101 |
Pedagogers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stödJeppsson, Kristina, Persson, Sophie January 2013 (has links)
Jeppsson, Kristina & Persson, Sophie (2013): Pedagogers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. En studie om pedagogers arbete med barn i behov av särskilt stöd. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola I det här arbetet studeras hur pedagoger förhåller sig till barn i behov av särskilt stöd, samt hur arbetet fungerar. De frågeställningar som studien utgår från är: hur pedagoger går tillväga då de tror att något barn är i behov av särskilt stöd, vilken kompetens bör pedagoger ha, vilka resurser som tilldelas barn och pedagoger och hur föräldrasamverkan samt arbetet med barn i behov av särskilt stöd fungerar. Tidigare forskningar visar att pedagoger och barn inte tilldelas de kompetenser och resurser de är i behov av, och att föräldrasamverkan kan vara en utmaning. Vidare visar forskning att få pedagoger kartlägger barn som är i behov av särskilt stöd, att föräldrar ska tilldelas kontinuerliga samtal och på så sätt bli delaktiga i sina barns verksamhet. Studien är gjord på olika förskolor, där intervjuer har skett med pedagoger, specialpedagoger och förskolechefer. Intervjuerna har sedan sammanfattats, strukturerats, kopplats till referenser och analyserats. Några av de resultat studien visar är att pedagoger anser att för lite resurser tilldelas barn samt pedagoger, att det förekommer för stora barngrupper, och att det finns tidsbrist i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Alla pedagoger, specialpedagoger och förskolechefer tar upp vikten av att kartlägga barnen samt att detta är något som sker rutinmässigt. Vidare visas att det för pedagoger kan upplevas svårt att ta upp känsliga ämnen med föräldrar, och att det då krävs en bra relation med föräldrarna vilket underlättar samverkan.
|
102 |
Ett lärarperspektiv på entreprenörskap inom ämnet Biologi på gymnasietJacobsson, Marie January 2013 (has links)
Entreprenörskap är ett begrepp i den nya läroplanen vilket ska genomsyra skolan efter ett påbud från regeringen 2009. Den nya läroplanen för gymnasieskolan trädde i kraft med reform år 2011. Entreprenörskap är ett koncept som kan tolkas på olika sätt i skolan. Det kan ha en snäv betydelse i att vara ekonomiskt och syfta att utbilda i hur man driver företag eller en bred i att syfta till företagsamhet där ett flertal olika kompetenser hos eleven ska utvecklas genom undervisningen. Exempel på kompetenser är kreativitet, ansvarstagande och problemlösning. I denna studie var syftet att undersöka hur eller om lärare inom ämnet Biologi ansåg entreprenörskap vara ett relevant begrepp för undervisningen i Biologi samt hur de reflekterade kring begreppet. Undersökningen gjordes i form av semistrukturerad intervju av sex informanter, där samtliga var utövande gymnasielärare inom ämnet Biologi vid det Naturvetenskapliga programmet på sex olika skolor spridda genom Skåneregionen. Resultatet för studien var att lärarna ansåg att det relevanta perspektivet för undervisningen i Biologi var den breda kompetensutvecklande aspekten av entreprenörskap där fokus på mer studentaktiv undervisning kom in, även om inte samtliga lärare kände sig helt säkra på entreprenörskapets roll i skolan eller betydelsen för deras undervisning. Merparten av lärarna lyfte dock entreprenörskap som en relevant aspekt av skolan och undervisningen. Däremot lyftes tanken att entreprenörskap inte var något nytt för reformen, utan kanske var ett begrepp som blivit inskrivet för att tydliggöra vad skolan är menad att göra.
|
103 |
Kompetenshierarkin för framtida revisorer: vilka kompetenser och färdigheter väger mest? : En kvalitativ undersökning av kompetensgapet mellan de uppfattningar och verkliga kompetenserna för revisorstudenterYildirim, Helin, Yohannes, Meron, Abdulahad, Sabri January 2021 (has links)
ABSTRACT Date: 2023-05-30 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Meron Yohannes Helin Yildirim Sabri Abdulahad (01-12-14) (01-05-06) (01-03 22). Title: The competency hierarchy for future auditors: which competencies and skills weigh the most? Supervisor: Oksana Feicher Keywords: Competence, auditing, skills, hierarchy of competences, soft and hard competence, accounting students Research questions: Which skills and competence requirements are valued most in the professional role of accountant? How is the gap between perception and real skills/competencies matched based on accountants and accounting students? Purpose: The purpose of this paper is to study and understand the gap between the perception and real competences educational and the auditing industry has on the accounting students. Method: In this work, the data has been collected through a qualitative study. We have used semi-structured interviews. The selection group have passed of accounting students and accountants. Conclusion: The study's conclusion indicates that there is a gap between students' perceptions and real competences in the accounting profession. The students and accountants answer in different ways which competences are valued most within the hierarchy. They believe that work experience can be important, but highlight that the education only provides content knowledge. The reasons for this discrepancy are that there is no consensus on the accountant's real competences, the universities have not managed to be sufficiently informative about the competence requirement for the professional role and that has led to a lack of students' own responsibility in studies.
|
104 |
Folkbibliotekarien - en renässansbyråkrat? : En innehållsanalys av kompetenskrav på svenska folkbibliotek utifrån ett chefsperspektiv / The public librarian – a renaissance bureaucrat? : A content analysis of competence requirements in Swedish public libraries from a managerial perspectiveBerglund, Sara, Bjelkenäs, Samuel January 2023 (has links)
The work at Swedish public libraries today is multifaceted and covers many conceivable areas. As a librarian, you are expected to take on many different roles. To look for a job is a complicated process which is not facilitated by the complex picture and difficulty in defining the professional role of a librarian. The purpose of this thesis is to reach new knowledge about the competence requirements that library managers have for job-seeking librarians, both for the recently graduated librarians but also for those who already have work experience within the profession. To answer these questions 154 job ads were analyzed by quantitative content analysis and five library managers were interviewed. The results of the interviews were analyzed by qualitative content analysis and also by using Annika Lundmark´s(1998) definition of competence. The hope is that this study can contribute to creating a clearer understanding for what is demanded of public librarians today. The study concluded that a librarian should be able to work independently as well as in a group, must be aware of the mission of the library operations but also be able to innovate the library operations. To be structured and at the same time flexible, have an academic competence as well as a social competence are all important parts of what the library managers sees as relevant competencies for librarians at public libraries.
|
105 |
Design och användning av algebra-prov inom utbildning : En tematisering av provuppgifter och intervjusvar / Design and use of algebra-tests in education : A thematization of test tasks and interview responsesSkåre, Samuel January 2024 (has links)
Inom matematikundervisningen är det vanligt att lärare använder skriftliga prov därde väljer ut provuppgifter i syfte att bedöma en elevs matematiska förmågor.Tidigare forskning visar att lärare tenderar till att betona imitativa resonemang iundervisningen, och detta återspeglas också i de prov som de konstruerar. Dessaimitativa resonemang hindrar eleverna från att utveckla samtliga förmågor som dehar rätt till. Det finns däremot inte mycket forskning kring om hur dessaprovuppgifter väljs ut. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur lärare väljerut olika provuppgifter och vad lärare anser vara viktigt när de använder skriftligaprov. Denna studie genomfördes i södra Sverige, där lärarna följde Skolverketsutgivna kursplan för matematik på högstadiet som grund för sin undervisning. Sexlärare deltog i undersökningen genom att bidra med skriftliga prov som hanteraralgebra samt genom att delta i semistrukturerade intervjuer. Både proven ochintervjuerna har analyserats tematiskt med, en kvalitativ ansats. Det framgår frånintervjuerna att lärarna använder ett konsekvent och enkelt språk för att underlättaför eleverna. Lärarna trycker även på att svarsalternativ kan användas för attmöjliggöra att fler elever kan besvara uppgiften. Användandet av det konsekventaspråket tyder på att lärarna strävar efter att eleverna ska kunna prestera väl påprovet, vilket gör det lättare att godkänna eleverna. Från proven kan man observeraatt lärarna fortsätter att betona imitativa resonemang genom att flera uppgifterenbart testar metodförmåga, som till exempel Förenkla uttryck eller Lösa enekvation. Studien indikerar att det är viktigt att den verksamma läraren ska varamedveten om att kreativa aspekter kan gå förlorade och imitativa resonemang kanbetonas när delar av ett prov förenklas för att möjliggöra för fler elever ska kunnaprestera bättre på ett prov. Sådana förenklingar kan bidra till att syftet med att läsamatematik ändras från att förstå till att memorera eller imitera.
|
106 |
Med nationellt prov som kompass : Läsprocesser och litterära kompetenser i svenskämnets kursplan och nationella prov / National tests as a compass : Reading processes and literary competences in the Swedish subject curriculum and national examsNilsfors, Adam January 2024 (has links)
De nationella proven används dels för att mäta elevers kunskaper, dels som material i undervisningen och som stöd när skolans styrdokument ska tolkas och praktiseras. Proven som används i undervisningen är dock gamla och konstruerade under en läroplan som nu finns i reviderad version. I och med detta undersöks i denna studie huruvida ett äldre nationellt prov fortfarande är relevant att använda och om det stämmer överens med nuvarande kursplan för svenska i grundskolan. Centralt i undersökningen är teorier om läsprocesser, vilka det nationella provets läsdel baseras på, samt litterära kompetenser, vilka beskriver hur läsningens bärande komponenter samverkar med varandra i ett didaktiskt perspektiv. Analysen är kvalitativ i och med att formuleringar i kursplan och prov tolkas med hänsyn tagen till ovan nämnda teorier. Även kvantitativa element används i arbetet i och med att fördelningen mellan olika processer och kompetenser är av intresse att undersöka. Resultatet visar att det nationella provet till övervägande del stämmer överens med både föregående och rådande kursplan. Gällande läsprocesser förekommer främst förstå i det nationella provet och av de litterära kompetenserna delar performanskompetens och literary transferkompetens på utrymmet medan den konstitutionella kompetensen ges minst plats. I och med detta kan det vara lämpligt att använda nationella prov i undervisningen, men viss försiktighet bör beaktas då proven kan genomgå förändringar i framtiden.
|
107 |
Studie- och yrkesvägledarens roll i grundskolan : En kvalitativ studie om synen på studie- och yrkesvägledaren samt yrkesgruppens kompetenser och samarbete med andra yrkesgrupperSelin, Bianca, Ahmadi, Ruhena January 2022 (has links)
Syftet med studien är att undersöka vilken upplevd roll och upplevda kompetenser några studie- och yrkesvägledare har i grundskolan. Syftet är också att belysa hur samverkan mellan olika professioner i grundskolan ser ut. Arbetet utgår ifrån hur studie- och yrkesvägledarnas roll och kompetenser beskrivs, hur övriga yrkesprofessioner i skolan upplever studie- och yrkesvägledarens roll och kompetenser samt hur samarbetet ser ut mellan studie- och yrkesvägledare och andra yrkesprofessioner i grundskolan. Arbetets tidigare forskning beskriver studie- och yrkesvägledarens arbete, roll och dess kompetenser, samarbete och hela skolans ansvar samt vägledningens utmaningar och brister. Studien utgår från en kvalitativ metod som genomförts genom sex semistrukturerade intervjuer. Undersökningens resultat visar att studie- och yrkesvägledarens roll och kompetenser av andra ses som relativt tydliga utifrån den snäva vägledningen, att de tillför kunskaper om utbildning- och yrkesval. Det saknas dock god kännedom från andra professioner om vägledning i vid bemärkelse och studie- och yrkesvägledarens kompetenser, de ser inte helheten av yrket. Det har visat sig att våra respondenter är nöjda med samarbetet i dagsläget, dock är det inte fullt utvecklat på grund av tidsbrist och planering samt att studie- och yrkesvägledaren inte är tillräcklig inkluderade i grundskolans verksamhet. För att få till stånd ett gott samarbete krävs det att studie- och yrkesvägledaren blir mer inkluderade i skolan samt att kännedomen om deras kompetenser och roll ökar.
|
108 |
En kvantitativ jämförelse avsvenska gymnasieelevers matematiska kompetenser baserat på nationella provresultat / A Quantitative Comparison of Swedish Upper Secondary School Students Mathematical Competencies Based on Results of National Tests.Bergsdal, Dexter January 2022 (has links)
Matematiska kompetenser uttrycker i den moderna svenska skolan vad det är att kunna matematik. Att bättre förstå hur elever använder sig av matematiska kompetenser kan således vägleda en informerad utveckling för hur svensk matematikutbildning ska förbättras. Denna studiens mål är att besvara de två frågeställningarna: “Vilka matematiska kompetenser har gymnasieelever lättast respektive svårast för?” samt “Uppvisar elever som läser kurserna matematik 2b och 2c skillnader i de kompetenser de besitter?”. För att besvara frågeställningarna granskas uppgifter från tidigare givna nationella prov i Matematik 2b och 2c på gymnasiet för att bestämma de matematiska kompetenser som testas. Klassificeringen av kompetenser görs utifrån kompetensramverket Mathematical Competency Research Framework (MCRF). Baserat på uppgifternas lösningsstatistik bestäms för var och en av studiens sex matematiska kompetenser det relativa kompetensvärdet som är ett mått på hur väl eleverna behärskar en given kompetens. I en jämförelse av kompetensernas relativa kompetensvärde för två olika provår, vårterminerna 2013 och 2014, kommer studien fram till att procedurkompetensen är en av de lättare kompetenserna medan problemlösningskompetensen är en av de svåraste. I jämförelsen mellan kurserna 2b och 2c konstaterar studien att problemlösningskompetensen är markant svårare för eleverna som läser Matematik 2b än för 2c. / Mathematical competencies expresses in the modern Swedish school what it is to know mathematics. To better understand how students use mathematical competencies could guide an informed development for the improvement of Swedish mathematics education. The goal of this study is to answer two questions: “Which mathematical competencies does upper secondary school students find to be the easiest and most difficult respectively?”and “Do students who take course 2b and 2c show differences in the competencies they master?”. To answer these questions exercises from previous national tests are studied to determine which mathematical competencies are tested. The classification of the competenciesis made using the competency framework Mathematical Competency Research Framework (MCRF). Based on data of the success rate of the test exercises each competency gets awarded its relative competency value which measures how well students master a given competency. In a comparison of the competencies’ relative competency value for two different test years, spring semester of 2013 and 2014, the study finds that the procedural competency is one of the easier competencies while the problem solving competency is one of the mostdifficult ones. In the comparison between course 2b and 2c the study establishes that the problem solving competency is significantly more difficult for the students taking course 2b than 2c.
|
109 |
Samtala eller bara tala? : – en analys av ett kommersiellt läromedel för engelskundervisning i årskurs 4–6Andersson, Nicklas, Gutenberg, Gustav January 2022 (has links)
The availability of teaching materials for grades 4–6 is today extensive and is characterized by many different actors who strive to sell their teaching materials. The current teaching materials used in different schools and in different classes affect both students' learning and the teachers' professional practice. The survey is based on two questions: How much of the content in the Good Stuff Gold 4-6 workbook provides opportunities for students to practice productive and interactive oral skills from the central content in Lgr 22, and how are students given the opportunity to practice linguistic, strategic, pragmatic and discursive language competences through Good Stuff Gold 4-6 workbook? By comparing the teaching material Good Stuff Gold with the new curriculum for compulsory school that will be used during the autumn term 2022, the content has been analyzed with a focus on productive and interactive exercises according to the Common European Framework of Reference for Languages (GERS), as the curriculum in English is based on the framework. To visualize which types of skills students are given opportunity to practice with the help of the examined teaching aid, Lyle F. Bachman's definition of communicative skills has been applied in the analysis. Oral tasks have been categorized based on skills that the students get to practice. The results show that the opportunities students have in practicing and using English in their speech are limited to include specific competencies and do not offer the width of competency training that is necessary to develop an acceptable communicative competence. The conclusion is thus that the teachers must supplement the teaching material with exercises that they themself have to create in order to offer students exercises that give them opportunities to practice the different skills that are formulated in the knowledge requirements.
|
110 |
Förskollärares erfarenheter i arbetet av inkludering i socioekonomiskt utsatta områden : En kvalitativ studie om hur förskollärare samtalar om sina erfarenheter kring arbetet om inkludering i mångkulturella förskolor / Preschool teachers' experiences in the work of inclusion in socio-economically vulnerable areas : A qualitative study on how preschool teachers talk about their experiences regarding work on inclusion in multicultural preschoolsGorgos, Cicilia Stephanié, Mohamed Ali, Zamzam January 2024 (has links)
Syftet med studien är att uppmärksamma förskollärare verksamma i socioekonomiskt utsatta områden samtalar om sitt arbete kring att inkludera alla barn i en mångkulturell förskoleverksamhet. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna verkställdes med stöd av en intervjuguide och diskussionsfrågor där intervjupersonerna kunde svara fritt. Resultatet visade att det centrala i arbetet med inkludering för mångkulturella barn kategoriseras utifrån sex teman: samtal och aktiviteter som uppmärksammar kulturella olikheter, inkludering genom att arbeta i olika grupper och teman, inkludering genom att uppmärksamma olika språk, besök utanför förskolans arena, interkulturella kompetenser kräver utbildad personal, utmaningar som kan uppkomma i en mångkulturell barngrupp. Det som uppmärksammades och som var avgörande i arbetet med mångkulturella barn var vilka olika strategier förskollärare använde för att inkludera alla barn i socioekonomiskt utsatta områden.
|
Page generated in 0.0791 seconds