<p>Under vår lärarutbildning på universitetet har matematik fått en helt annan innebörd än tidigare, ämnet har gått ifrån att vara abstrakt till mer konkret. När vi kommer som färdigutbildade lärare vill vi skapa en matematikundervisning som är motiverande för eleverna. Eftersom Nya Zeeland är ett framgångsrikt land i läs- och skrivinlärning, valde vi att genomföra en studie på hur några lärare i Nya Zeeland motiverar och skapar lust att lära i matematik. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vad tre lärare i Nya Zeeland anser skapar detta i matematik. För att besvara våra frågeställningar utförde vi intervjuer och två skilda observationer vid flertal tillfällen på en skola i Nya Zeeland. I bakgrunden har vi gjort en studie på internationella och nationella undersökningar för att se om svenska elever har motivation och lust att lära i matematik samt tagit med våra egna erfarenheter ifrån skoltiden och vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU). I det nya zeeländska styrdokumentet står det inget specifikt om motivation och lust att lära, utan lärarna får göra sina egna tolkningar. Resultatet visar att elever i den nya zeeländska skolan är motiverade och har lust att lära i matematik, men mycket beror på dagsformen.</p>

<p>I vårt examensarbete har vi valt att förkovra oss inom matematikens värld, en studie av skolors</p><p>användning av konkret och laborativt materiel. Syftet för undersökningen är att</p><p>undersöka möjligheter och anledningar till att använda konkret och laborativ materiel vid</p><p>inlärning av matematik.</p><p>I litteraturdelen lyfter vi fram teorier om lärandet med extra fokus på matematiken. Utifrån</p><p>litteraturen är det tydligt hur viktigt det praktiska arbetet är för inlärning. Det framkommer</p><p>att konkret och laborativt materiel synliggör matematiken på ett sådant sätt att</p><p>eleverna kan lösa svårare uppgifter. När eleven ges möjligheten att få använda konkret och</p><p>laborativt materiel kan de nå en högre abstraktionsförmåga.</p><p>Metoden vi använt oss av är kvalitativ undersökningen. Av resultatet kunde man se att</p><p>vanligt förekommande materiel som finns tillgängligt för eleverna är klossar, olika</p><p>naturmateriel samt Montessoripedagogikens matematikmateriel. Något som är tydligt är</p><p>behovet av utrymme för att kunna arbeta med olika konkreta och laborativa materiel.</p><p>Tillgängligheten av materielen är viktig för att användandet skall bli en naturlig del av</p><p>matematikundervisningen.</p><p><strong><p>Ämnesord</p><p>Konkret materiel, laborativt materiel, praktiskt arbete, matematikundervisning</p>:</strong></p>

I vårt examensarbete har vi valt att förkovra oss inom matematikens värld, en studie av skolors användning av konkret och laborativt materiel. Syftet för undersökningen är att undersöka möjligheter och anledningar till att använda konkret och laborativ materiel vid inlärning av matematik. I litteraturdelen lyfter vi fram teorier om lärandet med extra fokus på matematiken. Utifrån litteraturen är det tydligt hur viktigt det praktiska arbetet är för inlärning. Det framkommer att konkret och laborativt materiel synliggör matematiken på ett sådant sätt att eleverna kan lösa svårare uppgifter. När eleven ges möjligheten att få använda konkret och laborativt materiel kan de nå en högre abstraktionsförmåga. Metoden vi använt oss av är kvalitativ undersökningen. Av resultatet kunde man se att vanligt förekommande materiel som finns tillgängligt för eleverna är klossar, olika naturmateriel samt Montessoripedagogikens matematikmateriel. Något som är tydligt är behovet av utrymme för att kunna arbeta med olika konkreta och laborativa materiel. Tillgängligheten av materielen är viktig för att användandet skall bli en naturlig del av matematikundervisningen. Ämnesord Konkret materiel, laborativt materiel, praktiskt arbete, matematikundervisning :

Under vår lärarutbildning på universitetet har matematik fått en helt annan innebörd än tidigare, ämnet har gått ifrån att vara abstrakt till mer konkret. När vi kommer som färdigutbildade lärare vill vi skapa en matematikundervisning som är motiverande för eleverna. Eftersom Nya Zeeland är ett framgångsrikt land i läs- och skrivinlärning, valde vi att genomföra en studie på hur några lärare i Nya Zeeland motiverar och skapar lust att lära i matematik. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vad tre lärare i Nya Zeeland anser skapar detta i matematik. För att besvara våra frågeställningar utförde vi intervjuer och två skilda observationer vid flertal tillfällen på en skola i Nya Zeeland. I bakgrunden har vi gjort en studie på internationella och nationella undersökningar för att se om svenska elever har motivation och lust att lära i matematik samt tagit med våra egna erfarenheter ifrån skoltiden och vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU). I det nya zeeländska styrdokumentet står det inget specifikt om motivation och lust att lära, utan lärarna får göra sina egna tolkningar. Resultatet visar att elever i den nya zeeländska skolan är motiverade och har lust att lära i matematik, men mycket beror på dagsformen.

Denna kunskapsöversikt är skriven med syfte att jag vill ta reda på hur laborativa, konkreta materiel påverkar elevernas inlärning av matematik inom framförallt taluppfattning och tals användning. Fokusområdet är hela matematikämnet för elever i grundskolan, främst i förskoleklass samt årskurs 1-3. Utifrån min VFU har jag sett elever arbeta med och utan laborativt materiel och jag vill se hur användandet av laborativt materiel påverkar inlärningen samt förmågan att förstå och använda tal. För att besvara min frågeställning, Hur påverkar laborativt materiel elevernas förmåga till inlärning av matematik inom taluppfattning och tals användning? har jag använt mig av informationssökning med hjälp av olika nyckelord.  Metoden grundar sig på vetenskapliga sökningar i tre olika databaser och avgränsningar är valda artiklar som på något sätt belyser användandet av laborativt materiel i grundskolan.  Resultatet av kunskapsöversikten indikerar att elevers inlärning av matematik, inom taluppfattning och tals användning, påverkas på olika sätt av användningen av laborativt materiel. Laborativt materiel kan ses som ett ändamålsenligt verktyg att förstå abstrakta matematiska begrepp och ska användas av de elever som gynnas av det. Effekter av att använda laborativt materiel varierar bland elever och är också beroende av deras förkunskaper och kunskapsnivå. Lärarnas förståelse och kunskap av laborativt materiel påverkar även elevers inlärning.  Slutsatser jag kan se är att elever överlag gynnas av att använda laborativt materiel genom att de får en förståelse för de abstrakta begreppen i matematik som ofta kan vara svåra att förstå. Laborativt materiel ger elever en konkret upplevelse av matematiken vilket gynnar deras förståelse och vidare inlärning. Lärarens roll är viktigt då hen behöver använda sig av en röd tråd och koppla samman det konkreta med det abstrakta.