Fastighetsbranschen i Göteborgs innerstad präglas av hård konkurrens.En svårighet i branschen är att hitta bra lägen och rätt hyresgäster. Varnågonstans fastighetsbolagens lokaler är placerade har en direktkoppling till hur attraktivt företaget blir. Det är viktigt attfastighetsbolagens och hyresgästerna strategier stämmer överens medvarandra.Fastighetsbolaget som hyr ut lokaler måste vara nöjda medverksamheten som kommer att drivas i deras utrymmen. För ettfastighetsbolag är det viktigt med rätt hyresgäster då de kan höjaföretagets profil eller image.AP Fastigheter AB har under en lång tid arbetat med att utveckla enlösning för att kunna ta in butiken Zara i sitt affärshus Arkaden. Zarahar varit ett krävande projekt då de ansvariga för butiken länge letatefter ett så bra butiksläge som möjligt.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur etableringen avbutiken Zara kommer att påverka affärshuset Arkaden och dessvarumärke, samt vad de övriga butikerna och konsumenterna tycker.De metoder som vi har använt oss av för att besvara våra frågor ärpåstana intervjuer med konsumenterna samt djupintervjuer medbutikscheferna.Uppsatsens teoretiska kapitel behandlar de för uppsatsen viktigasteområdena, nämligen kommunikation, positionering, varumärken ochkonsumentbeteende.Efter att ha sammanställt den kvalitativa och kvantitativaundersökningen presenterade vi resultaten och analyserade sedan detmed hjälp av teorin.Vår studie visade att Zara haft en positiv inverkan på Arkadensvarumärke. Butiken har redan hunnit bli top-of -mind, och mångaförknippar redan Arkaden med just Zara.De övriga hyresgästerna i Arkaden upplever etableringen av Zara somnågot positivt och de ser inte konkurrensen som något större hot motderas butiker.Våra påstana intervjuer med konsumenterna visade att det längefunnits ett behov av butiken Zara i Göteborg. Ett stort antal av detillfrågade hade besökt butiken, och många trodde att de skulle handlamer i Arkaden nu efter att Zara finns där. / Uppsatsnivå: C

<p>Denna uppsats har baserats på en undersökning av vad en specificerad målgrupp föredrar och vilka faktorer de tycker är viktigast kring onlinefilm. Med onlinefilm menas film som i ett digitalt format distribueras och konsumeras via Internet, antingen genom att ladda ned eller streama filmen. Målgruppen för undersökningen bestod av civilingenjörsstudenter inom informationsteknologiska programmet vid Uppsala Universitet. För att kunna ta fram faktorer att behandla i enkätundersökningen användes ett sätt att se på produkten som innehåller tre olika nivåer. För att anpassa synsättet till produkten onlinefilm och denna uppsats har modellen som från början innehöll nivåerna kärnprodukt, den faktiska produkten och den utvidgade produkten breddats till att också innefatta pris och konsumentbeteende. Faktorerna som togs fram i teoriavsnittet undersöktes genom en enkät vars data sedan analyserades med hjälp av bland annat diagram och korstabeller. Analys av resultaten från enkätundersökningen visade bland annat att den viktigaste faktorn för målgruppen var priset tätt följt av ljud- och bildkvalitet. Att ladda ned filmen var det vanligaste sättet att få tag på onlinefilm, och respondenterna ställer högre krav på kvaliteten vid nedladdning än vid streaming.</p>

Denna uppsats har baserats på en undersökning av vad en specificerad målgrupp föredrar och vilka faktorer de tycker är viktigast kring onlinefilm. Med onlinefilm menas film som i ett digitalt format distribueras och konsumeras via Internet, antingen genom att ladda ned eller streama filmen. Målgruppen för undersökningen bestod av civilingenjörsstudenter inom informationsteknologiska programmet vid Uppsala Universitet. För att kunna ta fram faktorer att behandla i enkätundersökningen användes ett sätt att se på produkten som innehåller tre olika nivåer. För att anpassa synsättet till produkten onlinefilm och denna uppsats har modellen som från början innehöll nivåerna kärnprodukt, den faktiska produkten och den utvidgade produkten breddats till att också innefatta pris och konsumentbeteende. Faktorerna som togs fram i teoriavsnittet undersöktes genom en enkät vars data sedan analyserades med hjälp av bland annat diagram och korstabeller. Analys av resultaten från enkätundersökningen visade bland annat att den viktigaste faktorn för målgruppen var priset tätt följt av ljud- och bildkvalitet. Att ladda ned filmen var det vanligaste sättet att få tag på onlinefilm, och respondenterna ställer högre krav på kvaliteten vid nedladdning än vid streaming.

Privatbankmarknaden är under förändring och det har skett många nyinträden under de senaste åren. Det är allt ifrån nystartade nischbanker till stora etablerade företag som bestämt sig för att satsa på att tillhandahålla olika banktjänster. Eftersom antalet aktörer ökar, och det hela tiden dyker upp nya sätt att erbjuda banktjänster på, så innebär det att bankerna måste bli duktigare på att skaffa nya kunder och att behålla befintliga kunder. Mycket forskning är gjord på bankkunder och deras preferenser, men det finns ett behov av att ta reda på vad just unga konsumenter prioriterar när de ska välja bank och vad som får dem att stanna kvar hos sin bank. Denna undersökning bygger på problemformuleringarna: • Vad finns det för olika faktorer som främst påverkar unga konsumenter vid val avbank? • Hur kan banker använda kunskapen om vad unga människor prioriterar vid val av bank? Syftet med denna undersökning är att kartlägga faktorer som är viktiga för unga människor vid val av bank. Vidare om dessa faktorer också påverkar deras relation till och lojalitet mot banken. För att samla empiri har vi använt oss av två olika metoder som kompletterar varandra. Vi har genomfört en enkätundersökning för att kartlägga hur unga konsumenter prioriterade olika faktorer när de väljer bank, samt en fokusgrupp för att se vad som påverkar dem att stanna kvar, eller för den delen byta bank. Frågorna i enkätundersökningen inspirerades av en undersökning som Manrai och Manrai (2007) har gjort där de listat olika faktorer som påverkar val av bank. Utifrån vissa samband som vi kunde se i enkätundersökningen formade vi sedan frågor till fokusgruppen för att få ett djupare perspektiv. Resultatet av enkätundersökningen visade att service, trygghet och tillgänglighet var det som unga konsumenter prioriterade högst vid val av bank. För att även se hur det påverkade valen om konsumenten hade bolån, valde vi att dela upp svaren. Vilket visade att de med bolån tyckte att service var viktigast men att räntan var den näst viktigaste faktorn när de valde bank. Att service, och särskilt bemötandet från bankpersonalen, är viktigt var också något som bekräftades av respondenterna i fokusgruppen. Resultatet kan sammanfattas med att det bankerna bör tänka på extra mycket för att attrahera nya kunder och behålla de befintliga är bemötandet från personalen och att de inger förtroende på ett kunnigt och tryggt sätt. / Private banking market are in transition. As the number of bank tend to increase, and it constantly pops up new ways to offer banking services, it means that banks have to get better at acquiring new customers and retaining existing customers. This study is based on problemformulations, "What are the different factors influencing young consumers when choosing abank?" and "How can banks use the knowledge of what young people prioritize when choosinga bank?”. The purpose of this study is to identify factors that are important for young people when it comes to choosing a bank and how knowledge of these can affect customer loyalty. By using two methods, a survey and a focus group, we found that young consumers’ highest priority when choosing bank was service, safety and availability. Those young consumers with mortgages thought that the service was most important, but that the rate was the second most important factor when choosing bank. The service, especially the response from bankstaff, is important also was something that was confirmed by the respondents in the focusgroup. The results can be summarized by saying that the banks should keep a large amount inorder to attract new customers and retain existing customers is the treatment and that they inspire confidence in a competent and safe manner.

Människors medvetenhet kring frågor om socialt ansvarstagande har under åren ökat. Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit en ”trend” hos företag som aktivt börjat arbeta med frågor gällande miljö, ekonomi, etik och socialt ansvar.  Men alla företag är inte överrens om vad det ska ta ansvar för utöver det lagstiftade. Jacquie L’Etang har en kritisk syn till CSR då hon menar att många företag använder det i ett PR- och marknadsföringssyfte för att öka företagets lönsamhet. Grafström,  Göthberg och Windell, (2008) tycker det är viktigt att varje företag hittar den rätta definitionen av begreppet som passar just det företaget, och att CSR är ett frivilligt engagemang för att skapa ett bättre samhälle samt en bättre miljö för företagets anställda. Vi har valt forskningsmetoden fallstudie till vår uppsats. Vi har undersökt hur Indiska arbetar och tillämpar sitt CSR-arbete i praktiken, samt hur Indiskas konsumenter upplever företagets arbete. Till vår uppsats har både en kvalitativ och en kvantitativ metod tillämpats. Med hjälp av den kvalitativa metoden fick vi företagets synvinkel på CSR och hur de arbetar kring begreppet. För att komma fram till ett resultat inom den kvalitativa metoden genomfördes intervjuer med personer involverade i företaget. Vid intervjun fick vi en inblick i hur Indiska kommunicerar sitt CSR-arbete och hur företaget arbetar för att ständigt utveckla och förbättra sin verksamhet. Stort fokus har lagts vid enkätundersökningen där 50 respondenter deltagit. I enkäten undersöktes hur medvetna konsumenter är om Indiskas CSR-arbete och vilken inställning konsumenter har till socialt ansvarstagande i allmänhet. Undersökningen visade att konsumenter inte är medvetna om Indiskas CSR-arbete och det kan finnas många orsaker till detta. Det kan dels bero på att Indiskas konsumenter inte har någon kunskap inom ämnet eller att de inte aktivt söker information men det kan även handla om att Indiskas kommunikation inte når fram till konsumenter.

Författare: Joakim Bengtsson och Linus Kristiansson Handledare: Joachim Timlon Examinator: Bertil Hultén Kurs: Examensarbete i marknadsföring för Civilekonomprogrammet, 30 högskolepoäng, Företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar, 4FE63E, Vårtermin 2016. Rapportens titel: Klicka med konsumenten - En kvantitativ studie om hur annonsinnehåll och förtroende till annonsören påverkar svenska konsumenters attityder till företags annonser på social medier Frågeställning: Hur påverkar annonsinnehåll och förtroende till annonsören svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier? Syfte: Huvudsyftet med detta examensarbete är att förklara och analysera hur annonsinnehåll och förtroendet till annonsören påverkar svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier. Examensarbetet ska som delsyfte vara vägledande i att skapa beslutunderlag för företag som utför annonser på sociala medier genom att tillhandahålla rekommendationer. Metod: I detta examensarbete tillämpades en deduktiv ansats samt en kvantitativ undersökningsmetod. Vidare genomfördes datainsamlingen genom en enkätundersökning digitalt och i pappersformat. Resultat och slutsatser: Vi har kommit fram till att informativt och emotionellt innehåll har en positiv påverkan på svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier. Förtroende till annonsören har dock ingen signifikant påverkan på svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier i detta examensarbete. Teoretisk och praktiskt bidrag: Teoretiskt bidrar examensarbetet med att förklara hur annonsinnehåll och förtroende till annonsören påverkar svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier. Examensarbetet bidrar praktiskt med att tillhandahålla rekommendationer som kan vara vägledande för företag vid beslutsunderlag gällande annonsering på sociala medier. Nyckelord: Svenska konsumenter, attityder, sociala medier, annonser, annonsinnehåll, förtroende till annonsören. / Authors: Joakim Bengtsson och Linus Kristiansson Supervisor: Joachim Timlon Examiner: Bertil Hultén Course: Degree Project in Marketing, The Business Administration and Economics Program, 30 credits, School of Business and Economics, Linnaeus University Kalmar, 4FE63E, Spring 2016 Report title: Click with the consumer - A quantitative study of how advertisement content and trust in the advertiser affect Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media Research question: How do advertisement content and trust in the advertiser affect Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media? Purpose: The main purpose of this degree project is to explain and analyze how advertisement content and trust in the advertiser affect Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media. The subsidiary purpose of the degree project is to be indicative in creating a basis for decision making for corporations adverting on the social media by providing recommendations. Method: In this degree project, a deductive strategy and a quantitative research method were applied. Furthermore the data collection was conducted through surveys in paper and digital form. Results and conclusions: We have concluded that informative and emotional content have a positive impact on Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media. Trust in the advertiser however has no significant impact on Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media in this degree project. Theoretical and practical contribution: The degree project’s theoretical contribution is explaining how advertisement content and trust in the advertiser affect Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media. The practical contribution of the degree project is that it provides practical implications that can be indicative in decision making for corporations adverting on the social media. Keywords: Swedish consumers, attitudes, social media, advertisements, advertisement content, trust in the advertiser.

Sammanfattning Bakgrund Genmodifierade organismer (GMO) innebär att med hjälp av genteknik flytta en specifik gen från en organism och korsa den med en annan för att på så vis skapa egenskaper hos en organism som den naturligt inte har. Attityder gentemot och köpvillighet av genmodifierade (GM) livsmedel har visat skilja sig mellan såväl länder som mellan olika grupper. Syfte Syftet med studien är att undersöka om det bland konsumenter i Sverige finns skillnader i attityd gentemot GMO och hur olika incitament påverkar köpvilligheten av GM-frukt och grönsaker beroende på kön, ålder, utbildningsnivå samt upplevd kunskap om GMO. Metod Kvantitativ metod användes med datainsamling via en webbaserad enkätundersökning innehållande 21 frågor uppdelade utifrån tre kategorier; inklusionskriterier, attityder samt köpvillighet. Urvalsstrategin som användes var ett bekvämlighetsurval där enkäten spreds via författarnas Facebookprofiler. Datat från de 110 respondenterna som svarade på enkäten analyserades i statistikprogrammet SPSS med testen Pearson Chi-squared test samt Fisher’s Exact Test. Resultat Resultatet visade att kvinnor samt 31 år och äldre hade både en mer negativ attityd gentemot, samt lägre köpvillighet av, GM-livsmedel. Det påvisades ingen skillnad mellan olika utbildningsnivåer. Resultatet visade däremot en mer positiv attityd bland de med en hög upplevd kunskap om GMO i jämförelse med de med en låg eller medel upplevd kunskap. Slutsats Resultatet överensstämde till stor del med tidigare forskning vilket tyder på att en attitydförändring ej har skett sedan liknande studier utfördes i Sverige under 2000-talets början. Det mest framstående resultatet är att det är kvinnor samt de 31 år och äldre som har en mer negativ attityd gentemot, likväl som har lägre köpvillighet av GM-livsmedel oavsett incitament. / Abstract Background Genetically modified organisms (GMOs) involves using genetic engineering to move a specific gene from one organism and crossing it with another to create characteristics of an organism which it naturally does not have. Attitudes and willingness to purchase genetically modified (GM) foods has been shown to differ between countries as well as between different groups. Objective The objective of the study was to investigate whether consumers in Sweden differ in attitudes towards GMOs and how incentives affect willingness to purchase GM-fruits and vegetables, depending on gender, age, level of education, and perceived knowledge about GMOs. Method Quantitative method was used with data collection via a web-based questionnaire containing 21 questions divided into three categories; inclusion criterias, attitudes, and willingness to purchase. The sample strategy used was a convenience sample where the survey was spread through the authors' Facebook profiles. The data from the 110 respondents was analyzed in SPSS with Pearson Chi-squared test and Fisher’s Exact Test. Results The results showed that women and 31 years and older had both a more negative attitude towards and was less willing to purchase GM-foods. No difference was detected between the levels of education. However, results showed a more positive attitude among those with a high perceived knowledge about GMO unlike those with a low or mediumperceived knowledge. Conclusion The results largely corresponded with previous research indicating that a change has not occurred since similar studies were conducted in Sweden in the early 2000s. The most prominent result is that women and 31 years and older respondents have a more negative attitude towards as well as are less willing to purchase GM-foods regardless of incentives.

Bakgrund: En studie från Livsmedelsverket där totalt 13 kommuner och en region (Skåne) deltog visade att avvikelser inom redlighet var väldigt vanligt, över 81 % av alla verksamheter hade en eller flera avvikelser inom redlighet. Det finns flera studier om redlighet ur konsumenters perspektiv samt undersökningar från myndigheter, däremot saknas studier ur restaurangverksamheternas perspektiv.   Syfte: Syftet var att undersöka restaurangpersonalens inställning och erfarenhet till redlighet. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan kön, ålder, erfarenhet, år i branschen, yrkesroll eller typ av verksamhet och inställningen till redlighet.    Metod: En webbenkät utformades och skickades ut till 110 verksamheter inom restaurangbranschen i Umeå, Sundsvall, Örnsköldsvik och Härnösand. Av dessa svarade 50 personer. Resultaten bearbetades statistiskt med ”Fishers exact test” med signifikansnivån (p&lt;0,05).  Resultat: Studien visade att de flesta hade en positiv inställning till redlighet både för sina kunder och för personlig del. Deltagarna ansåg däremot att myndigheter inte regelbundet kontrollerar verksamheternas redlighet. Det fanns inget signifikant samband mellan syn på redlighet och utbildningsnivå, roll på arbetsplatsen eller antal år i branschen.   Slutsats: Restaurangpersonalen visar på en positiv inställning till redlighet men visar mer spridda åsikter om myndigheternas kontroll och informationsskyldighet. Huvudsyftet med redlighet är att inte vilseleda konsumenter och för att uppfylla detta genom att minska avvikelserna, krävs ett närmare samspel mellan myndighet och verksamhet.

Tidigare forskning har belyst att positiva attityder kan leda till lojalitet hos kunder. Däremot finns ingen enighet i vad för slags faktorer som påverkar attityd till e-handel. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse om vilka faktorer som påverkar unga konsumenters attityd till e-handel, samt undersöka om det finns någon skillnad i attityd mellan generationstillhörighet hos unga konsumenter. Genom att ta fram fyra faktorer, Upplevda fördelar, E-kvalitet, eWOM och Förtroende ville författarna se hur unga konsumenter förhåller sig till dessa faktorer samt se om de påverkar attityd till ehandel. En kvantitativ undersökning genomfördes för att undersöka dessa faktorers påverkan, samt huruvida generationstillhörighet har en påverkan hos unga konsumenters attityd till e-handel. Resultatet visar att tre av fyra faktorer, Upplevda fördelar, E-kvalitet samt Förtroende påverkar attityd till e-handel hos unga konsumenter men att eWOM inte har direkt påverkan. Generationstillhörighet visade sig inte ha effekt på attityd till e-handel.

Vi lever idag i en allt mer globaliserad värld där människor reser mer än någonsin. Svenska flygresenärer släpper ut fem gånger mer koldioxid jämfört med andra världsmedborgare. Trots en bra kännedom om miljöproblem bland individer och ett ökat intresse för grönare produkter reflekteras det inte från konsumenternas livsstil. Syftet med denna undersökning är att ta reda på orsakerna till gapet mellan människors attityder och beteenden. För att undersöka ämnet genomfördes sex stycken små fokusgruppsintervjuer för att samla information om orsakerna till gapet på ett djupgående sätt. Studien påvisade att individer väljer att bortse från ett miljövänligt beteende på grund olika faktorer som bland annat pris, tid, lathet, brist på personligt ansvarstagande och rättfärdigande av resor. Tiden var en avgörande faktor för de flesta deltagarna som meddelade att de ville snabbt komma fram till sina destinationer. De rättfärdigade sina flygresor genom att de förövrigt i deras vardag tycke att de beter sig på ett miljövänligt sätt eller att Sverige som land redan gör mycket för miljön och att de på så sätt kan rättfärdiga sitt flygande. Det framgick även av fokusgrupperna att trots deltagarnas miljötänkt var det inget som prioriterades i vardagen. För att människor ska engagera sig i miljöfrämjande åtgärder är det viktigt att gröna produkter uppfyller samma egenskaper som vanliga produkter i form av exempelvis pris och kvalitet. Detta eftersom människor inte är villiga att ändra sin livsstil på grund av bekvämlighet och eftersom beteenden är svåra att forma om det inte finns rätt förutsättningar för det.