs upp med implikationer och förslag på framtida forskning samt en avslutande konklusion. / The purpose of this study was to investigate student golfers' experiences and coping strategies of scenarios within the dual career. The study was of a qualitative nature where data collection was carried out through ten semi-structured interviews where the age of the participants varied between 20 and 32 years (M=25.00, SD=3.79). The interview guide was formed based on the dual career assistance (DCA) framework (Linnér, 2021) and previous studies in the area, including Linnér et al. (2021). Based on the four core challenges (type- scenarios), maintaining sports, studies, sports and studies, and maintaining personal life, the data was analyzed through a thematic analysis. The results showed that the biggest challenges for dealing with scenarios were planning and creating a structure for everyday life. Problems with planning could lead to stress and lack of results either in studies or sports, which contributed to a downward spiral. Important competences for getting through scenarios turned out to be prioritization in planning and knowing what is most important now. Self-discipline also emerged as an essential resource within the dual career. As support, a flexible environment with individuals who support the athlete in both school and golf was described as a source of security among the participants. According to the results, the most prominent coping strategies for challenging scenarios were: managing the time available, prioritizing what was important at the moment, and taking one thing at a time. Furthermore, the result was discussed in relation to the previous research and the DCA framework. This was followed up with implications and suggestions for future research as well as a conclusion.

Likt flera branscher utvecklas revisionsbranschen under tidens gång. Nya arbetssätt och verktyg introduceras för att utveckla revisionsutförandet. Ett av dessa verktyg som har implementerats av många revisionsbolag är Big data analys. Forskningsområdet kring Big data analys användande i revisionsutförandet är i ett inledande stadie, och resultaten är skilda. Tidigare forskning är dock ense om att Big data analys har en påverkan på revisionsutförandet och att revisorns kompetenser spelar en avgörande roll om användandet av Big data analys blir framgångsrikt. Till följd av detta var studiens syfte att undersöka vilken påverkan användningen av Big data analys har på revisionsutförandet samt vilka kompetenser som behövs vid användandet av Big data analys. Utifrån studiens syfte formuleradestre forskningsfrågor som behandlade Big data analys påverkan på revisionskvaliteten, revisionsutförandets legitimitet samt vilka kompetenser som behövs för att uppnå komfort och upprätthålla professionell skepticism i revisionsutförandet.För att uppnå studiens syfte har insamlingen av empiri grundat sig i en kvalitativ metod. Tio respondenter deltog i studien, varav sju var auktoriserade revisorer och resterande tre var revisorsassistenter.De slutsatser som studien generat är att revisorns kompetenser ansågs väsentliga för hur välfungerande användandet Big data analys var. Dock ansåg inte respondenterna att det var några nya kompetenser som behövdes vid användandet av Big data analys. Utan det var alltjämt en god förståelse för revision och redovisning som behövdes. Vidare ansågs Big data analys bidra till mer komfort i revisionsutförandet. Samtidigt som den professionella skepticismen alltjämt genomsyrade allt i revisions arbetssätt, och då även Big data analyser. Däremot påvisades det att användandet av Big data analys kunde hjälpa revisorer finna fler revisionsbevis, vilket hjälpte revisorn att vara professionellt skeptisk gentemot det reviderade bolaget. Big data analys förtjänster att testa en större population, jämfört med traditionella stickprov, ansågs öka den övergripande revisionskvaliteten. Detta medförde även att legitimiteten påverkades positivt hos de bolag som hade större kunder med mer transaktioner. Medan revisionsbolaget som jobbade mot kunder med mindre verksamheter inte upplevde samma positiva inverkan på deras legitimitet vid användningen av Big data analys i revisionsutförandet. / Like several industries, the auditing industry is evolving over time. New methods and tools are being introduced to enhance the auditing process. One of these methods that has been implemented by many audit firms is Big Data analysis. The research field on the use of Big Data analysis in auditing is in its early stages, and the results are mixed. However, previous research agreed that Big Data analysis has an impact on the auditing process, and the auditor's competencies play a crucial role in the successful implementation of Big Data analysis.As a result, the aim of this study was to investigate the impact of using Big Data analysis on the auditing process and identify the competencies required for its effective use. Based on the study's objective, three research questions were formulated, addressing the impact of Big Data analysis on audit quality, the legitimacy of the auditing process, and the competencies needed to achieve comfort and maintain professional skepticism in the audit process when using Big Data analysis. To achieve the study's objective, empirical data was collected using a qualitative methodology. Ten respondents participated in the study, including seven certified auditors and three audit assistants. The study's conclusions indicate that the auditor's competencies were considered essential for the successful implementation of Big Data analysis. However, the respondents did not believe that any new competencies were required specifically for conducting Big Data analysis reviews. Instead, a solid understanding of auditing and accounting was deemed necessary. Furthermore, Big Data analysis was seen to contribute to greater comfort in the audit process. At the same time, professional skepticism continued to permeate the entire auditing approach, including Big Data analysis. However, it was demonstrated that the use of Big Data analysis could help auditors find more audit evidence, aiding the auditor in maintaining professional skepticism toward the audited company. The advantages of Big Data analysis in testing a larger population, compared to traditional sampling, were seen to enhance overall audit quality. This also had a positive impact on the legitimacy of companies with larger clients and more transactions. Conversely, audit firms working with smaller businesses did not experience the same positive impact on their legitimacy when using Big Data analysis in the audit process.

<p>Resumen:</p><p>La Agencia Nacional de Educación sueca y la didáctica de lenguas plantean que el estudio de idiomas extranjeros, no sólo implica el aprendizaje de una lengua sino también la comprensión de la/s cultura/s donde se habla la lengua estudiada. Con esto, se busca romper con el estilo tradicional de enseñanza de lenguas extranjeras que se limita a entregar datos sobre el o los países cuya lengua oficial es el idioma estudiado. Por esto, la visión del profesor sobre el término <em>cultura</em> es clave para promover el desarrollo de <em>competencias interculturales</em> en los alumnos. El presente estudio describe la significación de<em> cultura </em>e<em> interculturalidad </em>que tienen seis profesores de E/LE, en relación a lo establecido por la Agencia Nacional de Educación y el campo de la didáctica de lenguas al respecto<em>. </em></p><p>Se concluye, entre otras cosas, que las significaciones de <em>cultura </em>e<em> interculturalidad</em> no siempre conllevan a la comprensión de otras <em>culturas</em> y al desarrollo de <em>competencias interculturales</em> y que no hay un total conocimiento de los objetivos sobre cultura planteados en los Planes de estudio nacionales y Planes de curso de la asignatura Lenguas Modernas.</p> / <p>Sammanfattning:</p><p>Skolverkets och språkdidaktikens syn på att läsa ett främmande språk innebär inte bara inlärningen av ett språk, utan också att lära sig att förstå kulturen/kulturerna där språket används. Detta strider mot den traditionella undervisningsstilen i främmande språk som bara ger fakta om landet eller länderna vars officiella språk är det språket eleverna har valt att läsa. Därför är lärarens synsätt på begreppet <em>kultur</em> viktigt för att främja elevernas utveckling av <em>interkulturella kompetenser.</em> Denna uppsats beskriver sex spansklärares uppfattningar av <em>kultur </em>och<em> interkulturalitet</em>, i förhållande till Skolverkets och språkdidaktikens syn på det.</p><p>Slutsatserna är, bland annat, att lärarnas uppfattningar av<em> kultur </em>och<em> interkulturalitet </em>inte alltid främjar förståelsen av andra kulturer och utvecklingen av <em>interkulturella kompetenser</em> och att lärarna inte har fullständig kännedom om kulturrelaterade mål som uttrycks i den Nationella läroplanen och Kursplanen i Moderna språk<em>.</em></p>

Studien utgår från att interna förändringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det är ett sätt att hantera den snabba förändringstakten i samhället och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven på resultat och på vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus på människorna och på förändringsmotstånd är framgångsfaktorer i uppgiften att ändra på medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) är att hårda och mjuka perspektiv måste mötas. Studien handlar om hur projektbeställaren ser på att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förändringsprojekt eftersom det finns behov av lärande vid förändringar. Teorin är kopplad till vår undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs – pedagogiska projektledare – för att skapa bättre interna förändringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget kräver pedagogisk kompetens. Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillräckligt djup i svaren. För att avgränsa och samtidigt få ett tillräckligt underlag för analysen valdes sex projektbeställare ur offentlig sektor. Respondenterna hade stor frihet att utforma svaren i de semistrukturerade intervjuerna. Intervjumaterialet analyserades utifrån ett hermeneutiskt forskningssätt där vi jämförde delar av intervjuerna med intervjuerna i sin helhet för att förstå sammanhangen. Vi utgick från frågeområden om interna förändringsprojekt, projektledning och pedagogisk kompetens. Studien visar att projektbeställarna ser ett tydligt behov av projektledare med pedagogisk kompetens till förändring som kräver ett förändrat beteende och därmed arbete med människor. Fördjupad pedagogisk kompetens, d.v.s. utöver en allmän pedagogisk kunskap, liknar i studiens mening förändringsledning vilket är ett mer vedertaget begrepp. Det som skiljer i respondenternas svar är hur implementeringen hanteras och vem som ansvarar för den. Det övervägande svaret är att implementeringen ligger utanför projektet och inte hanteras av projektledaren utan av projektmottagaren som vanligtvis är projektbeställaren eller en linjechef i mottagarorganisationen. Att en pedagogisk kompetens behövs för att genomföra en lyckad implementering har uttryckts av respondenterna och studien föreslår att implementeringen värdesätts som ett eget projekt lett av en projektledare med pedagogiska kompetenser alternativt att implementeringen ingår som en av faserna i projektet när projektledaren har kunskaper om projektets innehåll och har den pedagogiska kompetensen att implementera det. / This study understands that internal change projects do not always succeed but they are needed to adapt and modernize the organization. They are a way to handle the fast pace of change in society and compete with others. The number of projects is increasing as well as requirements for results and project managers´ skills. An increased focus regarding to human and resistance change are key success factors in the task of changing employees' behaviour. Fundamentally for managing projects, according to Jansson and Ljung (2009) is that hard and soft perspectives must be used together. The study is about how project procurers look at providing pedagogical project managers an implementation responsibility or project management assignments in internal change projects, as there is need for learning to change. The theory is linked to our inquiry about whether organizations can exploit a hidden resource – the pedagogical project manager - to create better internal change projects, replace both project manager and change leader and perform the tasks requiring pedagogical skills. The study is based on a qualitative approach in the form of qualitative interviews and interpretive analyses to provide sufficient depth in the answers. To delineate and gain a sufficient basis for the analysis, six project procurers were selected from the public sector. The respondents were free to design the answers in the semi-structured interviews. The interview data were analysed on the basis of hermeneutic research in which we compared parts of the interviews to their entirety in order to understand the context, arising out of question areas of internal change projects, project management and pedagogical skills. The study indicates that projects procurers see a clear need of project managers with pedagogical skills to changes that require a change in behaviour and thus a human perspective. In the study, enhanced pedagogical skills are similar to change management, which is a more established concept. The differences in the respondents' answers are how the implementation is handled and who is responsible. The overwhelming answer is that the implementation is located outside the project and is not handled by the project manager but by the project beneficiary who is usually the project procurer or a line manager in the recipient organization. The respondents expressed, that pedagogical skills are necessary to achieve a successful implementation. The study suggests that implementation is valued as a separate project, led by a project manager with pedagogical competencies or that implementation is included as one of the phases in the project, when the project manager has knowledge of the content and has the pedagogical skills to implement it.

Syftet med studien är att undersöka och följa matematiklärares resonemang kring ämnesplanens förmågor, genom problematisering av nationella provuppgifter.   Matematikundervisningen både på grundskolan och gymnasiet har visat sig vara begränsad när det gäller målstyrning av undervisningen som bygger på medvetenhet och kunskap om förmågorna. En förutsättning för att undervisningen ska kunna vara målstyrd med avseende på förmågorna ser vi är lärares kunskap och medvetenhet om desamma. Avsikten med studien är därför att ur ett utvecklingsperspektiv hitta sätt att för lärare ge ämnesplanens förmågor innebörd. De nationella proven konkretiserar flera av förmågorna, och skulle därför kunna fungera som vägledare i lärares kompetensutveckling kring förmågornas innebörd.  Undersökningen baseras på två filmade fokusgruppsdiskussioner i vilka gymnasielärare i matematik deltar. Diskussionerna utgår från nationella provuppgifter i matematik, med stegvis introducering av skolverkets definitioner av förmågorna och senare också av skolverkets bedömning av desamma.  Studiens teoretiska ramverk utgörs av ett kollegialt lärandeperspektiv och ett multimodalt och socialsemiotiskt perspektiv, som också används i den kvalitativa videoanalysen.   Studien visar att lärarnas resonemang förändras under diskussionen utan Skolverkets definitioner, så till vida att en slags överenskommelse görs, av på vilket sätt förmågorna kan tolkas. Skolverkets definitioner visade sig ha marginell inverkan på resonemangets utveckling i riktning mot Skolverkets intentioner. Skolverkets bedömning tillsammans med definitionerna fungerade däremot som utmanare till lärarnas egen tolkning och skapade genom det ett ökat resonemang. Resonemanget visade dock inte på ökad kunskap och medvetenhet kring förmågornas innebörd, som är förenligt med Skolverkets intentioner. Med stöd av forskning kring kollegialt lärande, skulle ledning av expertis på området kunnat möjliggöra ett resonemang i riktning mot intentionerna. / The aim of this study is to investigate and to monitor teachers of mathematics when they reason on the abilities as expressed in the curriculum, through problematisation of Swedish national test questions.   Teaching mathematics in Sweden has shown itself to be limited when it comes to setting objectives when based on awareness and knowledge of the abilities. One condition for the teaching to be manageable is that the teachers are aware of the abilities. The intention of this study is to find a way for the teachers through a perspective of development, where the abilities are given meaning. The national tests define many of the abilities and therefore the tests could be a guide in the teachers’ development of the reasoning of the abilities.   The investigation is based on two videotaped focus discussions by high school teachers of mathematics. These discussions are based on national test questions, where the teachers are gradually introduced to the national educational agency’s (henceforth Skolverket) definitions of the abilities and assessments that are given by Skolverket. The theoretical framework of the study is based on collegial teaching perspective and a multimodal- and social semiotic perspective, which is also being used in the qualitative video analysis.   The study shows that the teachers’ reasoning changes during the discussions without Skolverket’s definitions, and the teachers reach a consensus on how the abilities should be interpreted. Skolverket’s definitions had only marginal effects on the teachers’ reasoning regarding the intentions of the abilities. However, the teachers’ interpretations were challenged by the assessments which resulted in an increase in the teachers’ reasoning and interpretations. But the outcome of the study has not given any convincing evidence that an actual increase in knowledge nor awareness of the abilities has occurred. According to research into collegial learning, experts in this field would have been able to support more developed reasoning in line with the intentions.

The starting point for this essay is two self-perceived dilemma situations in preschools where children have end up in conflicts. These two dilemmas have given us the understanding that children can be treated in completely different ways by preschool teachers when they on one hand are excluded and ignored and on the other hand are confirmed and heard. The aim of this essay is to open a dialogue among educators about a sustainable work approach. It is a treatment we believe works long-term and provides room for strong feelings like love and aggression. Sustainable development is widely discussed in preschools in ecological and economic terms, but there is no awareness about how it addresses the social aspects of children’s development. We want to focus on the social aspects in our essay. In this essay, we will investigate the following questions: What skills do educators need in today's preschool? What meaning do feelings such as love and aggression play in preschool? How can a socially-focused sustainable approach be created and developed in the preschool? We start from a sociocultural perspective looking at people as individuals influenced by society and culture. In order to approach our sub-questions, we take a knowledge perspective where we use Sheridan, Sandberg &amp; Williams's research on the preschool teacher`s competence, an emotional perspective where we use Winnicott, van Manen and Montessori to seek out the emotional life and an educational perspective in which the authors and lecturers Svedberg and Persson lead us towards a sustainable work approach. Our essay shows that the whole child as well as her/his feelings and interests seem to have been removed from focus in the preschool. Instead, the new revised curriculum requires a subject-oriented approach that makes it difficult for preschool teachers to include continuous reflection work focusing on social sustainability. We, as prospective preschool teachers, have a great responsibility to take a ‘whole child’ view by allowing continuous reflection focusing on sustainable work and processes. Only then can every child be his or her best self. / Utgångspunkten för den här essän är två självupplevda dilemmasituationer inom förskolan där barn hamnar i konflikt. Dessa två dilemman gör oss medvetna om att barn kan bemötas på helt olika sätt av pedagoger när de å ena sidan exkluderas och ignoreras och å andra sidan blir bekräftade och hörda. Med den här essän vill vi skapa en dialog kring begreppet ett hållbart arbets- och förhållningssätt. Det är ett bemötande som vi tror fungerar långsiktigt och ger utrymme för starka känslor som kärlek och aggression. Hållbar utveckling diskuteras flitigt inom förskolan men vi anser att det saknas en medvetenhet om att denna utveckling inte bara behandlar ekologiska och ekonomiska aspekter utan också sociala aspekter. Det är de sociala aspekterna vi vill lyfta med vår essä. I essän undersöker vi följande frågor: Vilka kompetenser behöver pedagoger i dagens förskola? Vilken betydelse har aggression och kärlek i förskolan? Och hur kan ett hållbart förhållningssätt med avseende på den sociala nivån av hållbar utveckling skapas och se ut i förskolan? Vi utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv där man ser på människan som individ som påverkas av samhället och kultur. För att närma oss våra delfrågor intar vi ett kunskapsperspektiv där vi använder oss av Sheridan, Sandberg &amp; Williams forskning kring förskollärarens kompetens, ett känslomässigt perspektiv där vi med hjälp av Winnicott, van Manen och Montessori försöker få syn på känslolivet samt ett pedagogiskt perspektiv där författarna och föreläsarna Svedberg och Persson leder oss mot ett hållbart arbets- och förhållningssätt. Vår undersökning visar att hela barnet samt dess känslor och intressen verkar ha hamnat ur fokus i förskolan. Istället kräver en ny reviderad läroplan ett ämnesorienterat arbetssätt som gör det svårt för förskollärarna att inkludera ett kontinuerligt reflektionsarbete kring ett hållbart förhållningssätt. Vi som blivande förskollärare har ett stort ansvar att rikta blicken tillbaka mot hela barnet genom att möjliggöra kontinuerliga reflektioner kring ett hållbart arbets- och förhållningssätt. Först då kan varje barn bli sitt bästa jag.