<p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this thesis is two folded: firstly to do a content analysis on how consumers older than 55 years (Zoomers) are portrayed in advertisements in the largest Swedish magazines, and secondly, to uncover what perceptions of this portrayal that older and younger consumers have.<strong> </strong></p><p><strong>Background:</strong> The population of the world is growing older, and thus older consumers (+55) are a large and rapidly growing group of the population which also are strong in purchasing power. Research indicates that older consumers are neglected in advertisement, which might be due to a low participation rate of older models in adverts. Some researchers indicate that this is due to a fear among advertisers to use older models in advertisement since it could alienate younger consumers from purchasing the products. Previous research is ambiguous concerning the effectiveness of using older models in adverts. Therefore, this thesis will examine how Zoomers are portrayed in adverts and what perceptions older and younger consumers have on this portrayal.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method: </strong>The purpose of this thesis was fulfilled by conducting a magazine content analysis of adverts, and by conducting focus groups with Zoomers respectively consumers aged 20-30 years. To analyze the results, theories with a base in psychology and advertising was used, e.g. the cognitive age theory, the key concept theory and the self-discrepancy theory.</p><p><strong>Conclusion:</strong> Zoomers are included in 14 percent of Swedish adverts and are portrayed in a positive manner, which is a portrayal both older and younger consumers are content with. Zoomers want to be included more frequently and indications are discovered that younger consumers might be positive to an increased use of older models in adverts when trust is essential.</p> / <p><strong>Syfte: </strong>Syftet med den här uppsatsen är tudelat; för det fösta, att göra en innehållsanalys på hur konsumenter äldre än 55 år (Zoomers) framställs i reklam i de största svenska veckotidningarna. Och för det andra, att undersöka vilka åsikter äldre och yngre konsumenter har om hur Zoomers framställs i reklam.</p><p><strong>Bakgrund:</strong> Världens befolkning blir allt äldre och äldre konsumenter (+55) är en stor och snabbt växande grupp i samhället, som även besitter stor köpkraft. Forskning visar att äldre konsumenter försummas i reklam, något som kan bero på att äldre modeller sällan används i reklamannonser. Vissa forskare menar att detta beror på att reklammakarna är skeptiska till användandet av äldre modeller, på grund av en rädsla att yngre konsumenter ska sluta köpa produkterna. Befintlig forskning är tvetydig gällande effektiviteten att använda äldre modeller i reklamannonser. Därför undersöker den här uppsatsen hur Zoomers framställs i reklam och vilka åsikter yngre och äldre konsumenter har om detta.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>För att uppfylla uppsatsens syfte så gjordes en innehållsanalys på tryckt tidningsreklam, samt fokusgrupper med Zoomers och konsumenter i ålder 20-30 år. För att analysera resultaten användes teorier med sin bas inom psykologi, bland andra; the cognitive age theory, the key concept theory and the self-discrepancy theory.<strong> </strong></p><p><strong>Slutsats:</strong> Zoomers är inkluderade i 14 procent av tryckta annonser och är positivt framställda, vilket både äldre och yngre konsumenter var nöjda med. Zoomers vill synas mer i reklam och indikationer upptäcktes angående att yngre konsumenter kan ställa sig positiva till en ökad användning  av äldre modeller i reklam där trovärdighet är viktigt.</p>

Modern teori kring marknadsföring har skiftat fokus från en varudominerande logik gentemot en tjänstedominerande där värdeskapande, och mer specifikt samskapandet av värde mellan producent och konsument är centrala byggstenar. Tidigare studier har presenterat praktiker som användare i varumärkescommunities använder för att skapa värde, ofta på fanbaserade communities där användarna är beundrare av ett specifikt varumärke. Denna uppsats syftar till att utröna hur värdeskapandet för konsumenten skapas på de internetbaserade communities där både konsument och producent närvarar, och avviker därför ifrån rent fanbaserade och konsumentstyrda communities. Uppsatsens resultat härstammar ifrån en empirisk undersökning som delvis består av observation utav hundratals foruminlägg postade på The Spotify Community, ett community drivet av Spotify, det digitalt streamande musikföretaget. Utöver det har två frekventa användare av forumet intervjuats för att erhålla personliga åsikter kring communityt och värdeskapandet. Det empiriska resultatet mynnar ut i att det generellt visade sig att konsumenter anser sig delaktiga i värdeskapandet, och företagets närvaro genererar en trygghet hos konsumenterna att få svar på önskemål, problem och dylikt. Vidare resulterade empirin i att de värdeskapande praktiker som undersökts utvecklar en något annorlunda fysiologi när företaget är en aktör i communityt.

Detaljhandeln förmodas möta en stor utmaning de kommande åren. Detta då digitaliseringen växer i snabb takt och e-handeln konkurrerar allt mer mot de traditionella butikerna. På grund av den hårdnande konkurrensen är det viktigt att företag tänker nytt och är innovativa. För att bemöta utmaningen menar jag att impulsköp kan anses som en konkurrensfördel för detaljhandelsföretag. Denna studie har därför tagit sin utgångspunkt i detta och belyser just fenomenet impulsköp. Då kvinnan är den som tidigare påvisats utföra flest impulsköp valdes det i studien att fokusera på henne. Syftet var att bidra med en ökad kunskap gällande vilka faktorer som kan påverka när svenska kvinnor impulshandlar. Studiens insamling av empiri bestod av en gruppintervju samt tre enskilda intervjuer. Dessa grundades i en analysmodell som utvecklats från studiens litteraturgenomgång. Sammanfattningsvis var det tre faktorer ur studiens analysmodell som kunde påvisas vara påverkande vid impulsköp. Dessa var shoppingmiljö, erbjudande och sällskap. Även merförsäljning och ålder har påvisats kunna vara betydande för impulsköp. / Retail business is expected to face a major challenge in the coming years. This is because digitalization is growing rapidly, and e-commerce is increasingly competing against traditional stores. It requires innovative thinking of companies to be competitive. To meet the challenge, I mean that impulse purchases can be used as a competitive advantage for retail companies. This study has therefore taken its starting point in the phenomenon impulse purchases. The study focuses on a female perspective since women are more inclined to execute impulse purchases. The purpose was to contribute to increased knowledge of the factors that may be crucial when Swedish women do impulse purchases. The study's empirical gathering consisted of a group interview and three individual interviews. These interviews were based on an analysis model developed by the study's literature review. In summary, three factors from the study's analysis model that could be shown to be influential in impulse purchases . These are shopping environments, offers and companies while shopping. Even additional sale and age have been shown to be significant for impulse purchases.

Med grund i problematiken kring definitionen av gröna konsumenter och de sociala processer som är bakomliggande grön konsumtion ämnar denna studie att undersöka relationen mellan inre motivation, yttre motivation och köpintention. Studien undersöker unga konsumenter och hur dess köpintention påverkas av olika gröna reklambudskap. Dessa budskap är baserade på tre variabler för inre motivation och tre variabler för yttre motivation. Det görs även en jämförelse mellan män och kvinnor. Syftet besvarades genom en enkätundersökning med 155 respondenter. Både inre och yttre motivation visade sig vara relevanta delar i unga konsumenters motivationsgrund men inre motivation var något mer framträdande, särskilt hos kvinnor. Starka samband hittades mellan typ av motivation och köpintention efter att ha sett reklambudskap baserade på samma typ av motivation. Variabeln för ekonomisk kompensation utmärkte sig med en svagare effekt på köpintention, detta i linje med tidigare forskning. Denna effekt var särskilt stor för män

Cause-related Marketing är en marknadsföringsmetod vilken har använts flitigt av företag inom olika branscher, en metod som både bemötts av hyllningar och kritik. Studier har gjorts i hur metoden påverkar ett företags varumärkesbild, men då CRM har fått en nyare skepnad fanns det en relevans i att undersöka huruvida den nyare formen av CRM påverkar varumärkesbilden. Studien ämnade mer specifikt att studera Gillettes kampanj “The Best Men Can Be” från januari 2019 och hur den påverkade unga konsumenters varumärkesbild. En kvalitativ studie har utförts där semistrukturerade intervjuer har legat till grund för insamling av data. Respondenterna delades in i två målgrupper - män och kvinnor. Vidare baserades de semistrukturerade intervjufrågorna på Kapferers identitetsprisma. Resultatet visade att konsumenters varumärkesbild påverkades av CRM, mer specifikt av den aktuella kampanjen. Resultatet indikerade att varumärkesbilden förbättrades hos kvinnor men försämrades hos män​.

Bakgrund: Samtidigt som e-handel som säljkanal växer ökar konsumenternas oro för att lämna ut sin egen personliga information online. Vilket är viktigt att ta hänsyn till då konsumenternas personliga information är viktig data för företagen, då de med hjälp av den kan effektivisera sin marknadskommunikation, genom att exempelvis rikta erbjudanden till konsumenter. Konsumenters personliga integritet är något som företag bör värna om för att på så vis respektera sina konsumenter samt få tillgång till deras personlig information. Gör inte företagen det skulle det kunna leda till negativa attityder samt att konsumenter faktiskt inte vill dela sin personliga information och att köp online inte genomförs. Vilket i vissa fall kan leda till att konsumenterna känner en brist på kontroll över hur deras personliga information används.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur personlig integritet, typ av personlig information, attityder samt konsumentkontroll kan ligga till grund för konsumenternas vilja eller ovilja att lämna ut sin personliga information vid köp online.  Metod: Denna undersökningen har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod. För att undersöka ämnet konsumentkontroll genomfördes 16 stycken semistrukturerade intervjuer med konsumenter. Dessa respondenter hade varierande demografiska uppgifter, således en heterogen grupp, för att på så vis komma åt bredden inom ämnet.  Slutsats: Från de genomförda intervjuerna framkom det att konsumentkontroll inte behöver ha en sådan stor påverkan för konsumenter vid utlämning av personlig information vid köp online. Då det föreligger oklarheter kring vad konsumentkontroll i samband med personlig information är, samt att vi lever i ett bekvämt samhälle med konsumenter som är vana vid snabba interaktioner. Det blev också tydligt att konsumentbeteende är komplext, då konsumenter är olika samt dynamiska.

Title: Do young people perceive commercial intentions in marketing? - A study on youth awareness on social media. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Fredrik Petersson and Henrik Ylipukki Supervisor: Jonas Kågström Date: 2019 – January Aim: The study aims to analyze young people’s awareness of the commercial purpose of influencer marketing on the social media platform Instagram. Method: The study is based on a quantitative research method with a positivistic research view and deductive approach. Data from 121 individuals within the target group have been collected through a survey conducted at Nacka Gymnasium and Bessemerskolan. The collected data has subsequently been processed and analyzed in the IBM SPSS statistics program in the form of descriptive, correlation, factor and cluster analysis Result &amp; Conclusions: Results of the study has shown that young people are not fully aware of the commercial intention that exists when an influencer publishes sponsored posts on their social media profile, even if a cautionary instruction has been given. The study, also, shows that young people note products that are highlighted in posts regardless of whether there is a commercial intention or not. Contribution of the thesis: The completed study contributes with knowledge about awareness and perception of intentions in published posts. The study contributes to whether cautionary instructions should be given to raise awareness. Suggestions for future research: To perform a similar study to with a target group of younger children would be of interest to strengthen this research area with additional knowledge. It would also be interesting to study the awareness of consumers who are within the concept of vulnerable consumers for other reasons than age. Key words: Vulnerable consumers, commercial message, admiration, social media marketing, influencer marketing, awareness

Uppsatsen består av en studie om de faktorer som påverkar olika aspekter av komfort i regn-jackor och ytterjackor samt en undersökning över behov av regnjackor för stadsmänniskor som vill klä sig city-snyggt, men ändå ankomma torr och presentabel till sin arbetsplats. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om ett samband fanns mellan de komfortupplevelser som uppstår hos användare av regnjackor och användare av ytterjackor. Genom teoristudier utvärderades betydelsen av komfort som därefter ledde till en enkätundersökning samt analys av de komfortupplevelser som uppstod hos användarna av regnjackor och användarna av ytterjackor. De allmänna teoristudier i ämnet komfort gav djupare förståelse över vilka huvudsakliga faktorer som påverkar komfortupplevelserna i regn- och ytterjackor. Referenser som användes för teoristudierna var tidigare gjorda kandidatuppsatser, tidskriftsartiklar, vetenskapliga artiklar och föreläsningar. Enkäten som utformades gav svar på de olika aspekterna av komfort. Intresse och behov av en regnjacka för stadsmänniskans olika tillfällen kunde tolkas genom svaren från enkäten. Enkäten skickades ut och 88 personer svarade på de 16 frågor den bestod av. Svar från personer med olika åldrar, kön och sysselsättning kunde fås med hjälp av enkäten. Diagram och analys gjordes för att ta reda på behoven hos de som ägde en regnjacka och behoven hos de som inte hade en. Undersökningen visade inte bara att många svettades i sin regnjacka utan även att man upplevde det som en störig faktor. Prassel var en subjektiv upplevelse hos materialet och en faktor som direkt störde konsumentens psykiska komfort. Genom att kombinera teoristudier och enkätundersökning kunde man konstatera att det fanns ett samband mellan användare av regnjackor och användare av ytterjackor. Gemensamt var hur användarnas psykiska komfort kunde bli påverkad av materialkaraktär, passform och designkonstruktion. Dessa konsumenter bär regnjackan endast för att få det skydd man behöver, men bär den utan ett självtroende. Den totala komfortupplevelsen påverkas drastiskt redan när psykisk komfort blir sänkt. Resultatet av studierna och undersökningen antydde på att det finns ett behov av en regnjacka med hög modegrad. Arbetet som bestod av studier om komfort och enkätundersökning resulterade i ett underlag som kan användas i framtida produktutveckling av regnjackor. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Hållbarhet, vilket kan förklaras som en balans mellan sociala, ekonomiska och ekologiska faktorer, är ett ständigt aktuellt ämne och Transparens ett relativt nytt sådant. Transparens beskrivs som den mängd information som ett företag är villig att avslöja om deras leverantörskedja. Det sägs att människor vill höra klädesplaggets historia, så som vem, var och hur det har blivit tillverkat, men trots detta är Fast Fashion fortfarande ett utbrett koncept. Fast Fashion innebär att företag prioriterar låga priser, kort leveranstid och snabbt föränderliga trender. Denna studie syftar till att undersöka om Transparens kan räknas som ett verktyg för Hållbarhet inom Fast Fashion, utifrån studenters perspektiv. Genom en kvantitativ enkät är förhoppningen att få svar på frågor om vad dessa konsumenter anser om hållbarhet och om det kopplas ihop med Transparens. Studien är menad att bidra till modeföretag med indikationer på konsumenters kunskap och åsikter om ämnet, för att ge dem en eventuell anledning att implementera Transparens i sin verksamhet. Resultaten visar på att intresse för Transparens finns hos målgruppen studenter och indikerar på att dessa ser ett samband mellan Hållbarhet och Transparens. / Sustainability, which can be explained as a balance between social, economic and ecological factors, is a constantly relevant topic and Transparency is a relatively new one. Transparency is described as the amount of information a company is willing to disclose about their supply chain. It is said that people want to hear the history of the garment, such as who, where and how it has been manufactured, but despite that, Fast Fashion is still a widespread concept. Fast Fashion means that companies prioritize low prices, short delivery times and fast-changing trends.This study aims at investigating whether Transparency can be regarded as a tool for sustainability in Fast Fashion, based on student perspectives. Through a quantitative survey, the hope is to answer questions about these consumers opinions about sustainability and if it is connected to Transparency. The study is intended to contribute to fashion companies with indications of consumer knowledge and opinions about the subject, to give them a possible reason to implement Transparency in their business. The results show that interest in Transparency is found in the target audience of students, indicating that they see a connection between Sustainability and Transparency. This paper is written in Swedish.

<p>This study is about how older people are portrayed in TV- commercials, and what those images are saying about senior citizens as consumers. I’ve chosen two of Sweden’s most popular TV channels that are broadcasting commercials and from those two channels recorded commercials in a period of one week, three times a day (morning, afternoon and evening/night). My purpose with this study was to see when older people stared in commercials, which kind of merchandises they were marketing, in which manor they acted out their roles, and (if possible) say something about the elderly people as consumers.</p>