Datum: 29 Maj, 2023 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Alan Touma (98/01/12), Shalaw Salih (00/04/03) Titel: Från traditionella arbetsuppgifter till en allt mer rådgivande roll - En kvalitativ undersökning om redovisningskonsulter kompetenskrav i den rådgivande rollen och deras upplevelse av eventuella förväntningsgap Handledare: Dariusz Osowski Nyckelord: Redovisning, rådgivning, automatisering, artificiell intelligens, kompetenser, förväntningsgap Forskningsfråga/or:  • På vilket sätt upplever redovisningskonsulter att deras yrkesroll har påverkats av automatisering och artificiell intelligens? • Vilka kompetenser efterfrågas i den rådgivande rollen och hur skiljer sig dessa från de kompetenser som tidigare har identifierats? • Upplever redovisningskonsulter eventuella förväntansgap som rådgivande redovisningskonsulter och vilka eventuella strategier kan det innebära för att möta kundens behov? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur automatisering och artificiell intelligens påverkar redovisningskonsulternas yrkesroll, vilka kompetenser som eftersöks i den rådgivande rollen och hur dessa skiljer sig från tidigare identifierade kompetenser. Dessutom kommer studien att undersöka om redovisningskonsulterna upplever eventuellt förväntningsgap i den rådgivande rollen. Metod: Studien har tillämpat en kvalitativ forskningsmetod med ett abduktiv tillvägagångssätt. Primärdata samlades via semistrukturerade intervjuer med sex utvalda redovisningskonsulter. Den insamlade empirin har sedan analyserats genom tillämpning av tematisk analys. Slutsats: Studien visar att automatisering och artificiell intelligens har effektiviserat redovisningskonsulters arbetsuppgifter. Detta frigör tid för redovisningskonsulter att fokusera på mer analytiska och rådgivande uppgifter. För att framgångsrikt tillfredsställa kundernas behov i denna rådgivande roll behövs kompetenser som social kompetens, analytisk kompetens, teknisk kompetens, specialiserad kunskap samt grundläggande kunskaper. Vidare indikerar studien att förväntningsgapet mellan kunder och redovisningskonsulter inte är betydande. Detta beror på de effektiva strategier som konsulterna använder för att minska detta gap såsom tydlig kommunikation och transparens. / Date: May 29th, 2023 Level: Master thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Alan Touma (98/01/12), Shalaw Salih (00/04/03) Title: From traditional tasks to an increasingly advisory role - A qualitative study on the competence requirements of accounting consultants in the advisory role and their experience of potential expectation gap Supervisor: Dariusz Osowski Keywords: Accounting, advisory, automation, artificial intelligence,  competencies, expectation gap Research questions:  • In what ways do accounting consultants feel that their professional role has been impacted by automation and artificial intelligence? • What competencies are in demand in the advisory role and how do these differ from the competencies that have been previously identified? • Do accounting consultants experience any expectation gaps as advisory accounting consultants and what possible strategies might this entail to meet customer needs? Purpose: The purpose of this study is to examine how automation and artificial intelligence affect the role of accounting consultants, what competencies are sought in the advisory role, and how these differ from previously identified competencies. In addition, the study will investigate whether accounting consultants perceive a possible expectation gap in the advisory role. Method: The study has applied a qualitative research method with an abductive approach. Primary data were collected through semi structured interviews with six selected accounting consultants. The collected empirical data was then analyzed using thematic analysis. Conclusion: The study shows that automation and artificial intelligence have made accounting consultants' tasks more efficient. This frees up time for accounting consultants to focus on more analytical and advisory tasks. In order to successfully satisfy the customers' needs in this advisory role, competencies such as social competence, analytical competence, technical competence, specialist knowledge and basic knowledge are needed. Furthermore, the study indicates that the expectation gap between customers and accounting consultants is not significant. This is due to the effective strategies that the consultants use to reduce this gap, such as clear communication and transparency.

This study examines which competencies, among recent graduates in accounting and auditing, audit firms versus higher education institutions consider to be important and whether there are significant differences of opinion between these two groups. The study is limited to higher education institutions that train and teach in accounting and/or auditing as well as staff at auditing firms that practice and practice in accounting and/or auditing. We used T-tests and ANOVA tests to carry out the analysis of the collected answers. The results confirm previous studies to some extent, around the fact that there is an expectation gap between practitioners and educators, as some of the competencies examined had significant differences. We found that the intellectual skills; analytical ability, problem solving and critical thinking were the most important competencies for both groups. In addition, higher education institutions valued analytical skills as the most important competence, while audit firms valued accountability as the most important. / Denna studie undersöker vilka kompetenser, hos nyutexaminerade inom redovisning och revision, revisionsbyråer kontra lärosäten anser vara av vikt och om det finns signifikanta skillnader i åsikter mellan dessa två grupper. Studien är begränsad till lärosäten som utbildar och undervisar inom redovisning- och/eller revision samt personal på revisionsbyråer som är verksamma inom redovisning- och/eller revision. För att genomföra analysen användes T-test samt ANOVA-test för att genomföra analysen på de insamlade svaren. Resultaten bekräftar till viss del tidigare studier, kring att det finns ett förväntningsgap mellan utövare och utbildare, då några av de undersökta kompetenserna hade signifikanta skillnader. Kompetensområdet för de intellektuella färdigheterna; analytiska färdigheter, problemlösning samt kritiskt tänkande var de viktigaste kompetenserna för båda grupperna. Utöver detta värderade lärosätena analytiska färdigheter som den viktigaste kompetensen medan revisionsbyråerna värderade ansvarstagande som den viktigaste.

The public concern for sustainability issues is ever increasing whilst the trust in corporations is decreasing. CEOs now see sustainability concern and compliance as an important component in retaining their competitive advantage and regaining the trust of their surrounding community. For these reasons it is important to find new manners of uniting societal improvement with business, requiring new forms of competencies. This study has investigated what sustainability education is actually central to the industrial engineering profile, as well as what of this is then covered in the programs. The study involved two phases. The first involved interviewing experts as to what was central for these engineers to learn, resulting in a content list. The second phase involved mapping the instances of this content in the five largest industrial engineering programs (covering circa 74% of these students) as well as the associated challenges to broaching this content. The first phase was primarily qualitative whilst the second phase was largely quantitative, though each data point consisted of a qualitative interview. Five key insights can be drawn from the study regardless of normative stand-point. 1) The sustainability topics that were deemed relevant cover a vast area of disciplines and aspects. 2) There is a skewedness in the content covered, favouring the environmental aspects. 3) There is a lack of integrative instances where the knowledge from different sources and perspectives is synthesized. 4) The key challenges revolve around concept definition and communication. 5) The normativity, interconnectedness and pedagogics contribute with uncertainty and complexity in the assessment of sustainability education. The study is finalized with a synthesis of the various insights to arrive at the conclusion that having sustainable business practice as the aim of the programs, establishing common content goals and employing active learning approach would circumvent many of the perceived challenges as well as align the programs with the need of the industry. This study contributes with deeper understanding of the sustainability education required and provided to industrial engineering students in Sweden. As such the study has practical applications for the programs studied. The theoretical implications of this study lie in the empirical data achieved regarding the topics of relevance to these engineers, showing high levels of agreement with current literature, as well as the perceived challenges to broaching this content in the current curricula. Furthermore it provides empirical data as to the sustainability education received at different programs. / Allmänhetens intresse över hållbarhetsfrågor ökar samtidigt som tilliten för företag minskar. Företagsledare ser numera hållbarhet som en viktig komponent i att bibehålla deras konkurrenskraft och att återfå allmänhetens tillit. Det är således viktigt att finna nya sätt att förena samhällsnytta med företagande, vilket kräver nya sorters kompetens inom hållbarhetsområdet. Denna studie har undersökt vilka hållbarhetsämnen som är centrala för industriell ekonomistudenten, givet deras profil i näringslivet, samt vad av detta som berörs i programmen. Studien var indelad i två faser. Den första ämnade till att skapa en lista av de, för dessa ingenjörer, centrala ämnen genom intervjuer med experter inom området. Den andra fasen kartlagde de ämnen som berördes inom de fem största industriell ekonomiprogrammen (täckandes cirka 74% av studenterna) samt vilka utmaningar som associerades till detta arbete. Den första fasen var till stora delar kvalitativ. Den efterföljande fasen var en kvantitativ kartläggning där varje datapunkt representerade en kvalitativ intervju. Ur studien uppkom fem nyckelinsikter, som står sig oavsett normativ ståndpunkt. Dessa inkluderade: 1) De hållbarhetsämnen som ansågs relevanta för denna målgrupp spänner en vid area av discipliner och aspekter. 2) Fördelningen på ämnen som täcks inom programmen påvisar en preferens mot den miljömässiga aspekten. 3) Det finns en brist på integrerande instanser i utbildningarna, där kunskap från olika aspekter och källor sammankopplas. 4) Nyckelutmaningarna centreras runt definiering och kommunikation. 5) Normativitet, sammankoppling och pedagogik bidrar alla till osäkerhet och komplexitet i bedömning av hållbarhetsutbildningar. Studien avslutas med en syntes av de olika insikterna för att komma till slutsatsen att hållbart företagande som övergripande syfte för utbildningarna, en gemensam målbild för innehållet samt komplettering med ”active learning” metodiker skulle övervinna många av de uppfattade utmaningarna samtidigt som det skulle uppfylla näringslivets kompetensbehov för framtida konkurrenskraft. Denna studie bidrar till förståelsen över vilken hållbarhetsutbildning som bedrivs och vilken som anses behövd av industriell ekonomistudenter i Sverige. Studien har därmed praktiska implikationer för de program som studerades. Teoretiska bidrag inkluderas av den empiriska data som framtagits gällande relevanta hållbarhetsämnen vilka uppvisar hög konvergens med litteraturen inom ämnen, samt de upplevda utmaningar kring att inkludera detta ämne i befintliga program. Vidare bidrar studien med empirisk data kring det som faktiskt berörs idag på de olika industriell ekonomiprogrammen.

Studien grundade sig i hur förskoleklassens pedagogers olika förutsättningar i arbetet med det obligatoriska kartläggningsmaterialet påverkar elevers möjligheter till tidiga insatser och rätt till en likvärdig utbildning. Syftet med studien var att undersöka om Skolverkets kartläggningsmaterial för förskoleklass har lett till tidiga insatser för förskoleklassens elever, vilket stöd som ges och hur stödet organiseras. Studien använde sig av en kvalitativ ansats där sju pedagoger i förskoleklass deltog genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet från den kvalitativa undersökningen analyserades med stöd av utvidgad ramfaktorteori för att förklara hur olika ramfaktorer påverkar förskoleklassens kartläggningsarbete. Studiens resultat visade att det skiljer sig åt i pedagogers uppfattningar om förskoleklassens kartläggningsmaterial leder till tidigare insatser och hur stödet organiseras. En del pedagoger ansåg att kartläggningsmaterialet har stöttat i att utveckla undervisningen och tidigare synliggjort elever i behov av tidiga insatser medan andra ansåg att eleverna i behov av stöd hade upptäckts ändå. Likaså visade resultatet skillnader i hur verksamheter har implementerat och organiserat kartläggningsarbetet. Resultatet visade även på skillnader i hur resurser fördelas vid genomförandet av kartläggningen, att det finns olika tillgång till specialpedagogisk kompetens, hur stödet är organiserat, när stöd sätts in och att anpassningar som görs oftast sker på gruppnivå. Sammanfattningsvis visade resultatet att dessa skillnader leder till en bristande likvärdighet för eleverna i förskoleklassen.

I detta examensarbete har vi genomfört en analys av språkliga resurser som används i undervisningen i skolämnet Moderna språk i årskurs 9. Vi har också analyserat vilka språkliga kompetenser som tränas under denna undervisning. Syftet med studien var att undersöka vilka språkliga resurser utöver målspråket som används i tredjespråkundervisningen och hur de används. Studiens teoretiska grunder består av Garcías teori om flexibel användning av språkliga resurser samt Bachmans och Palmers teori om kommunikativ färdighet. Forskningsmetoderna för studien är dokumentation av klassrumsinteraktion och ostrukturerade intervjuer. Materialet består av ljudupptagningar från fyra olika klassrum, på två olika skolor. Materialet består vidare av 15 audioinspelade lektioner. I tyska har sammanlagt 9 lektioner spelats in, 2 lektioner på spanska och 4 lektioner på franska. Med hjälp av följande frågeställning vill vi komma fram till vilken språksyn som råder i olika klassrum och vilken språkdidaktik den leder till.  1. Vilka språkliga resurser förekommer i undervisningen i moderna språk och i vilken grad?  2. Om det är fler språkliga resurser än målspråket som används, vilka läraktiviteter förekommer dessa språkliga resurser i?  3. Vad används dessa resurser till?  Resultatet visar att alla språklärare i studien använder olika språkliga resurser i undervisning av ett tredjespråk, i olika situationer där eleverna behöver stöttning på källspråket. Resultatet visar att de språkliga resurserna används i både organisatorisk kompetens samt pragmatisk kompetens.

Throughout time organizations have adapted and implemented different technological solutions to streamline their operation. With the adaption of new technology, employees will have to change their current routines. This readjustment is challenging for organizations because of people’s dislike towards changes. Studies in recent years within organizational change has highlighted soft skills value in this situation. A consulting company in Scandinavia (IT-consulting firm AB) has recently invested in soft skills to manage organizational change. The aim of this study is to investigate how significant soft skills are within IT-related organizational changes, for IT-consulting firm AB and their customers. Our investigation was a qualitative case study involving six semi-structured interviews with employees on IT-consulting firm AB. The results showed that soft skills are hard to define but involves intrapersonal skills like flexibility, adaptation and communication. Soft skills are essential both for IT-consulting firm AB and its customers. Its value creation within IT-related organizational change is interconnected to human activity like relationship building and understanding human needs.

Syfte: I ett snabbt föränderligt och konkurrensutsatt företagsklimat är det viktigt att prestera på topp för att göra karriär och klättra snabbt inom en organisation. Ett område där forskningen kommit lång vad gäller prestation på topp är inom elitidrotten, där idrottarna behöver kunna prestera på begäran och klara av att hantera press och stress för att lyckas med detta. Viktiga faktorer för att klara av det är de s.k. sekundära kompetenserna, mentala kompetenser och förmågor som kan underlätta prestation. Syftet med denna studie är att belysa hur individer kan nå framgång i sin yrkesutövning genom att arbeta med att förbättra sekundära kompetenser och utveckla sin verktygslåda för prestation med hjälp av lärdomar från individuella idrottare och därigenom utvecklas till att bli företagsatleter.   Metod: Ämnet har studerats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och aktörssynsättet varit det grundläggande synsättet. Studien har en abduktiv ansats och ämnet har studerats med hjälp av en fallstudie. Arbetet inleds med en teoretisk överblick, följt av en empirisk undersökning. Denna fallstudie har haft en kvalitativ ansats och intervjuer har genomförts med tio respondenter från idrottsvärlden. Det material som tagits fram i den empiriska undersökningen har transkriberats och sedan analyserats tillsammans med tidigare forskning för att skapa en så tydlig bild som möjligt över området.   Resultat & slutsats: Genom studien har en ökad förståelse för vilka faktorer som är viktiga för en företagsatlet nåtts. Dessa kompetenser, och teknik för användning av kompetenserna har utvecklats med utgångspunkt i hur elitidrottare arbetar med dessa.   Förslag till vidare forskning: I denna studie berördes endast ett fall och en typ av idrottare. I vidare forskning behöver flera olika fall och flera olika typer av idrottare studeras, för att till fullo utveckla ämnesområdet.   Uppsatsens bidrag: Studien visar på ett antal kompetenser och färdigheter som kan användas av företagsatleter för att nå större framgång och prestera bättre på arbetet, samt hur dessa ska användas. Dessa kompetenser har samlats i en verktygslåda för prestation i slutet av arbetet.   Nyckelord: Företagsatlet, sekundära kompetenser, maximal prestation, elitidrott, prestera på begäran. / Aim: In an ever changing and more competitive business climate, it is important to perform on maximal level to get ahead and climb to the top of the organization. The research on how to get to the top has come very far in the area of elite sports, the athletes have to perform at maximum levels and handle pressure well to win the medals. Important factors to be able to do this are the so-called secondary competencies, mental competencies that will make performing easier. The aim of this paper is to show how individuals can improve their work by learning from athletes in individual sports and how they, at the workplace, can work with development and improvement of the secondary competencies and thereby become corporate athletes.   Method: The subject has been studied from a hermeneutic perspective, where the operator approach has been the basic view. This study has an abductive attempt and the subject has been studied by a case study. A theoretical framework of the topic, followed by empirical research, starts the paper.  The case study had a qualitative approach, ten interviews has been made with respondents from the world of elite sports. The material from the empirical research has been transcribed and analyzed together with the theoretical framework to create a clear view of the research area.   Result & Conclusion: This paper aims to give the reader a better understanding over mental abilities and factors that affect a corporate athlete. These competencies and abilities, and technique for using them have been developed from the base of elite athletes and their work with the abilities.   Suggestions for future research: This study were based on one case only, it would be interesting to look into another case and another type of athletes, as well as testing the tools in the corporate world.   Contribution of the thesis: This study show a number of competencies and abilities that can be used by a corporate athlete in order to be more successful and perform better at work. In the end of the paper, these competencies and user techniques has been collected in a toolbox for performance.   Key words: Corporate athlete, secondary competencies, maximal performance, elite sport, perform on demand, high performers.

Idag finns en stor mängd digitala lärspel med inriktning mot matematikundervisning. Tillgången till digitala verktyg i skolan är idag stor och därför finns det goda möjligheter för lärare att inkludera digitala lärspel i matematikundervisningen. Syftet med studien är att skapa ny kunskap om vilket lärande digitala lärspel möjliggör för eleven i matematikämnet. För att undersöka syftet gjordes en innehållsanalys mot några vanligt förekommande digitala lärspel i matematikundervisningen inom svenska skolor för elever tillhörande årskurs 4–6. För innehållsanalysen framställdes några analysfrågor. Analysfrågorna baserades på tidigare forskning och teorier inom läroaspekter hos digitala spel samt ett teoretiskt ramverk som beskriver matematiska kompetenser. Denna studie visar att de lärspel som undersökts har individuella styrkor och svagheter som varierar från lärspel till lärspel, men att alla lärspel ger möjlighet till elevens utveckling och lärande. Gemensamt för lärspelen var att procedurhanteringskompetens ofta aktiverades i uppgifterna medan resonemangskompetens sällan aktiverades. Utifrån studiens resultat identifierades ett behov av att granska de digitala lärspel som finns tillgängliga för undervisning eftersom lärspelens potential varierar, både när det gäller vilka kompetenser lärspelen ger eleven möjlighet att utveckla och på vilket sätt lärspelen skapar möjlighet för lärande. / Today there is a large quantity of digital games made for mathematical teaching. Access to digital tools in today’s school are plenty and therefore there are many opportunities to include digital games in regular teaching. The purpose of the study is to create new knowledge regarding the possibility of what games can teach students in mathematics. To be able to explore this possibility, a content analysis was made on a few common games that are used in Swedish schools for grade 4-6. Some analysis questions were produced and were based on research and theories within teaching aspects in digital games. Other questions were produced based on a theoretical framework that describes mathematical competencies. This study shows that the games that were analyzed, had some individual strengths and weaknesses that varies between the games. But all games had some quality for mathematical development. A common feature for the games in the study were that procedural competency often were activated in the tasks and reasoning competency seldom activated. Based on the result in the study, a need to review the games that are available for teaching were identified. The reason for this is that the games teaching potential varies, both for the mathematical competencies and how the games enable teaching.

I takt med att nya teknologier såsom Robotic Process Automation (RPA) införs och används inom organisationer ökar kompetensbehovet av digitala kompetenser. I organisationer prioriteras dock inte alltid den kompetensutveckling som behövs vilket gör att anställda inte hinner anpassa sig till digitaliseringens framfart, vilket därmed kan leda till att organisationen blir beroende av extern kompetens. Studien undersöker hur användningen av RPA kan förändra en organisations kompetensbehov. Denna studie syftar därför till att bidra med fördjupad kunskap inom de kompetenser som krävs av organisationer för att kunna använda RPA framgångsrikt. Vidare har denna studie genomförts med genom en kvalitativ metodansats och därmed har det genomförts semistrukturerade intervjuer med respondenter som har erfarenheter av att använda RPA. Studien visar på att det finns en ökad efterfrågan på två kompetensområden hos organisationer som använder RPA. Dessa är; (1) Digital kompetens och (2) Mänskliga förmågor. Studien visar även på att de nya rollerna som tillkommer har skillnader i kompetensbehovet. Slutligen visar studien på att ett ledningsstöd är viktigt för att kunna uppnå en intern kompetens och att anställda ska kunna använda RPA framgångsrikt. Studien har resulterat i rekommendationer som organisationer som använder RPA eller funderar på att använda RPA kan förhålla sig till för att uppnå en framgångsrik användning av RPA. / As new technologies such as Robotic Process Automation (RPA) are introduced and used within organizations, the need for digital skills is increasing. However, organizations do not always prioritize the necessary skills development, which means that employees do not have time to adapt to the progress of digitalization, which can thus lead to the organization becoming dependent on external expertise. The study examines how the use of RPA can change an organization's competence needs. This study therefore aims to contribute in-depth knowledge of the competencies required by organizations to be able to use RPA successfully. Furthermore, this study was conducted through a qualitative method approach and thus semistructured interviews were conducted with respondents who have experience of using RPA. The study shows that there is an increased demand for two areas of expertise in organizations using RPA. These are: (1) Digital skills and (2) Human abilities. The study also shows that the new roles that are emerging have differences in the need for skills. Finally, the study shows that management support is important to achieve internal competence and that employees should be able to use RPA successfully. The study has resulted in recommendations that organizations who are using or are considering using RPA can relate to achieve successful use of RPA.

En ökad användning av digitala produkter och tjänster skapar stora mängder av data för företag att behandla och analysera. Det gör att det finns ett behov av personer som har förmågan att hantera och analysera datamängderna för att skapa förutsättningar åt företag att ta beslut baserat på insamlad data. Dataanalys är ett område som växer i snabb takt vilket gör att nya arbetsroller och kompetensbehov skapas. Det gör att både näringsliv och akademi behöver vara ständigt uppdaterade inom IT-branschen för att möta efterfrågan från marknaden. Det för att se till att de nyutexaminerade besitter den kunskap och kompetens som behövs när de kommer ut i arbetslivet. Inom området för dataanalys finns det en brist på tidigare forskning angående vilka kompetenser en nyutexaminerad student inom dataanalys bör ha för att en övergång från akademi till arbetsliv ska bli lyckad. Därför ämnar denna studie att ta reda på vilka hårda- och mjuka kompetenser som är aktuella för en nyutexaminerad att besitta. Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med personer verksamma inom dataanalys för att få med deras erfarenheter och upplevelser och skapa en djupare förståelse för de aktuella kompetenserna. Genom en bearbetad analys har resultaten av studien resulterat i fem hårda, respektive sex mjuka kompetenser inom olika områden. De hårda kompetenserna omfattar import/ rengöring av data, datamodellering, molntjänster, visualiseringsverktyg och programmeringskunskaper. Av dessa framkom det att molntjänster är ett av de områden som nyutexaminerade har ofta begränsad kunskap eller kompetens inom. De mjuka innefattar kommunikation, nyfikenhet, intresse för utveckling, affärsförståelse, ödmjukhet och samarbetsförmåga. Resultaten visar att kommunikation och nyfikenhet/ intresse för utveckling är viktiga egenskaper för att lyckas inom IT-branschen som är en komplex och snabbt växande bransch.