Syftet med studien är att undersöka hur ICA arbetar med corporate social responsibilty och hur de väljer att kommunicera ansvarstagandet samt hur det uppfattas av deras konsumenter. Metoderna som använts är textanalys med retorisk inriktning, analys av sekundärempiriskt material med ett hermeneutiskt synsätt. I analysen framgår det att det finns mycket information om ICAs arbete om CSR, men nästan ingen information om hur de kommunicerar ansvarstagandet. Undersökningar som genomförts visar att konsumenter anser att informationen om ICAs arbete med CSR är bristfällig. Det finns ett behov hos konsumenterna, som önskar förbättrad kommunikation och information av ICAs samhällsansvar.

Inledning: Denna uppsats i företagsekonomi behandlar skyltfönster ur konsumenters synvinkel. Den tidigare forskningen är inte baserad på svensk marknad och övrig litteratur i ämnet riktar sig till detaljister med råd och tips. Undersökningen i denna uppsats lyfter fram kvinnliga konsumenters åsikter och jämför med tidigare forskning och annan litteratur för att observera skillnader eller avsaknaden av dessa. Teoretisk referensram: Marknadsföring och butikskommunikation är hur detaljister når ut till konsumenterna. Butiker bör använda skyltfönster som en del av deras exponering då det är en billig och effektiv reklamplats. Med marknadsföring kan butiker påverka konsumenters köpprocess. Köpprocessen illustrerar konsumenters beteende vid köp och skyltfönster kan väcka behov, ge information och alternativ till konsumenter. Skyltfönster är ett säljverktyg och butikens ansikte utåt till kunder. Till nya konsumenter är skyltfönstret en del av första intrycket av butiken. Dessutom påverkar hur varor exponeras och de teman som väljs hur konsumenter uppfattar butiken. Färger och ljussättning kan användas för uppmärksamhet och estetiskt tilltalande exponeringar. Skyltdockor gör så att konsumenter kan visualisera sig i kläderna och presenterar olika klädeskombinationer för en sambandsexponering. Skyltfönster kan ge olika sorters information om butiken och sortimentet som konsumenter kan uppfatta antingen genom direkt observering (exempel: reklam, senaste modet) eller genom att antyda om informationen (exempel: plaggens passform, butikens image). Konsumenters självbild spelar stor roll i vilka butiker de väljer. Image spelar här en nyckelroll och detaljister bör hantera image strategiskt enligt den målgrupp de vill vända sig till. Priset på varorna är viktigast vid klädesköp och det är lagstiftat i Sverige att det skall finnas tydlig prissättning på exponerade varor i skyltfönster. Pris kan också vara en kvalitets- och serviceindikator. Detaljister kan påverka konsumenter genom att använda sig av promotionåtgärder och konsumenter tenderar att vilja göra fynd. Varumärken är det känslomässiga mervärde som erbjuds konsumenter och påverkar uppfattningar och attityder. Metod: Undersökningen som bestod av kvalitativa undersökningsmetoden enskilda intervjuer med (10) kvinnliga konsumenter i olika åldrar genom förstrukturerade frågor i naturlig miljö. Empiri: Respondenterna känner att de kan påverkas av skyltfönster till köp, impulsköp och använder sig av skyltfönster för att hålla sig informerade om mode och trender. Respondenterna ansåg att ett skyltfönster behöver vara inspirerande, kreativt, fräscht och färgglatt för att locka till besök. De ansåg även att ett dåligt skyltfönster kan avskräcka från besök och särskilt om det är en tidigare okänd butik. Analys: En stor del av teorin kan bekräftas av analysen mellan teori och empiri. Respondenterna ger intrycket att pris och image är viktigare än färg, information eller varumärken. Dessutom lyfter respondenterna fram negativa aspekter av skyltfönster, varumärken och skyltdockor som delvis saknas i teorin. Slutsats: Kvinnliga konsumenter upplever att de påverkas av skyltfönster på flera olika sätt. Ett skyltfönster kan locka till besök och köp. Skyltfönster kan inspirera, ge information om trender, pris, sortiment och erbjudanden. Dessutom kan ett dåligt eller missvisande skyltfönster påverka konsumenter negativt. Image och självbild är viktigt för konsumenter. Rekommendationer: Detaljisten måste utforma sitt skyltfönster efter den valda målgruppen. Det första intrycket får inte uppfattas fel annars förlorar butiken lönsamhet. Detaljister borde sätta pris på exponerade varor. Forskning om skyltdockors existensberättigande krävs och även forskning på den skandinaviska marknaden rekommenderas.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Det råder idag ytterst hög konkurrens bland klädföretag då man inte bara konkurrerar lokalt utan även globalt. För att urskilja sig från andra företag med liknande utbud används visuell butikskommunikation och butikskampanjer för att försöka fånga konsumenters uppmärksamhet. Målet är att det ska resultera i köp. Denna uppsats handlar om ett företags arbete med visuell butikskommunikation och vilka visuella element de använder sig av. I samband med detta utreder vi vilka av dessa element företaget använder sig av i marknadsföringen av företagets butikskampanjer. Utifrån detta undersöker vi slutligen om marknadsföringen av butikskampanjer, genom det visuella, uppfattas av kund. I utförandet av vår studie har vi använt oss av ett flertal olika metoder, både kvalitativa och kvantitativa. De metoder vi har använt oss av är två enkätundersökningar som utförts på företagets besökare, en observation innan företagets omhäng i butik, en semistrukturerad intervju med en exponeringsansvarig i butik och även en strukturerad intervju med Country Visual Merchandiser från företagets huvudkontor. Vår undersökning visar att företaget lägger stor vikt vid att använda sig av ett flertal visuella element när det kommer till deras visuella butikskommunikation. Dessa element används för att framföra företagets produkter på bästa sätt, i syfte att stimulera butiksmiljön för besökarna. Detta gör man genom att ständigt presentera varor på nya sätt där tydliga köpförslag visas upp för att inspirera kund. Det huvudsakliga syftet med företagets visuella butikskommunikation är att maximera försäljning. När det kommer till våra enkätundersökningar skiljer sig resultaten åt i de båda kampanjerna. Det som tydligt går att urskilja är att den ena kampanjen gav godare resultat än den andra. Med godare resultat menas att fler respondenter hade lagt märke till kampanjen, vilket var det huvudsakliga syftet med enkätundersökningarna. Utifrån vår studie kan vi konstatera att företaget aktivt arbetar med butiksdesign och layout, skyltfönster, skyltdockor, skyltning, ljussättning samt produktpresentation när det kommer till deras visuella butikskommunikation. Det framgår också att det mest framgångsrika sättet att framföra kampanjer inne i butik är med hjälp av skyltar vid kampanjprodukterna. Vi kan även dra slutsatsen att huruvida marknadsföringen av en kampanj nått fram till respondent beror på om de innan besöket blivit uppmärksammade om kampanjen. Denna uppsats kan bidra till att fylla den lucka som finns i den akademiska litteraturen när det kommer till sambandet mellan visuell butikskommunikation och butikskampanjer. Vi menar även på att den kan bidra till den befintliga forskningen kring dessa. Resultaten kan vara till betydelse både för vårt fallföretag och för andra liknande företag som behöver underlag till utvecklingen av deras arbete med visuell butikskommunikation och butikskampanjer.

Syfte: Vårt syfte med den här rapporten är att ta reda på hur konsumenterna ser på IKEAs marknadsföring i sociala medier. Vi vill också titta på konsumenternas maktförhållande i relation till denna fråga. Problem: I dagen samhälle marknadsför sig allt fler företag på sociala medier. Möjligheterna för konsumenterna att bidra till förändring växer allt mer. Hur marknadsför sig IKEA i sociala medier och hur förhåller sig konsumenterna till den makt de har i samband med IKEAs marknadsföring här? Metod: Netnografisk undersökning, kvalitativa intervjuer och en webbaserad enkätundersökning Resultat: Resultatet visar att konsumenterna har ett intresse av att använda sin makt för att påverka företag och organisationer. Dock visar det även att de inte har ett intresse av att påverka IKEA på detta vis. Studien visar även på att konsumenterna anser att sociala medier är en bra marknadsföringskanal för IKEA. Trots detta saknar de intresse av att besöka IKEA på dessa plattformar.

Diss. Lund : Lunds universitet, 2009.

Bakgrund: Det saknas kunskap om vad konsumenter anser vara de mest relevanta formerna av social påverkan i livsmedelsbranschen, samt hur sådan påverkan kan realiseras. Så länge det inte är klargjort vad som konsumenten anser är de mest relevanta formerna riskerar utvecklingen av strategier för lämplig dito bland företagen hämmas. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad konsumenter anser är de mest relevanta formerna av social påverkan, samt hur sådan påverkan kan realiseras av företag. Metod: En kvalitativ metod såväl som en kvantitativ metod har använts. En kvantitativ studie har genomförts för att ta reda på vilka olika aspekter av social påverkan som konsumenter värderar högst vid livsmedelsinköp. En kvalitativ studie har genomförts, vid vilken det undersöktes hur företaget säger sig använda CSR i sina olika verksamheter, och hur social påverkan således kan realiseras. Resultat/slutsatser: Studien visar att konsumenter främst värderar god djurhållning och näringsaspekter vid inköp av livsmedel. Koncept som god djurhållning är viktigare än märkningar som visar på det samma. Konsumenter värderar även tillsatsfria livsmedel högt, något som inte helt realiseras av livsmedelsbranschen.

Vår uppsats var av den kvantitativa sorten och undersökningen har genomförts med hjälp av ett experiment, med medkommande enkät. Uppsatsen fokuserar på horisontell könssegregering, med detta menar vi hur olika yrkesbranscher är dominerade av ett kön. Män inom förskoleverksamheten är en minoritet, kvinnor som bilmekaniker är också en minoritet. Självklart är det inte 100 procent av ett kön på någon av dessa arbetsplatser, och det är den extrema minoriteten inom olika yrkesbranscher vi ville undersöka. Eftersom det är en samhällsdebatt som pågår om jämställdhet är vi intresserad av att studera hur kunder eller tjänstekonsumenter reagerar på detta förhållande, vi ville se hur konsumenter upplever kompetensen hos arbetstagare som utgör en könsminoritet i det yrke de återfinns inom. Genom ett sådant förhållande avsågs att vi fick en samhällsbild som speglar fördomar mot olika yrkesroller, men också en genuin åsikt som avsågs påverka vårt resultat. Fördomarna var för oss inte centralt i uppsatsen, vi var medvetna om att det kan komma olika åsikter om problemet, där en del troligtvis kan vara formulerade av fördomar och förutfattade meningar. Men vi upplevde att det också endast var en åsikt. Resultatet påvisade att konsumenters upplevelser av kompetens hos könsminoriteter inte är så jämlik som man kan tro. Dessutom visar de att skillnader mellan manliga och kvinnliga könsminoriteter existerar, skillnaderna var dock inte helt konsekventa och kan utmynnas både positivt och negativt. Våra analyser läggs fram på ett spekulativt sätt. Genom att lägga upp analysen på ett sådant sätt får vi möjligheten att göra ett ställningstagande i våra avslutande slutsatser. Vi upplever att ämnet är aktuellt och värdefullt att diskutera. Främst för att vi kanske kan lägga lite ljus på den horisontella arbetsmarknaden, och dess könssegregering.

Syfte: . En upplevd avsaknad av studier som undersökt etisk märkning av produkter med avseende på smakupplevelse och betalningsvilja var avstampet för vår uppsats. Utifrån en efterfrågan av studier som undersöker den relativa betydelsen av olika etiska märkningar har vi därför formulerat följande syfte: " Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur konsumenters smakupplevelse samt betalningsvilja påverkas av en produkts etiska märkning med avseende på om den är ekologisk och/eller lokalproducerad." Metod: I denna studie har vi utfört ett experiment på Högskolan i Gävle där 102 slumpvis valda respondenter deltagit. Respondenterna ombads smaka på tre olika mjölksorter; en ekologisk, en lokal och en som var både ekologisk och lokal. Alla glas innehöll dock samma sorts mjölk, vilket gör att vi genom manipulation kan se om respondenternas smakupplevelse och betalningsvilja påverkas av etisk märkning. Resultat och slutsats: Resultatet av vår undersökning visar att konsumenters smakupplevelse samt betalningsvilja påverkas av den etiska märkning som respektive mjölksort står för. Den eko-lokala mjölken fick högst betyg beträffande smak, hälsouppfattning och betalningsvilja, men denna kombination av märkningarna "ekologisk" och "lokal" resulterade samtidigt i en högre priseffekt än smakeffekt. Vidare har vi funnit att respondenternas oro för dagens miljöproblem anses vara det viktigaste vid valet av mjölk. Detta är dock huvudsakligen på grund av egocentriska skäl, då synen på sig själv i förhållande till miljön var det viktigaste för respondenterna, det vill säga miljöfaktorer i stort som kan påverka dem själva. Detta korroborerar tidigare forskning. Förslag till vidare forskning: I denna studie har vi inte mätt respondenternas faktiska betalningsvilja, då konsumenterna inte köper produkten i slutet av experimentet. Vidare forskning borde således undersöka hur en produkts etiska märkning påverkar konsumenters smakupplevelse och betalningsvilja i verkliga marknadssituationer. Uppsatsens bidrag: Denna studie pekar på vikten av att dra full nytta av dubbla etiska märkningar, genom att till exempel se över både marknadsföring och design. Vi har visat att hur företagen kombinerar en produkts etiska märkningar påverkar både konsumenters smakupplevelse och betalningsvilja i positiv riktning. Ett skickligare utnyttjande av dessa effekter skulle troligen ge ett mer positivt utfall för mejerinäringen och för mjölkbönderna.

Sinnesmarknadsföring är ett högaktuellt begrepp inom marknadsföringssammanhang som syftar till att använda sensoriska stimulanser för att tillfredsställa konsumenter genom en differentierad och personlig upplevelse av varumärket. Att investera i strategier för de samtliga fem sinnena, ljud, doft, syn, känsel och smak, kan medvetet som omedvetet leda konsumenter till köp. Sensoriska stimulanser kan därmed stödja dolda försäljningsmetoder och styra konsumenter mot impulsköp istället för att uppfylla deras behov. Detta lade grunden för ett ifrågasättande av etiska dilemman som kan uppstå vid applicerandet av sinnesmarknadsföring i butiks- och servicelandskap. Med anledning av att det saknas ett konsumentperspektiv gällande sinnesmarknadsföring och etik, är studiens syfte att beskriva och analysera etiska dilemman inom sinnesmarknadsföring utifrån ett konsumentperspektiv. Forskningsfrågan lyder: vad utgör oetiskt agerande inom sinnesmarknadsföring ur ett konsumentperspektiv? För att få svar på denna fråga har en kvalitativ forskningsmetod med tre genomförda fokusgrupper som insamlingsmetodik tillämpats. Resultatet visar på att majoriteten respondenter har svårt att konkretisera specifika situationer där etik och moral bryts. Ett fåtal företeelser som ses som oetiska har dock kunnat urskiljas ur diskussionerna. Konsumenter tar avstånd från sinnesmarknadsföring som används för att förvränga eller försköna produkter samt när det används på produkter som kan ha en negativ påverkan på deras välbefinnande. Det finns tillfällen där sinnesmarknadsföring går över gränsen och blir oetiskt, men att sätta en universell gräns för vad som är acceptabelt är inte möjligt på grund av att människor är olika. Vad som anses vara godtagbart och inte beror på våra tidigare erfarenheter och perception.